Stickad sjal – Vertices Unit

I min lilla julkalender som mamma plockade ihop till mig på sy och hantverksfestivalen i höstas så fick jag fem små minihärvor som hörde ihop färgmässigt. Det var ett paket med minihärvor köpt hos Manduzana. Färgerna var verkligen superfina ihop och jag gillar att alla drog åt det mörkare hållet. På min Make Nine för i år så tog jag med en ruta att använda minihärvorna till något. Jag ville inte att de ska bli liggandes och bara se fina ut. Så i januari bestämde jag mig för att sticka en Vertices Unit.

Jag har inte stickat någonting av Stephen West förut så detta blev första gången jag gjort något från honom. Det var intressant hur sjalen är uppbyggd och det kändes som jag lärde mig nya sätt att se hur man kan bygga upp stickning. Man stickar liksom från ett hörn till ett annat, men i de olika ”blocken”. Precis när jag hade köpt mönstret så kom en uppdatering på mönstret på Ravelry också med lite film-snuttar på vissa moment i sjalen, det uppskattades av mig iaf.

Att bara använda minihärvorna till sjalen hade inte räckt, trots att jag gjorde den mindre varianten av sjalen. Så jag letade lite hemma och hittade ett fingering garn av Fru Fjellman också (det bruna), som jag använde för att fylla ut med. Jag bestämde mig också från början att sjalen kommer få bli som den blir, jag hade ingen plan för hur jag skulle använda färgerna när jag körde igång. Och redan första delen (den gröna & bruna) så räckte inte det gröna garnet hela vägen, så där fortsatte jag helt enkelt med brunt på den lilla bit som var kvar.

Men jag tycker sjalen blev fin, den känns väldigt lagom i storleken och färgerna är fina ihop. Ska bli roligt att använda den, men nu kanske den blir liggandes till hösten ändå eftersom snart behöver man inte ha några halsdukar längre.

Jag använde mig av:
Manduzana, Dark Joker, Merino (5x20g/85m)
Fru Fjellman, Merinosock (färg: Teddy)
Stickor 3.5mm

Mönstret hittas här: https://ravel.me/vertices-unite

  • Inläggskategori:Sjalar
  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

Växtfärgat garn med rödkål #4

I slutet av februari så tog jag upp färgningsgrytorna igen från källaren. Denna gång blev det med rödkål och Kampes två trådiga ullgarn (vit bas).

Jag gjorde som jag brukar ungefär och experimenterade inte med något PH-värde denna gång, utan lät färgen bli som den blev. Kokade först upp ungefär 400g hackad rödkål med ca 4.5 liter vatten. Det lät jag vara på värme i cirka en timme och sedan fick det stå och svalna till dagen efter. Då la jag ner det redan alunbetade garnet i vanligt vatten i cirka en halvtimme. Sedan la jag ner garnet i det kalla färgbadet och värmde sedan upp till runt 80 grader där jag höll temperaturen cirka en timme. Sedan fick det ligga i badet och svalna och det låg nog kvar två dagar innan jag tog upp och tvättade ur garnet. Denna gång var jag lite försiktig med tvättmedel och körde en olivtvål med pH 7, för jag ville inte ändra färgen i sluttvätten.

Alltid när man färgar med rödkål ser det så lila ut när det ligger i grytan, men sedan blir det lite mer blått när det torkar. Men tycker det blev en fin nyans denna gång iaf!

Stickad kofta – Ärg

En kofta har blivit färdig, nämligen Ärg. Mönstret släpptes i höstas i en kollektion av Järbo, och jag tyckte att det såg ut som en väldigt fin baskofta. I mönstret är den dock kortare och uppstickad i ganska stark grön färg. Jag ville ha min lite längre och var (och är fortfarande) sugen på basplagg, dvs jag valde istället en väldigt mörk grå nyans på garnet. Garnet är Llama Silk så det är ett lyxgarn för min del iaf. Jag hade aldrig stickat i det innan och när jag fick hem det och öppnade upp paketet blev jag faktiskt överraskad hur mjukt garnet var. Kan vara det mjukaste garnet jag någonsin känt på! Blev även extremt nöjd med mitt färgval, det är mörkt grått men liksom skiftar lite i några vitare/gråare toner på vissa ställen, det känns som en levande färg och inte så platt.

Mönstret gick okej (lite oklart på vissa ställen hur man skulle göra) att sticka efter och jag ändrade som sagt längden på tröjan. Så jag struntade helt i att göra minskningar på kroppen och körde bara på med rak kropp tills jag tyckte att tröjan blev lagom lång.

