Hjärtekatten Lisbet

Förra helgen blev tredje helgen i rad då jag skapade en hjärtekatt. Har verkligen haft hjärtekatt-inspiration denna månaden och det har varit så härligt att känna virkningen flöda i mina fingrar igen efter ett långt uppehåll.

Denna katt är precis som Hjärtekatten Fredrika och Hjärtekatten Rosa virkad i garner som jag redan hade liggandes hemma. Garner som blivit över från andra projekt jag har gjort genom tiderna. Det är verkligen perfekt att göra hjärtekatter av sånt garn tycker jag.

Om den förra katten blev pastellig så fick denna bli en riktig stark färgbomb. Jag blandade hej vilt och tog bara nästa garnsnutt som dök upp i min glas-skål av garnsnuttar. Lite olika tjocklek på garnet ibland men tycker ändå de passade ihop godkänt bra. Eftersom katten blev färdig torsdag den 19e november så fick den sitt namn efter vem som hade namnsdag då, nämligen Lisbet. Jag tycker det är en rolig liten tvist att döpa hjärtekatterna på det sättet om jag själv inte kommer på något mer klockrent namn under tiden jag håller på och virkar den.

Nu har jag dock tänkt att lugna ner mig på hjärtekattfronten ett tag. Har endel julprojekt jag tänkt starta upp om jag hinner med det. Vi får se hur det går, något ska jag väl hinna med. Annars får jag bara fortsätta sticka på min tröja som börjar kännas som ett evighetsprojekt.

Jag använde mig av:
Blandade bomull/akryl garner
Virknål nr: 3.0
Stoppning

Vill du virka en egen hjärtekatt kan du hämta mönster och mer information här: https://www.hjartekatten.se/

Hjärtekatten är ett projekt där man får skicka in handvirkade hjärtekatter till. Sedan skänks de bort till universitetssjukhusen i Lund och Göteborg. När det föds barn med hjärtproblem som behöver opereration så får dessa barn en egen hjärtekatt. Denna kan sedan användas pedagogiskt eller som tröst och glädje till barnet. En kompis för livet helt enkelt. Med ett lagat hjärta – precis som barnet.

Hjärtekatten Rosa – Hjärtekatten Fredrika – Hjärtekatten Lisbet
Alla dessa tre katter är virkade under november månad och jag är också med och bidrar med dessa hjärtekatter i sypeppen där månadens tema var färgsprakande.

En försenad present till mig

Ibland ser man saker som man bara inte kan motstå att köpa. Lite så var det med det här. Jag spanade in Knitting Unicorns i somras på instagram och hittade en otroligt gullig rosa väska med mönster på katter. Tyckte den var så fin och var väldigt nära att klicka hem den direkt men avstod några dagar (bästa tipset för att se om suget finns kvar). Visst fanns suget kvar men det som gnagde inombords var trots allt att den var helt rosa. Jag har ingenting som är rosa och jag köper sällan rosa saker till mig. Jag tänkte flera gånger ”kommer jag verkligen kunna se mig att använda den här?” och det var där det föll på. Nej, jag kunde inte se mig gå runt med en rosa kattväska hur mycket jag än ville ha den.

Dock så följde jag henne på instagram och har till och från hela hösten tänkt på väskan samt kollat på hennes nya väskor och tillbehör som dykt upp på instagram. Så här för någon månad sedan började jag kolla runt lite på hennes hemsida och såg små katthuvudmarkörer. Blev förälskad direkt men det stod att de var slut i lager så jag mailade henne och frågade om de skulle komma in snart igen. Fick som svar att något var fel på hemsidan och att hon visst hade de i lager direkt. Tjoho tänkte jag bara att beställa då!

Jag fick också syn på halsband som var lite stick/garn relaterade. Föll pladask för det med garnhärvan på. Jag är ingen som brukar bära halsband men detta kunde jag inte motstå ändå. Kändes verkligen så fint och enkelt och kan se mig ha det på speciella ”garntillfällen” som framtiden förhoppningsvis ordnar åt mig (efter coronatiden ofc). Stickträffar med mina vänner och garnmässor och allmänt häng med folk som älskar handarbete lika mycket som en själv.

Tillsist tänkte jag att nu när jag ändå köper från henne så får jag faktiskt ta tag i att slå till på en väska också. Hon har ju jättemånga fina projektväskor som man kan titta på i all evighet. Kattväskan fanns kvar i lager men jag valde trots allt tillslut att gå på en väska som jag kan se mig använda i lång tid framöver och som kändes lite mer neutral och stilig. Nämligen denna fina väska med lite blommor och blad på. Och jag är så nöjd med den, tycker den är vacker på alla sätt och vis och färgerna är så mycket mer ”jag” och kommer känna mig bekväm med att använda den även utanför hemmet.

Efter drygt en månads väntan kom äntligen paktet hem till mig i fredags. Frakten tog lång tid men den som väntar på något gott! Är så glad över mitt inköp och ser det faktiskt som en försenad 30års present. Jag fyllde ju 30 år mitt när corona var som värst i våras så det jag fick i present då var pengar. Så nu har jag äntligen köpt något jag verkligen ville ha för det!

Inlägget är inte sponsrat, bara egna ord och upplevelser om hennes produkter.

Hjärtekatten Fredrika

Ännu en hjärtekatt gjord! En helg och en dag och så var den klar! Denna hände också så extremt fort. Sypeppen har ju temat ”färgsprakande” och min tanke var att jag skulle jobba med starka klara färger i hela hjärtekatten. Jag har nämligen en glasburk full av små snuttar av garn som blivit över från diverse projekt. Min tanke var att använda de garnsnuttarna så jag grävde fram de starkaste färgerna jag kunde hitta. Men jag hade inte överdrivet mycket starka färger just i den glasburken så när jag skulle börja med kroppen tänkte jag att om jag gör kroppen lite ljusare så får alla andra delar vara rejält färgstarka. Och….ni ser ju hur det gick med det! Planer kan verkligen ändras under tiden gång.

Jag tyckte nämligen att kroppen blev så fin i sina ljusa pastelliga färger, allting smälte ihop så fint, så jag ville fortsätta med pastell. Så, så fick det bli! Det är trots allt jag som bestämmer över min process, så otroligt skönt! Jag tänker dock att färgsprakande är den trots allt, inte så där extrema färgklickar och starka färger som jag egentligen tänker ordet ”färgsprakande” som, mer en lite blygsam färgsprakning. Men det är också färgsprakning fast på ett mjukare och lenare sätt.

Tänkte också att denna hjärtekatt kunde få sitt namn utifrån en av skaparna till sypeppen, nämligen Fredrika! Nu får vi se om det blir någon mer katt innan månaden är slut. Inte helt omöjligt!

Tycker för övrigt att detta är en av de finaste hjärtekatterna jag har gjort. Så perfekt i färgerna. Kommer bli svårt att skicka iväg denna!

Jag använde mig av:
Blandade garner
Virknål nr: 3.0
Stoppning

Hjärtekatten är ett projekt där man får skicka in handvirkade hjärtekatter till. Sedan skänks de bort till universitetssjukhusen i Lund och Göteborg. När det föds barn med hjärtproblem som behöver opereration så får dessa barn en egen hjärtekatt. Denna kan sedan användas pedagogiskt eller som tröst och glädje till barnet. En kompis för livet helt enkelt. Med ett lagat hjärta – precis som barnet.

Färgat garn på ekollon

Yey, jag har äntligen tagit tag i att färga garn igen. Jag påbörjade processen i början av oktober med att gå ut och plocka ihop lite ekollon. Det var en jätteblåsig dag så jag var väldigt glad över att jag hade tittat ut ett ekollonträd på sommaren så jag bara kunde plocka mina ekollon och sedan cykla hem igen.

När jag kom hem så rensade jag lite bland ekollonen och sedan la jag de på ”tork” i min färgkastrull. Efter ungefär en månad hade ekollonen torkat till ganska bra, samt att jag hade plockat bort några djur som hade kläckts av värmen (tacka vet jag att jag hade de i en kastrull med lock! Vädrade dock ibland också). Så när jag tyckte att de hade torkat tillräckligt nog så tog jag ekollonen och la en pappkasse på en skärbräda och slog sönder varje ekollon med en hammare. Enligt receptet kunde man mala sönder de men jag har ingen ”malningsmaskin” så jag hittade på eget vis att krossa dom.

Jag la ner ekollonen tillsammans med 5liter vatten i kastrullen och lät stormkoka i 30 minuter. Kan tala om att det INTE luktade kanelbulle i köket iaf. Tänk er sådan där riktigt sunkig skogslukt i något kärr. Nu snackar vi alltså inte om god skogslukt utan typ murket trä i vatten ungefär. Ingen höjdare alls! Jag var glad att jag kunde ha ett stort fönster helt öppet under koktiden.

Sedan fick iaf hela geggan stå och svalna i ett dygn. Efter det var det dags att öppna locket igen på den goda ”ekollonsoppan” och koka upp den igen. Efter ett uppkok fick den återigen svalna (ute på balkongen denna gång) för att sedan sila bort ekollonen. Jag gjorde en sorts sil av en gammal glassburk som jag skar små hål i botten på. Sedan hällde jag röran igenom så alla ekollon stannade kvar i glassburken. Efter det hällde jag i vinäger i vattnet, som jag åter hällde tillbaka i kastrullen, för att sänka pH-värdet.

Under tiden grytan svalnade så tvättade jag upp mitt merinoullgarn (från adlibris diy) med olivtvål. Sedan fick det ligga i vatten i några timmar. När vattnet i kastrullen svalnat helt och hållet hällde jag i lite rostigt vatten (1/2dl) som jag fått genom att lägga rostiga spikar i en burk med vatten i ungefär en månad. Detta skulle tydligen göra att färgen drog mer mot det gråa hållet. Sedan var det dags att stoppa ner garnet och sakta värma upp allt igen mot ungefär 80 grader. Jag höll bra och jämn temperatur denna gång i en timme. Köket stank dock under tiden, men vad gör man inte för lite naturfärgat garn!

Efter det så var det dags för grytan att återigen svalna. Jag lät garnet ligga kvar i vattnet i två dygn innan jag tog ur det och tvättade upp med lite olivtvål igen i flera omgångar. Sedan skölde jag hur många gånger som helst innan jag tyckte att vattnet var någorlunda rent efter att ha stoppat ner garnet. Detta eftersläppte mycket mer färg än när jag färgade med morotsblast. Efter det hängde jag upp det på tork i några dagar och tillsist vevade jag ihop det till ett nystan med min nystmaskin.

Puh vilken process! Men så himla roligt! Egentligen strävade jag efter att få garnet mer åt det grå/svarta hållet som man kunde uppnå med järnvatten. Jag tror kanske att jag tillsatte för lite järnvatten för att få någon effekt av det. Men det stod också att man egentligen skulle koka upp allt igen med ekollonen i och sedan tillsätta järn. Men jag hade ingen lust med det och jag tyckte ändå att jag hade fått en fin mörkbrun färg på garnet som jag gillade. Endel av det mörka försvann dock när jag tvättade garnet så tillslut blev det ändå lite mer ljust och jag tycker att färgen påminner lite om pepparkaka. Jag är ändå glad över färgen och jag kan absolut tänka mig att färga om på ekollon igen i framtiden för att försöka experimentera fram den där lite mer grå/svarta färgen. Men som det är nu fick jag ett brunt garn och jag ser verkligen fram emot att göra något kul med det!

Boken jag använt som hjälp under processen heter ”Naturlig färgning”.

Zigzagular Socks

Mitt andra par stickade sockor är färdiga. De blev faktiskt klara i ”socktober” men jag hann inte med att fota de innan november kom. Det har varit så otroligt mörka dagar så har inte ens velat ta fram kameran för att fota.

