Det blev faktiskt ännu ett par halvvantar Pricken stickade i december. Ännu en julklapp och denna gång till min sambo. Eftersom jag redan hade stickat två par vantar så gick ju dessa jättesmidigt att göra. Jag använde mig av Kampes 2-trådiga ullgarn och det grön/bruna nyansen är en härva som jag har färgat på rosmarin förra året. Jag gjorde exakt likadant som jag gjorde med pricken #2 angående hur jag ändrade lite i diagrammet. Dock är dessa stickade efter diagrammet med ljus kontrastfärg och dessutom en storlek större än de andra som jag har gjort. Dessa är alltså stickade i M.
Så jag fick alltså ihop två stickade julklappar i år och en virkad julklapp. Det är jag väldigt nöjd med och mer än jag brukar göra, och det bästa av allt är att de var väldigt roliga att göra. Enkelt och relativt ”snabba” projekt även om de såklart har tagit tid att göra.
Jag använde mig av: Kampes 2-trådiga ullgarn Stickor 2.5mm och 3.0mm Nål
Årets julklapp var ju hemstickat. Det har nog ingen i handarbetsvärlden missat. Jag bestämde mig för att sticka ett par halvvantar till en i julklapp (dock redan innan jag visste årets julklapp). Eftersom jag hade stickat ett par Pricken till mig själv (som har suttit så himla bra på mina händer och jag har använt de jättemycket redan) så kände jag att det blir en bra julklapp. Jag valde att köra efter diagrammet med mörk kontrastfärg denna gången. Dessa blev alltså tvärt emot mina egna vantar i kontrast. Jag använde samma gröna garn som jag hade till mina halvvantar, dvs det som jag har färgat med rött lökskal. Men som ljus färg tog jag denna gång en ljusgrå härva.
Vantarna gick bra att sticka och jag ändrade också lite i mönsterdiagrammet. Jag valde att bara använda mig av räta maskor hela vanten för jag ville skippa det mer ”ojämna” som blir med avigt. Och sedan valde jag också att göra en sorts diamant högst upp på vanten (mer exakt beskrivet finns på mitt Ravelry-projekt). Alltså tycker mönstret är fint som det är egentligen och det bär ju en historia om hudcancer. Anledningen till varför jag ändrade på mönstret var helt enkelt att jag hade lust. Vill man ändra någon detalj så tycker jag man ska göra det, det blir roligt så.
Som jag skrev förra gången så är mönstret väldigt välskrivet och jag älskar verkligen passformen på dessa vantar.
Jag använde mig av: Kampes 2-trådiga ullgarn Stickor 2.5mm och 3.0mm Nål
Efter att ha misslyckas med försöket att blocka mina förra virkade snöflingor med trälim så bestämde jag mig 3 dagar före jul att jag skulle göra nya. Snabbt fick det gå, så jag virkade på och gjorde åtta nya snöflingor. Jag tog samma flingor som jag redan hade virkat första gången för kände att det var lättast att inte behöva leta upp nya flingor i boken. Sen satt jag igång och virkade.
Det går faktiskt relativt fort ändå när man väl kommer in i det. En flinga tar mig kanske 20 minuter att göra. Denna gång så kollade jag mitt äldsta inlägg om snöflingor där jag blockade med socker/vatten. De flingorna har jag ju fortfarande kvar och har haft i min julgran de åren jag har haft julgran. Så jag kokade alltså ihop hälften vatten och hälften socker och sedan doppade jag ner mina flingor i blandningen. Jag såg till så de blev rejält blöta och sen drog jag lite i dom för att de skulle forma sig rätt. Jag lät sedan flingorna torka i denna ordning: blockningsmatta bakplåtspapper snöflingorna bakplåtspapper blockningsmatta. Högst upp ställde jag sedan en tung kastrull och lät stå över natten. Nästa morgon plockade jag bort kastrullen och flingorna var fortfarande blöta men platta. Så jag lät de sedan torka fritt på bakplåtspappret. När de var torra så klippte jag till små snören och trädde igenom så att de går att hänga upp de i en julgran.
Så dagen innan julafton var flingorna torra och jag gjorde små ”fickor” av bakplåtspapper (klippte ut lagom stora bitar, vek och häftade kanterna) där jag stoppade ner flingorna. Sedan kunde jag slå in de och ge bort i julklapp i sista sekund. Blev så nöjd med dessa snöflingor iaf. Är väldigt glad över att jag gjorde nya och inte gav bort de som var missfärgade av trälimmet.
Alltså kan verkligen rekommendera att göra såna här snöflingor. De blir jättefina hängandes i en julgran. Nu hade jag tyvärr ingen gran att fota dom hängandes i det här året, men kolla HÄR på mitt gamla inlägg om du vill se hur de ser ut i en gran. Har man inte boken så finns det många gratismönster på snöflingor på internet också.
Jag använde mig av: Kinna Textil: Jasmine 8/4 Virknål nr 2. Socker+vatten Nål
Mönster på flingorna finns i boken ”100 snöflingor att virka” av Caitlin Sainio (Gjorde dessa: 28 Norte, 30 Iskristall II, 42 Taku, 43 alpglaciär, 44 Bise noir, 50 Snömåne, 52 Rimfrostkristall, 56burga)
Jag har virkat några snöflingor att hänga i julgran som en julklapp. Jag har ju boken ”100 snöflingor att virka” och har ju genom åren försökt virka alla snöflingor i den från 1-100. Men denna gång så valde jag ut de jag tyckte var fina bara och virkade på.
Jag har ju gjort såna här snöflingor för länge som jag blockade med sockerblandning. Denna gång tänkte jag att jag skulle blocka de med trälim (livets misstag). Jag la ett bakplåtspapper på min blockningsmatta och sedan blötte jag ner flingorna i en blandning 50/50 trälim/vatten. Allting gick bra med att spänna upp de och jag var nöjd och glad och gick och la mig. Nästa morgon var jag spänd på att se resultatet. Såg direkt att nålarna hade rostat!! Två flingor hade extremt mycket rost på några ställen. Jag paniktvättade en i tron om att rosten skulle försvinna (vilket jag såklart fattade att det inte skulle göra men men). 8 av 10 såg ändå helt okej ut; så jag tänkte ”okej” får väl ta bort två då. Sen la jag undan de andra och tog fram två dagar senare igen för att slå in. Då såg jag att varje snöflinga hade lite ljusgrön nyans där det hade suttit nålar (typ varje spets). Blev besviken men ingenting att göra åt. Så några julklappar blev det inte av dessa snöflingor. Har dock sparat snöflingorna och funderar på om de (som inte är rostiga, utan bara har en liten grön nyans) skulle kunna gå att spraya vita alternativt med glitterspray (antar att det finns någon sorts glitterspray). Tänk liksom silvrigt glitter på. Tror det kan bli snyggt men det skulle ge en annan effekt än den ”enkla stilrena” som jag var ute efter. Men kanske provar det till nästa jul!
Att mina nålar rostade måste ju ha varit någon reaktion med trälimmet. Jag menar jag köpte de nålarna när jag började virka och har använt de sedan dess, de är dessutom rostfria (?). Så många alster dom har blockat utan att rosta liksom genom åren dessutom. Detta var dock första gången jag blockade något med trälim och nålar, så jag tänker att det måste vara därför. Reaktion nål + trälim. Rekommenderar alltså inte att blocka snöflingor med trälim så nästa gång får det banne mig bli socker och vatten som förra gången. Då gick det ju bra.
Jag använde mig av: Kinna Textil: Jasmine 8/4 Virknål nr 2. Trälim+vatten Nål
Mönster på flingorna finns i boken ”100 snöflingor att virka” av Caitlin Sainio (Gjorde dessa: 28 Norte, 30 Iskristall II, 42 Taku, 43 alpglaciär, 44 Bise noir, 50 Snömåne, 52 Rimfrostkristall, 56burga, 69 dendrit, 72 Cierzo)
På sy och hantverksfestivalen i år så köpte jag ju en julig härva merinoull. Min tanke var hela tiden att den skulle bli en sjal. I november någon gång när jag hade lite inspirationsbrist så letade jag runt lite efter sjalar med en härva men det slutade upp med att jag tog fram mönstret på spindrift shawl istället. Jag har ju redan stickat en sådan förra året och den har faktiskt varit väldigt användbar. Sen tycker jag också om mönstret, gillar sjalens ”snurrande” fall och de små picoterna längst kanten. Det är väldigt fint tycker jag.
När jag öppnade upp härvan för att vira upp den till en garnkaka så såg jag att den var vit på ett ställe. Ungefär tre centimeter av härvan var vitt och resten var fördelat grönt/rött. Jag blev lite besviken för det vita var liksom invirat i härvans(”knut”) så att det framgick inte att det var vitt i härvan. Men jag tänkte att ”ok nu är det så här det kommer bli bra ändå”. Sen körde jag igång och stickade och det gick faktiskt väldigt bra att sticka. Även om jag fick kolla upp några maskor så kom det snabbt tillbaka till mig när jag såg hur man gjorde det igen.
När sjalen var klar så var det dags för blockning. Jag la ner sjalen i vatten med lite fintvättmedel och den blödde hur mycket rött som helst. Jag tänkte ”okej det är väl kanske för man tvättar det första gången” och sköljde sedan ur den med vatten några gånger. Men sjalen slutade inte släppa färg, utan baden blev verkligen röda. Jag testade ta lite mer tvättmedel i när jag hade sköljt ur några gånger men då var jag tillbaka till ruta ett igen – med jätterött bad. Efter X antal sköljningar så bestämde jag mig för att det fick vara klart ändå och nålade upp sjalen på min blockningsmatta. När den hade torkat kunde jag verkligen se att färgen hade förändras, det är mycket dovare färg (inte så konstigt med tanke på allt som släpptes) och dessutom är de partier som var vita innan lite rosa-aktiga nu. Nä, jag blev faktiskt besviken på det här garnet. Jag gillar inte i vanliga fall när härvor släpper för mycket färg men detta kändes extremt för min smak. Den slutade ju aldrig släppa färg. Tycker det var lite tråkigt att det var två negativa grejer med garnet – först det dolda vita området och sedan färgläckandet. Det drar ju ner hela upplevelsen liksom.
Men jag har iaf en julig sjal nu och vi får se hur mycket den kommer användas i framtiden. Möjligen att jag drar på mig den på julafton i år ändå! Vill med detta inlägg också önska en riktigt god jul till er alla där ute. Ser inte ut att bli en snötäckt jul i år, men jul blir det ju ändå! God jul!
Jag använde mig av: Merinoull Stickor 3.75mm & 4.0mm Nål
Angulus angulus angulus! Min kära Angulus pläd, du har varit med mig en lång tid. Ja det hela började faktiskt för två år sedan när Järbo släppte sitt mönsterhäfte Svensk Ull och jag fick syn på denna filt. Tyckte den var så himla fin och ville verkligen göra en i svensk ull just, men det går ju mycket garn till en sån här stor filt och jag tyckte det skulle bli lite väl dyrt. Jag hade sen i mars 2021 en tuff pluggperiod och kände att jag verkligen behövde ha något att se fram emot så då bestämde jag mig för att jag skulle få köpa garnet om jag klarade av alla tentor (specifikt en mattetenta). Jag satt och drömde mig bort till filten och pluggade på som aldrig förr och tentorna blev godkända! Så då var det bara att inskaffa garnet och sätta igång med den fina filten!
Jag hade lite beslutsångest över vilka färger jag skulle välja på min filt, men det slutade upp med den mörkgröna (Pine Tree Green) och ljusgråa (Gotland Grey). Och i efterhand är jag SÅ himla nöjd med det. Jag älskar den där djupt gröna färgen och den kom fram fint med den gråa. Dessutom har jag mörkgröna gardiner och en grå soffa i vardagsrummet så det passar fint in där också. Kul också är filtens färger kommer fram olika mycket på de olika sidorna. Ena sidan träder den gråa färgen fram mer och andra är mer grön.
Jag har verkligen virkat till och från på pläden under projektets gång. Ibland har jag blivit jättesugen och känt att ”nu ska jag bli färdig” och ibland har jag bara låtit den ligga i månader. Men det har varit roligt att ha ett projekt ändå att återgå till mellan andra projekt och att inte känna en press över att ”bli färdig”. För när det gäller stora filtar har jag verkligen låtit det tagit tid. Det måste jag för annars går det inte, det är alldeles för stort för att jag ska kunna känna att den är färdig inom några månader. Nej jag tänker snarare år varje gång jag startat upp en filt.
I ärlighetens namn blev pläden faktiskt färdig i slutet av sommaren i år, förutom att jag inte klippte till fransarna då. Jag gjorde faktiskt en provlapp i somras och tog hem till mina föräldrar för jag ville gärna tvätta min pläd i en bra tvättmaskin. Så jag testade och körde min provlapp i maskinen på ylleprogrammet och ut kom en (!!!!) JÄTTETOVAD liten boll nästan. Då kände jag bara herregud tack mig själv (!!!) för att jag provtvättade en provlapp först innan jag slängde in min pläd… Tänk att ha jobbat så länge på en filt och sedan tova den innan man ens hunnit använda den en enda gång. Nej det var verkligen tur! Så min pläd är otvättad och jag tänker att jag kanske får ge den ett snöbad nu i vinter istället. Lite intressant dock att det står i mönstret att det ska gå att tvätta pläden på ylleprogrammet i en tvättmaskin, så jag lyfter ett varningens finger till alla er andra som möjligen virkar/ska virka denna filt, att gör som jag: prova med en liten provlapp först. Tvättmaskiner kan kanske bete sig annorlunda.
Första helgen i november tog jag iaf ut pläden ur mitt skåp och klippte till fransarna så att de blev lika långa. Sedan satt jag och katten en hel regnig och grå söndag i soffan och kollade film. Eller ja, jag kollade film, hon sov gott bredvid. Och jag är verkligen riktigt glad och nöjd med mitt slutresultat. Tycker mönstret är så smart och effektfullt också, men ändå stiligt! Ja, den blev så fin som jag tänkte, och detta är verkligen en filt som kommer vara med en lång tid framöver känner jag på mig.
Jag använde mig av: Svensk ull, Gotland Grey (700g) Svensk ull, Pine Tree Green (700g) Virknål: Nål
En del av det jag gillar med handarbete är att faktiskt vara kreativ. Att hitta på egna mönster eller jobba med nya färger mot vad originalet hade eller helt enkelt att använda nytt material mot vad som var tänkt. Eller varför inte testa olika växter och färga på och se vad det blir för färg? Att faktiskt skapa något nytt och att lära sig nya kunskaper om handarbete och kunna använda det vidare i framtiden. Jag brukar nog referera till mig själv som kreativ och att jag gillar att skapa med garn framför allt.
Efter att ha haft ett uppehåll på ungefär en månad i min lust till allt som har med kreativitet och skapande att göra så har jag funderat på en sak. Att för mig är en stor drivkraft i mitt kreativa och skapande att lära mig nytt hela tiden. Jag gillar att utforska och erövra nya kunskaper så detta är en drivkraft som jag haft enda sedan jag började med handarbete. Men jag har också funderat på att när livet utanför handarbetet inte ger en så mycket tid/ork åt att utöva sin kreativitet så är det verkligen okej att känna att man vilar i handarbetet istället. Det kan också få vara en drivkraft, att få vila i sin favorithobby. Det är okej att känna att man bara vill göra projekt där man kan allting redan och vet att det kommer bli bra (använder samma garn, samma storlek på nål man redan haft och samma mönster). Jag har faktiskt aldrig förr känt att jag vill göra samma mönster flera gånger men jag har den senare tiden landat i att det är skönt att handarbeta samma sak flera gånger för att jag värdesätter just nu processen att handarbeta som väldigt viktig (inte bara utforskandet och nya kunskaper). Om jag försöker mig på något nytt när jag egentligen inte orkar titta upp nya moment så kommer det bara bli liggandes och då handarbetar jag ingenting istället. Ibland måste verkligen annat i livet gå före och få ta ens energi även om helst skulle vilja att det var tvärt om. För mig är det studierna som måste få ta min kraft just nu (och har varit så några år egentligen) och jag är övertygad om att jag inte är ensam i att behöva prioritera bort ”en bit” av ens hobby en aning under några år kanske. Det jag vill komma till är att det är helt okej att ha sitt lärandefokus på annat i livet och att sedan kunna vila i handarbetet istället (dvs handarbeta sådant som du redan kan alla moment i).
Att utforska och lära sig mer är inte det enda som är roligt med handarbete, det är roligt att skapa också. Att tillverka alster och få processen, att låta händerna jobba. Jag känner ofta nu att jag behöver vila i handarbetet och att även om jag verkligen vill vara kreativ och har miljoner idéer i huvudet så går det inte alltid att utforska allt pga livet som man har runt omkring sig. Man har helt enkelt inte tid, ork, pengar eller utrymme för att prova vissa saker. Det kanske låter lite negativt men jag vill lyfta att det är skönt att inse att fokus inte alltid behöver ligga på att lära sig precis all vaken tid, utan att också kunna vila i det man älskar.
Jag tycker också mycket fokus idag på sociala medier (främst instagram) ligger i att man ska producera nytt och lära sig nytt och man matas av folk som publicerar mönster efter mönster på löpande band. Eller att handarbeta snabbare och snabbare, man producerar x antal tröjor i månaden tex. Att man bara vill ha produkten men inte processen – och när produkten är klar så går man vidare utan att lämna utrymme för reflektion över det som precis skapat. Det är såklart också en drivkraft man kan ha att man bara gör saker för att få produkten (och då är det ju såklart bra för den personen att ha sin egen drivkraft i det). Jag brukar ofta reflektera kring hur sociala medier påverkar en och även om jag reflekterar över det så märker jag ju själv att det är så lätt att bara dras med i det. Även fast man vet att allt har olika förutsättningar så tänker man att vissa personer hinner med så mycket. Och aktar man sig inte så kan sociala medier istället för att ge kreativitet ge en stress och ett moln av ”saker man bör hinna med men inte hinner”, vilket i sin tur dödar ens lust till skapande istället för att lyfta den. Instagram är ju byggt för att få likes och att ”förfina” verkligheten mot hur den egentligen ser ut. Det är ju dessutom väldigt svårt idag att välja ut själv vad man vill se på instagram, algoritmerna matar ju en vad de tycker att man ska se.
Jag tror att det jag vill komma fram till med allt detta är att det är okej att ha olika sorters drivkraft till handarbete och att det är viktigt att reflektera över vad ens egna drivkraft/fokus till handarbetet kan var i det liv man har just nu. Och att i perioder kanske det just är att vila i handarbetet som passar in i ens livsstil, medans andra perioder erbjuder till full kreativitet och massvis med skapande. Har man tappat lusten till det kreativa så kanske det finns en anledning till det. Kanske har man inte råd att köpa det där mönstret och garnet du verkligen vill just nu, nej men då kanske det får vara så. Eller så orkar man inte lära sig nya moment just nu. Kanske är det just en ny drivkraft och ett nytt tankesätt att se på den kreativa världen som behövs för att komma igång igen då.
Jag vill bara också trycka på att det finns flera här ute i världen som inte hinner med allting man vill skapa och det är okej. Även om jag tex vill sticka ett nytt mönster av en tröja eller lära mig sy i trikå så kanske det inte är perioden just nu som erbjuder det. Glädjen att faktiskt få handarbeta och utöva sin hobby på det sätt som livet tillåter just nu, är verkligen viktig att ta vara på. Och bara man startar med något ger det ofta ringar på vattnet att komma igång med fler projekt. Jag tror man ska fundera lite på vilken drivkraft man har, och att vila i handarbetet istället för att stressa i att lära sig nytt fast man inte har orken/tiden (eller tvärt om!). Försök att hitta olika vägar in i hobbyn utan att fastna i en som gör att du inte kan utöva din hobby. Vila i handarbetet om du behöver, massproducera om det är det du behöver, var kreativ och lär dig massor om livet tillåter det. Använd ditt handarbete genom olika perioder på olika sätt för att få glädjen från handarbetet – för glädjen och handarbetet finns där oavsett vilken drivkraft som passar in bäst i livet just nu.
Är det någon mer där ute som har reflekterat över detta så får ni gärna dela med er i kommentarerna. Vad är eran drivkraft till handarbete eller vad gör du när du inser att du kanske inte kan prioritera den drivkraften som du har? Försöker du hitta nytt fokus in i skapandet?
För tre år sedan var jag på min sista symässa innan pandemin slog till. Nu fick man äntligen ta sig dit igen och denna gång med lite andra ögon. Alla gånger förut när jag har varit där har jag bara virkat och haft mina ögon på virkningsgarn och virknålar/tillbehör. De senaste tre åren har jag ju också börjat med stickning och en aning sömnad också. Så det kändes som jag kunde få ut lite mer av mässan nu när man breddat sin hobby lite.
Jag var där i fredags och vi kom väl in i mässhallen ungefär vid kl 11. Det var så mycket folk där inne då så det var svårt att se allting. Mellan 11-14 var det väldigt tryckt med folk och ganska långa köer på sina ställen. Men sen gick vi ut en stund och kom tillbaka vid 15.30 ungefär och var kvar till 17. Då var det SÅ mycket lugnare så man kunde se på saker och även gå tillbaka dit man hade varit och undersöka lite mer noggrant. Det brukar iofs alltid vara mycket folk på mässan men det kändes nästan lite extra tryckt i år. Kanske inte är så konstigt med tanke på att det är många som längtat!
Jag hade innan mässan skrivit en lista på saker som jag skulle hålla utkik på under mässan och jag lyckades faktiskt köpa ganska mycket av det som jag hade skrivit ner innan. Sen åkte också någon extra souvenirhärva med hem också. Men jag ska visa er, vi kör helt enkelt, här är vad jag inhandlade detta år:
Först ut var ett väldigt gulligt tyg som fanns hos Gullemig tyger. Är verkligen så glad över detta tyg för tyckte det var hur gulligt som helst! Söta små djur och natur är så fint. Min tanke med detta är att sy en body om jag nu lyckas med det för jag har aldrig sytt i sånt här tyg förut. Det är ju ett trikåtyg (antar jag?) men väldigt tunt. Vi får se hur det går helt enkelt!
För att ens kunna sy en body så var jag ju såklart tvungen att köpa ett mönster på en body också. Efter lite letande så köpte jag detta mönster som hete ”Cutiepie body” hos Made By BD. Får väl återkomma hur mönstret var när jag väl har provat det. Fördelen med detta var ju iaf att det innehåller många storlekar och även många olika varianter så jag tänker att jag kan använda mönstret många gånger i framtiden och ändå få olika sorters bodys.
Från Tyglycka så köpte jag såna tryckknappar till en body då och något verktyg man skulle ha för att få fast dom. Man behövde också en tång egentligen men jag ska prova om ett verktyg jag redan har hemma funkar, annars får jag köpa till tången sen också.