Om min förra tröja, Cassiopeja, blev ganska misslyckad på många plan så kan man väl säga att den här tröjan blev precis tvärt om. Jag tycker den blev hur bra som helst! Det stickade materialet, fallet i plagget, knappvalet, färgen, längden på kropp och ärmar, hur den sitter på min kropp (speciellt axelpartiet är som gjort för mig). Allting känns verkligen superbra med denna tröja. Det enda tråkiga var väl att den är stickad fram och tillbaka (vilket jag inte är jätteförtjust i), samt att sticka knappkanter. Tycker det är så tråkiga att göra knappkanter, för det känns som man har stickat klart tröjan men så har man de där nedrans knappkanterna kvar när man väl maskat av kropp och ärmar!

Men nu ska det iaf bli lite spännande att använda koftan och se hur garnet beter sig vid användning, samt se om den håller formen. Jag hoppas verkligen det, för i så fall så har jag hittat ett bra basmönster att kunna sticka fler koftor av!

Jag använde mig av:
Järbo garn, Llama Silk
Stickor: 3.0mm & 3.5mm

Mönstret hittar ni här: https://www.ravelry.com/patterns/library/arg—cardigan
Mina ändringar och detaljer om hur jag gjort finns här: https://ravel.me/litevirkning/x6hff1

  • Inläggskategori:Koftor
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Stickad kofta – Cassiopeja

Här kommer en riktig långdragare; koftan Cassiopeja. Egentligen har Cassiopeja en mönsterdel längst ner som är lite julinspirerad, men jag tänkte att jag kunde göra tröjan utan mönstret. Så denna la jag upp i början på 2023, dvs över ett år sedan. När jag la upp den var jag lite osäker på storleken för jag låg mellan två storlekar. Jag bestämde mig för att jag åtminstone inte ville ha en för liten kofta och valde den större storleken. Jag stickade tom en provlapp. Tröjan stickas nerifrån och upp och jag anade faktiskt oro redan från början, när jag stickade ärmarna, att den kanske skulle bli för stor. Men beslutsam om att jag inte ville ha den för liten så fortsatte jag ändå. Kroppen stickades och när jag väl hade satt ihop ärmar och kropp och kunde testa tröjan så insåg jag att den nog kommer bli för stor. Bromsade jag då och repade upp? Nej, såklart inte, jag hade ju nästan stickat klart en hel tröja och fortsatte tills den var färdig.

När tröjan väl var färdigstickad så skulle man sticka knappkant och steeka tröjan (=dvs klippa upp den). De där stickade knappkanterna tog mig x antal försök för jag förstod inte alls hur man skulle göra genom att läsa mönstret. Blev faktiskt lite irriterad på mönstret just där också för det var så otydligt (rekommenderas inte om det är din första kofta med knappkant kan jag iaf säga så här i efterhand). Jag minns att jag plockade upp maskor åt fel håll så knappkanternas baksida (som skulle sys fast inne i tröjan) hamnade på framsidan. Sen var det också första gången jag skulle steeka en tröja också, så det var ju mycket tänkande och lite nervöst med det också. Men den processen gick iaf bra, jag sydde två sömmar på maskinen och klippte sedan mellan dessa mitt fram. Eftersom tröjan är stickad i rent ullgarn så var jag inte så orolig heller att något skulle gå fel, eftersom ullgarn typ ändå hakar ihop i sig själv.

I somras när tröjan väl blev färdig, så blev den liggandes eftersom jag inte hade några knappar till den och dessutom var/är den för stor för mig. Jag tyckte dessutom inte om färgen på garnet heller när den blev uppstickad, det är mer en gul vit än en vit nyans, vilket jag egentligen inte ville ha. Så mycket jobb och tankekraft som jag la ner på koftan och sen ändå så mycket som kändes fel. Därav blev den liggandes, och liggandes och liggandes. Till februari nu i år när jag skulle köpa knappar till en annan kofta jag har stickat färdigt precis. Då tog jag med Cassiopeja och letade knappar, om jag hittade några? Nej! Ingenting passade tyckte jag där och då. Jag hamnade dock senare in på Systrana Grene och fick syn på några billiga träknappar som jag där och då tänkte att jag skulle kunna testa växtfärga. Jag köpte knapparna och när jag väl kom hem så insåg jag att de ändå skulle passa till Cassiopeja, så jag sydde helt enkelt fast de där istället och äntligen kunde jag känna mig färdig med henne. SÅ SKÖNT!!

Just nu känns det mest skönt att tröjan är klar, och jag känner inte jättemycket glädje över den. Men vi får se, kanske ger jag bort den eller så får jag använda den som en lite oversizetröja om mina tankar om alla misslyckanden försvinner i framtiden.

Jag använde mig av:
Ölands ullcentrum, 3tr
Stickor: 3.5mm/4.0mm

Mönstret hittas här: https://ravel.me/cassiopeja—cardigan

  • Inläggskategori:Koftor
  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer