I somras tog jag en tripp till Västerås och var inne på en garnaffär och klämde och kände på garnet Cascade 220. Har hört mycket om det och även haft folk i min närhet som stickat fina tröjor i det. Så jag var sugen på att testa och bestämde mig för att köpa med mig en tröjmängd hem.
Så i augusti påbörjade jag denna och för någon vecka sedan blev den klar. Det var första gången jag gjorde någon italiensk uppläggning och jag tycker att uppläggningen på halskanten blev lite konstig. Den blev okej, men själva uppläggningskantens maskor känns lite större än de vanliga maskorna i resårstickningen precis under. Men tycker åtminstone det blev okej, och jag tror inte någon annan kommer tänka på det. Speciellt inte någon som inte är stick-intresserad. Jag maskade av med italiensk avmaskning också, och det har jag ju gjort många gånger. Brukar dock inte göra förberedande varv innan avmaskningen, men det gjorde jag denna gång för det stod så bra förklarat i mönstret. Mönstret i sig var för övrigt superbra och välskrivet. Kan verkligen rekommendera om man vill ha ett basmönster på en raglantröja.
Garnet var väldigt härligt att sticka med, det flöt på bra. Maskorna lägger sig också något otroligt jämt med detta garn, så blir ju ett fint resultat tycker jag. Det är också det mjukaste 100% ull och inte superwash-garn jag någonsin känt på. Vill man ha ett mjukt ullgarn så tycker jag man ska kika in det här garnet! Jag kommer iaf köpa mer av det.
Jag använde mig av: Cascade Yarn, Cascade 220 (fg: 1812) Stickor: 3.0mm, 3.25mm, 4.0mm Nål Sax
För några helger sedan så sorterade jag lite i min stash, och insåg återigen att jag har ganska mycket garn. Eller det beror ju på vem man jämför med. Jag har inte så många tröjmängder liggandes, men jag har ganska mycket olika små nystan. Så jag såg mitt höstgarn som jag köpte förra året på sy- och hantverksfestivalen, och tänkte att det kunde vara trevligt att sticka något med det nu när det börjar bli höst. Så jag började leta lite mönster på Raverly och fick syn på Smith’s Gloves halvvantar. Garnet jag letade till passade ju inte alls till detta mönster, men jag blev förälskad i mönstret så jag letade fram ett annat garn (rest från Vertices Unit, egentligen köpt som ett alternativ på ränderna till min Lorette) och satte igång.
Visade också mönstret för min stickvän och hon gillade också det så vi körde som en liten miniKAL. Jag vet inte hur många gånger jag har repat på den vänstra vanten, jag började nämligen med att ta sticka nr 3.0, enligt mönstret. Stickade upp ungefär 5 cm på mudden och insåg då att jag tyckte de blev alldeles för breda. Jag gillar inte när halvvantar är lösa, jag föredrar verkligen att de sitter på handen så man kan använda dom när man skriver på ett tangentbord tex. Sagt och gjort, jag repade upp allt och gick drastiskt ner till stickor 2.0 mm istället och började sticka på igen. Testade på handen efter stickningens gång och det kändes bra runt handleden, så jag körde på upp till några varv efter tummen. Då provade jag vanten igen och insåg att efter avdelning från tummen blev vanten extremt tajt över bredaste delen på handen. Så jag la undan stickningen någon kväll och tänkte att ”det kanske bli bra ändå”. Testade igen nästa kväll och kände att nej jag vill helst inte ha blodstopp i fingrarna när man har på sig vanten… Så jag repade upp hela igen. Bytte till stickor 2.5 mm och hoppades nu på det bästa. Stickade hela vanten och kände att den blev bra i storleken. Maskade av och tyckte att jag nog hade gjort lite för hård avmaskning, men stickade klart tummen och tänkte att det kan jag nog leva med. Sen stickade jag höger vante och efter att ha maskat av den också, där jag faktiskt tänkte på att göra en lös avmaskning så insåg jag hur mycket bättre den blev. Så ja, återigen till att repa på vänster vante… jag plockade försiktigt upp avmaskningen och avmaskade igen, fast lösare. Så mycket bättre blev det! Så tillslut hade jag stickat klart båda vantarna.
Ser lite roliga ut när de inte sitter på handen
Mönstret var bra skrivet men jag upptäckte två frågetecken. Det ena var ett faktiskt mönsterfel, det fattades 6 maskor på storlek XS/S som jag stickade på varv 7-10. Jag har skrivit anteckningar om det på min Ravelry-projektsida HÄR, så titta in där om du tänker sticka vanten. Det andra lilla frågetecknet var angående projektbilderna som hon hade lagt upp. I mönstret står det nämligen vilken vante som är vänster och vilken som är höger. Men tittar man på projektbilderna så har hon på sig vantarna tvärt om på de flesta bilderna. Det var lite förvirrande när bild och text inte stämde överens. Men jag har på mig vantarna på mina bilder som det står skrivet i mönstret.
Nu när vantarna är klara så är jag verkligen så nöjd. Tycker de är jättesnygga och jag kan verkligen rekommendera att sticka ett par (dessutom är mönstret gratis). Det var roligt trots att jag fick lite problem längst vägen. Men jag kan absolut tänka mig att sticka ett par till i framtiden, nu vet jag ju vad som behöver göras för att få de perfekta.
Jag använde mig av: Fru Fjellman, Merino Sock (Färg: Teddy) Stickor nr: 2.5mm Nål
I slutet av Juli så provade jag på att sy i trikå igen. Denna gång inga barnkläder utan det blev en topp till mig istället. Jag följde Sew Liberated kurs som handlar om att sy i trikå, där man också får mönster till Limestone settet (topp och byxor). Förut när jag har sytt i trikå så har jag mest gissat mig fram och testat olika inställningar på maskinen. Men denna gång kändes det som jag fick lite mer hjälp på traven och man fick reda på vilka stygn man kan använda för att sy i trikå och vad som är bra att tänka på, och lite angående hur trikåtyger skapas. Vilka olika typer det finns liksom.
Toppen var ju ganska enkel att sy då det inte var jättemånga steg. Det som var lite klurigt var att sy runt halsringen och få det snyggt men det gick relativt bra (okej för att vara nybörjare liksom!). Jag hade också lite problem med att maskinen hoppade över ett stygn ibland och jag funderar på om det kan varit nålval eller stygnsval eller något med trådfastheten. Jag fick lite tips så jag ska försöka lite mer och experimentera.
Tycker hur som helst att toppen blev bra, den sitter perfekt på mig också. Svarta stygn på svart tyg är ju heller ingenting som syns. Är sugen på att testa sy något linne här näst, och jag är också lite inne på att testa tvillingnål (fast det känns ju riktigt svårt!).
Nu har jag sytt en ny Nocturne Top av ett tyg som jag ville sy tröjan i!
Åkte förbi selfmade och letade lite tyger och fann detta mörkblåa tyget med små blommor på som jag fastnade för direkt. Förra gången jag sydde tröjan, i ett gammalt lakan, så hade jag endel svårigheter, så som att sy på ärmarna. Denna gång så råkade jag ut för andra problem. Så även fast man gör en så kallad muslin, så betyder det uppenbarligen inte att nästa plagg kommer bli helt perfekt (fast man vet ju åtminstone hur storleken kommer bli!). Själva V:et på tröjan gick superbra att sy på min muslin, men nu när jag sydde det mer riktiga plagget så fick jag faktiskt problem med det. Jag fick sprätta upp och göra om, men det blev ju iaf bra tillslut.
Ärmarna gick bättre med det här tyget, kanske för det var lite tunnare än lakanet som jag använde förra gången. Plagget har också ett mycket bättre fall denna gång och tycker helheten av plagget blev finare denna gång med ett finare och mer utvalt tyg.
Det är kul att vara igång lite mer med sömnad iaf!
Som ni vet så har jag ju varit sugen på sömnad ett bra tag nu. Det har känts som en helt ny värld att lära sig att sy kläder. Det var väl när jag gick i skolan som jag sydde på syslöjden och sedan dess har det inte blivit mycket sömnad alls. Eller ja, en enkel medeltidsklänning sydde jag tillsammans med min mamma i tonåren och sen har det bara varit enkla saker som att lägga upp gardiner som jag har sytt. Jag har inte ens ägt en symaskin tills för drygt fyra år sedan då jag bestämde mig för att köpa en. Efter det har jag ju gjort några tappra försök till att sy lite projektväskor men känt att det alltid varit lite svårt med inställningar på symaskinen för det tyg man har sytt med.
På årets make nine la jag in att både sy kläder till mig själv och barnkläder. För att komma igång lite med sömnad av kläder så bestämde jag mig för att köpa en (eller snarare två) kurser hos Sew Liberated när de hade lite rea på kurserna i Maj månad. Så jag köpte deras grundkurs ”Intro to Sewing: Learn how to sew your clothes” och ”Sewing Basic Two: Learn how to sew the Nocturne Top”.
Den första kursen som var ett intro till sömnad var väldigt grundläggande, de gick igenom vad man behöver när man syr, hur man kan sätta upp en fungerade syhörna, hur symaskiner fungerar och basfakta om tyger. Mycket av det som var i kursen kände jag att jag behärskade redan, och den kanske var lite väl grundlig för min del. Men jag är ändå glad att jag köpte den för jag fick med mig små tips ändå och det känns som jag fräschade upp minnet från syslöjdstiden.
Kurs nummer två som jag köpte var att sy Nocturne Top. Där fick man hemskickat mönstret på toppen och sen är det videosteg på alla steg hur man syr (och såklart finns skriftligt mönster också). I filmerna så förklaras det också varför man gör vissa steg och det ges också mycket tips, bland annat på hur man väljer storlek och tyg. Det är en lärare som hjälper en helt nybörjare att sy toppen så det är diskussioner mellan dom i filmerna. Jag sydde ”tillsammans” med dom, så jag tittade på några klipp och sedan pausade jag och gjorde själv de stegen som jag precis hade sett. Jag började med att göra en muslin (som det kallas när man testsyr ett plagg i ett billigare tyg för att se passform) av ett gammalt lakan som jag hade.
Det var inga problem att följa med i kursens gång och jag är jättenöjd med min muslin. Det var skönt att sy ett testplagg först för det kändes inte så läskigt att klippa i ett gammalt lakan och det skulle inte göra något om det blev fel. Det enda som blev med lakanet var att själva tyget var lite väl tjockt så det fick inte så snyggt fall. Men annars blev plagget väldigt fint. Nu har jag varit på Selfmade och köpt ett nytt tyg som är lite tunnare så nu ska jag sy mig en ny Nocturne Top i det tyg jag vill ha.
Jag måste ändå säga att jag var lite skeptisk mot att köpa kurserna först, dels tyckte jag de var ganska dyra och sedan visste jag ju inte hur jag skulle tycka kursens innehåll var. Men efter att ha letat lite kurser irl och inte hittat någon inom mitt område (och dessutom är såna kurser rätt dyra också), så bestämde jag mig ändå för att köpa kurserna. Fördelen med dessa kurser är ju också att man har tillgång till de hela tiden året runt, och att man kan kolla om och om tills man känner att man har greppat allting. Den enda lilla nackdelen jag har upplevt är att deras hemsida är ganska seg, filmerna funkar prima att titta på, men när man ska navigera runt på sidan när man är inloggad så har den inte lika snabb respons som en ”normal” internetsida. Men så här i efterhand är jag verkligen så glad över att jag köpte kurserna, jag tycker absolut de är värt pengarna (och de verkar ha lite rea ibland på kurserna så man kan ju avvakta tills dess om man vill köpa någon). Innehållet är verkligen bra och grundligt (!) och man får känslan av att man syr tillsammans med dom, så jag kan verkligen rekommendera att kolla in de kurserna om man är sugen på att lära sig lite mer om att sy kläder. Kan också hända att jag i början av juli också köpte två till kurser när de hade en liten sommarrea, så mer sömnad ska de bli här hos mig!
(efter att ha läst igenom inlägget så låter det nästan som jag är sponsrad insåg jag, men det är jag inte! Ville bara berätta om mina egna upplevelse kring kurserna).
Fick syn på Cercis på Ravelry en dag och föll för den direkt. En tröja som var stickad i lite tunnare garn och hade hålmönster på ärm och mönstret följer även med som en panel på båda sidorna av kroppen. Mönstret är gratis och det tyckte jag var helt galet för tycker verkligen tröjan är superfin och den förtjänar mer uppmärksamhet än vad den har.
Förra våren så köpte jag garnet Merlin från Fru Fjellman och jag har sedan dess funderat på vad jag ska göra med det. Det är en blandning av merinoull och lin. När jag hittade detta mönster så kände jag direkt att jag ville använda mitt Merlin-garn. Sagt och gjort så satte jag igång och stickade mig en tröja. Mönstret var lätt att följa och jag tycker ju också det är roligt att sticka hålmönster. Garnet gick bra att sticka med, men det enda jag tycker är att lintrådarna blir lite väl synliga i det slutgiltiga plagget. De sticker liksom ut lite lintrådar ur själva tyget och påminner om katthår nästan. Men det kanske faller bort med tiden, vad vet jag!
Jag blev iaf ganska nöjd med tröjan. Skulle jag sticka den igen hade jag gått ner en storlek för jag tycker det blev lite för mycket positiv ease. Kan vara för jag var inställd på att den skulle sitta lite mer tajt, för det gör den på projektbilderna (kika in dom förresten på Raverly, gör mönstret mer till rätta än mina bilder). Men jag var nog off lite i stickfastheten. Sen älskar jag verkligen färgen på garnet, men mörka färger gör ju sig inte bäst med spets-mönster. Mönstret försvinner ju lite när garnet är för mörkt. Men jag kommer absolut använda tröjan och tycker den är fin, den blev bara kanske inte exakt så som jag hade en bild av i huvudet när jag startade upp projektet. Älskar dock den mörkblåa färgen, den är så himla fin!
Jag använde mig av: Fru Fjellman, Merlin Stickor 3.0 & 3.5
När jag satt och kollade på podden ”Gjort av garn” så fick jag syn på att Lotte där hade virkat små väskor till två små flickor och gett bort i present. Ungefär i samma veva så satt jag också och läste i min bok Sticka av Learke bagger, som handlar mycket om restgarner och lekfullhet med färger. Jag bestämde mig då för att virka en egen väska som jag tänkte ge bort till ett litet barn. Så jag letade fram gammalt garn jag hade från när jag virkade min mormorsrutefilt för flera år sedan. Sen satte jag igång och tog två färger ihop, la upp 30lm och virkade ett varv runt dessa. Sedan ökade jag i hörnen av väskan i tre varv innan jag bara gick över till att virka en maska i varje maska. Vid handtaget gjorde jag en öppning med 11lm och varvet efter så virkade jag 11 nya stolpar i luftmaskbågen. Jag avslutade hela väskan med ett varv ”crab stitches”. Det var roligt att leka med färger och blanda lite. Jag körde med en grön bottenfärg och sedan la jag till lite andra färger mot den helt slumpmässigt. När bottenfärgen tog slut så valde jag bara lite andra färger. Hela poängen med väskan var att inte tänka och bara ta färger på känn efter hand.
Ärligt talat så tycker jag att väskan blev väldigt mycket finare än vad jag trodde den skulle bli. Den blev snygg och samtidigt lekfull. Det enda som inte blev som jag hade tänkt var storleken på väskan. I mitt huvud hade jag tänkt att den skulle vara ungefär hälften så stor, men när jag väl upptäckte att den blev så stor som den blev så orkade jag inte repa utan gjorde färdigt denna. Så kanske ändå att denna väska får stanna hemma och att jag virkar en ny lite mindre väska som passar bättre i en ettårings hand.
Jag använde mig av: Scheepjes, Colour Crafter Virknål 5.00mm
I början av april när mina större projekt tog slut så hade jag en liten stickdipp och kände att det var lite svårt att komma igång med något. Men samtidigt som det så släpptes detta mönstret, Tittygaga socks, där mönsterpengarna gick till någon sorts insamling av bröstcancer (den första veckan mönstret var live). Mönstret är skrivet av Nancy Wheeler som har podden Knit Sip Happy på youtube, en av mina favoritpoddar, så det kändes lite kul att testa något mönster från henne. Jag köpte iaf mönstret och letade upp ett garn som legat i stashen ett bra tag. Kändes kul med lite färg efter att ha stickat mycket i vitt och grått under vintern/våren. Sockorna var roliga att sticka med lagom mycket som hände på varje varv. Jag tror kanske att det hade varit aningen finare med enfärgat garn eller spräckligt garn kanske. Men tycker ändå de blev bra. Jag stickade båda sockorna samtidigt på magic loop, och som ni kan se så randade de sig inte exakt likadant. Men jag stör mig inte alltför mycket på det ändå, de är trots allt bara ett par sockor, och de lyckades få igång min sticklust igen.
Jag använde mig av: Svarta Fåret, Frost (609) Stickor nr: 2.25
Kuutar wrap cardigan – min nyårsuppläggning är klar! Egentligen blev den klar i slutet av mars men jag har inte haft lust att fota den förrän nu. Men bättre sen än aldrig ändå!
Jag fick syn på Kuutar Wrap förra året hos Sari Nordlund, och den har egentligen ett snöre som man ska knyta runt i midjan samt är kortare än vad jag har gjort den. Kika in den här om du är nyfiken på orginalet: https://ravel.me/kuutar-wrap-cardigan. Hur som helst så blev jag förälskad i spetsmönstret som följer kanten hela vägen och jag kände direkt att jag ville göra en långkofta av den istället. Liksom ännu mera mönster!
Den var faktiskt rolig att sticka också, även fast den stickas fram och tillbaka. I början var det lite mycket att hålla koll på när man skulle göra mönstret samtidigt som ökningar vid ärm. Men efter att jag tog mig förbi den biten så tyckte jag det flöt på bra. Kul att det händer något varje varv. Dock blev jag lite trött i armen av alla aviga varv, så fick ta det lite lugnt med stickningen.
Jag är iaf mycket nöjd med hur tröjan blev. Tycker verkligen mönstret är så himla vackert. Den är stickad i en tråd mohair och en tråd merino. Det ska bli lite spännande att se hur jag tycker mohairen funkar mot huden. För jag har bara stickat en tröja förut med mohair och den tycker jag kliar en del. Till den gamla tröjan hade jag använt Drops Kid Silk Mohair, men till den här så har jag testat KFO Soft Silk Mohair. Så jag hoppas verkligen att den kommer kännas skönare. Jag har hört på någon podd någon gång att mohair kan kännas lite annorlunda beroende på fabrikat. Så håller tummarna för att denna ska kännas bättre för min hud. Annars går det ju att ha en tunn långärmad tröja under.
Jag använde mig av: Knitting for olive, merino (putty) Knitting for olive, soft silk mohair (putty) Stickor 4mm & 5mm
Här kommer sista presenten som jag gjort under vintern, nämligen en liten sydd tröja till en docka! Jag hade bestämt mig för att ge bort en docka (närmare bestämt en Rubens Kids) till en liten ettåring. När jag väl hade beställt hem dockan, så hade jag precis i den tiden också sytt färdigt björntröjan som jag också hade tänkt att ge i present också. Så då dök en liten tanke upp att jag kanske skulle prova att sy en likadan tröja till dockan också. Jag gjorde en liten snabbgoogling och sökte efter att sy dockkläder, och hittade faktiskt symönster till just den dockan jag hade beställt, och då kändes det lite som att min idé faktiskt bara var tvungen att bli sann, så jag beställde hem symönstret till dockan också.
När mönstret kom hem i brevlådan så satte jag igång och sydde en liten minitröja till dockan i samma tyg som barntröjan jag sydde i slutet av januari. Mönstret gick bra att följa och eftersom jag redan hade sytt i tyget så hade jag färskt minne av hur min symaskin också skulle vara inställd för att kunna sy i trikå-tyget. Bak i tröjan så skulle man ha kardborre eller knappar, jag valde kardborre. Om jag ska sy fler tröjor i framtiden ska jag dock tänka på att ta kardborre hela öppningen, nu körde jag bara där björntyget var, och inte över muddarna. Dessutom sydde jag dit kardborrebandet efter att jag hade lagt dit mellanlägget och sytt ihop det. Hade jag tänkt till lite där så hade jag sytt fast kardborret innan jag vek kanten så hade sömmen hamnat på insidan och varit dold. Men nu är det en liten docktröja jag sydde och jag kände att inte en chans att ett litet barn kommer bry sig om en söm som är lite synlig bak på en docktröja.
Slutresultatet blev väldigt bra tycker jag iaf. Jag älskar hur det ser ut med barntröjan och docktröjan ihop. Så himla roligt och gulligt. Blev nästan löjligt glad över att se den slutgiltiga presenten ihop liksom. Så kul när både processen och slutresultatet blir bra. Och att jag dessutom börjat lära mig min symaskin lite. Nu gäller det bara att försöka hålla igång med att sy också så jag inte glömmer allting jag lärt mig. Men jag har ju flera mönster till dockan (och också barnkläder) så jag kan sy fler matchande set om jag får lust med det!