När vi kom fram till ullcentrum så köpte jag en tröjmängd (jag hoppas iaf det räcker) med 3-trådigt ullgarn från Ullcentrum Öland. Jag har ett mönster i åtanke men jag är inte hundra än på om det blir den tröjan eller någon annan. Vi får se, hur som helst så ska det bli kul att prova garnet.
När man ska lägga upp en stickad tröja så har jag inte haft någon bra sticka till det. Jag har ju Chiagoos set med 13 cm långa tippar och de är lite för långa för att det ska gå att sticka runt i halsöppningen när man startar en tröja. Så jag har hittillls kört någon kort drops-sticka som jag köpte precis när jag började sticka till det ändamålet. Men nu ville jag testa om dessa kortare 10cm tipporna funkar till att använda vid uppläggning. Det blir ju iaf 6 cm kortare. Så jag köpte tre storlekar: 3.0mm 3.5mm och 4.0mm. Hoppas på att det ska funka men annars så funkar de ju till att sticka vanligt med också, så det går ju också bra!
Jag letade efter Kampes 2-trådiga och vart först lite ledsen att jag inte hittade det. Jag gick runt och sa att hur är det möjligt att det inte finns Kampes på mässan!! Men jag hittade tillslut det hos Blötbergsboden och blev väldigt glad. 50kr härvan om man köpte 10 stycken. Jag använder ju detta garnet när jag växtfärgar så jag passade på att köpa på mig 10 härvor att kunna använda till växtfärgning framöver. Fem nystan ljusgrått och fem nystan vita fick det bli!
När det hade lugnat sig lite i mässhallen och man kunde undersöka lite mer noggrant så fick jag syn på dessa stickmarkörer hos Abies Creative. Alldeles för söta för att gå ifrån så de köpte jag direkt. Man kan inte ha för många markörer helt enkelt!
Mitt sista inköp blev en liten souvenirhärva från Lisa Linkvarn. Letade runt hos olika handfärgade företag men kände att jag inte visste vad jag skulle göra med alla fina härvor som fanns. För mycket färger finns det verkligen på mässan, men det är ju ganska dyrt och jag ville inte köpa jättemånga som jag inte visste vad jag skulle göra med. Tillslut fick jag syn på denna och kände ändå att detta kan bli en julig sjal kanske? Så den fick följa med mig hem!
Så det var alla mina inköp från detta år. Det mesta var faktiskt planerat (utom markörerna och sista härvan). Tyget var planerat men jag visste ju inte mer än att jag ville ha ett barnmotiv på tyget så det var ju en glad överraskning också att hitta. Tycker det blev en mycket lyckad mässa och en bra ”skörd” från mitt håll. Det var verkligen roligt att komma dit igen och en liten bonus var ju också att podden mamma stickar var där, så jag pratade också lite med dom i deras bås. Sen såg jag lite andra kända ansikten från olika poddar också. Men överlag så kul att få handla lite saker och se allt fint som finns!
Det blev två till virkade pumpor denna höst! De är gjorda exakt som de tidigare pumporna och jag gav iväg dom här nya till mina föräldrar. Men innan jag gav de så fångade jag de såklart på bild.
Jag köpte häftet Vildmark när Järbo släppte det för något år sedan. Jag köpte det nog mest för jag ville sticka halvvantarna egentligen och det har jag ju också gjort. Men sen så såg jag att Fru Otterström hade stickat en Toften förra hösten och enda sedan dess har jag varit lite småsugen på att göra en egen. Så nu när det började närma sig hösten igen så tog jag tag i det och beställde hem lite garn till en egen Toften! Jag kunde verkligen se mig själv använda den i Oktober bland alla tusen höstfärger. En riktigt härlig höst/vintertröja!
Jag funderade som vanligt på vilken färg jag skulle välja till min tröja. Egentligen tycker jag den är väldigt fin i ljusgrått som den är uppstickad i på projektbilderna. Men jag kände att jag ville göra något lite annorlunda så jag bestämde mig för att välja en annan färg. Ville dock fortfarande ha en neutral färg som kändes naturnära så det slutade upp med färgen Wasa Crisp (garnet är Svensk ull). Jag påbörjade tröjan i augusti och insåg när jag väl skulle börja att den var stickad nerifrån och upp. Något som jag aldrig hade gjort förut. Man har ju hört endel som klagar på att de får fel längd på tröjor när de stickar nerifrån och upp eftersom det är mycket svårare att testa.
Men jag började ändå och insåg att det första man skulle göra var en icord-kant. Det hade jag heller aldrig gjort förut som början så jag fick kolla upp det också. När jag fick till icord-kanten så började jag med ärmarna och i början när man stickade resåren var det lite tungt för händerna. Så där fick jag ta många pauser för att inte få ont, men sen när jag kom till bara räta maskor igen så kände jag inte av något med händerna så det var skönt. Den lilla flätan som följer med hela tröjan var jättelätt att göra. Min vän lärde mig hur man kan sticka flätorna utan flätsticka genom att typ klämma två maskor med tummen när man byter plats på maskorna. Det var verkligen jättesmidigt och gick väldigt bra. Det var också spännande när man kom upp till hur ärmarna skulle monteras eftersom jag aldrig hade satt på ärmar, men nu vet jag hur det fungerar också.
Det mest kluriga med tröjan måste ändå ha varit flätan när man kom upp över ärmarna. Det blev nämligen så att flätvarven hamnade på olika varv på fram- och bakstycket efter de förkortade varven. Så där fick man hålla lite koll när man stickade så att det blev rätt. Jag satte olika markörer på fram och bakstycket så jag visste vilka flätor som var fram och bak hela tiden utan att behöva titta. Sen precis innan halskragen så blev det väldigt knasigt också med flätorna. Jag hade ju skrivit upp hela tiden vilket varv jag var på men där släppte jag allt och körde bara på känsla för då hamnade flätorna typ på olika varv allihopa. Det stod i mönstret att det kunde ske och berodde på vilken storlek man stickade. Men så fort jag släppte tanken att jag behövde ha stenkoll på varv och bara gjorde utifrån hur jag såg flätan skulle fortsätta så gick det bra.
Som sagt var jag lite orolig för passformen hela tiden men jag kunde verkligen inte ha gjort tröjan bättre. Det här blev den bästa passformen jag någonsin gjort på en stickad tröja. Tycker den sitter så bra och längden är helt perfekt verkligen på kropp och ärmar. Precis som jag ville ha den verkligen! Hade också lite funderingar på om den skulle klia mycket i halsen eftersom det ändå är ren svensk ull. Visst sticker den en aning, men jag hade ändå på mig tröjan en hel skogstur på två timmar utan att ens tänka en enda gång på att den kliade. Så där blev jag också väldigt förvånad att det gick så bra. Känns som huden vänjer sig. Men tänker köpa en tunn polotröja som jag kan ha under om jag vill använda tröjan inne mer.
Älskar verkligen slutresultatet och att jag blev klar så pass fort så jag kunde använda den nu till hösten! Denna kommer jag verkligen bära med mig och använda på skogsturer och även när vintern kommer och man sitter i kalla skollokaler. Brukar vara iskalla klassrum på uni verkligen och det känns ju som de kommer försöka spara in ännu mer på värmen i år liksom. Enda jag skulle ändra på om jag gjorde den igen är att tänka lite mer på att verkligen spänna mina varv när jag stickar fram och tillbaka på förkortade varven. Det syns lite att masktätheten är annorlunda där, men det löste sig ändå ganska mycket när jag blockade plagget så det är jag glad för. Jag använde mig av precis 5 härvor, och gjorde inte halskragen exakt så lång som det stod i mönstret för då hade jag behövt nysta upp en härva till. Men tycker halskragen blev alldeles lagom ändå!
Jag använde mig av: Svensk ull (500g) färg: 59021 Wasa Crisp Stickor: 3.5mm & 4.5mm Virknål: 3.5 Nål & sax