Jag började på dessa i slutet av augusti faktiskt. De har tagit väldigt lång tid att göra men den mesta tiden har de faktiskt bara legat. Jag gjorde en halv socka ungefär och sedan låg det nog i minst en månad innan jag fick ett ryck i oktober och gjorde färdigt dom. Jag stickar nämligen parallellt på en tröja och när jag kom till att lägga upp armhålorna orkade jag inte kolla upp hur man skulle göra det så jag tog tag i sockorna istället. Och lite skönt var det för det känns som jag hållt på med både tröjan och sockorna i evigheter utan att något blivit färdigt. Men stickning går inte fort framåt för mig och jag har haft otroligt mycket att göra i skolan så har knappt hunnit med någon fritid, därav är bloggen ganska vilade också. Men jag handarbetar iaf även om det går långsamt! Det är huvudsaken.

När jag hittade mönstret på sockorna tänkte jag att det bara bestod av räta, aviga maskor och lite vridna maskor. Tänkte att det är ju perfekt som nybörjare. Men när jag skulle sätta igång efter att ha stickat klart resåren förstod jag ingenting av mönstret. Man skulle tydligen ha en tredje sticka och sätta över någon maska på då och då eftersom att mönstret bestod ju tydligen av flätor. Tur man har någon att fråga när saker kör ihop sig! Så efter lite förklarande förstod jag precis hur man skulle göra och körde på.

Jag använde dock bara en liten markör och satte över ”den vilande” maskan på. Eftersom jag är ganska ny inom stickning tyckte jag det var lite jobbigt att sitta och plocka med maskor så där och hålla koll på var jag var i mönstret hela tiden. Tyckte det störde själva rytmen när man stickade. Tror också det var en av anledningarna till att sockan blev liggandes så pass länge. Men annars var mönstret i sig väldigt bra och lättförstått. Fanns diagram och det älskar jag att följa. Sen var det väldigt skönt att känna igen lite hur man formar hälen också sedan mina första par sockor. Även om det inte var exakt samma häl visste jag ändå på ett ungefär hur det skulle gå till.

Den första sockan lyckades jag dock sy ihop (med kitchener stitch) åt fel håll där framme vid tån. Jag höll på att bryta ihop när jag insåg det och tänkte att det där kommer jag aldrig klara av att repa upp. ”Nu är det kört” tänkte jag först! Men efter bara några minuter så bestämde jag mig för att iaf försöka repa, hur svårt kan det vara liksom? Och så glad jag blev när jag lyckades! Att få tillbaka alla maskor på stickorna igen och göra om och göra rätt. Helt otroligt vad man kan som man inte tror att man behärskar ibland!

Tycker iaf sockorna blev otroligt fina tillslut. Den ena sockan är aningens större än den andra, precis som på mitt första par av sockor jag gjorde. Jag vet inte varför det blir så men kanske är det att man är så ovan på att sticka så det blir olika hårt stickat. Är hur som helst väldigt nöjd och jag gillar mönstret och färgen mycket. Märkte när jag fotade att det var en sådan färg som är extremt svårt att fånga på bild. Jag tycker att färgen lutar mer åt det gröna hållet i verkligenheten men på bilderna ser de extremt blå ut.

Nästa par sockor blir nog dock några enkla som kan få flyta på utan ”hack”. Jag är i stort behov av att bara nöta maskor just nu känner jag. Har väldigt lite lust (eller ork) till att lära mig nya tekniker just för tillfället så jag är glad att det finns fina projekt som man bara kan nöta maska efter maska i och det faktiskt blir något av det också.

Jag avände mig av:
Drops Fabel, (färgnr: 918)
Rundsticka, 2,25mm (100cm)

Mönster hittar ni här: https://www.ravelry.com/patterns/library/zigzagular-socks

  • Inläggskategori:Sockor
  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

Hjärtekatten Rosa

Jag har gått och varit småsugen på att virka igen. Har dock inte vetat vad jag skulle virka då det känns som att jag verkligen har virkat typ allt som går att virka (såklart har jag inte det men jag har virkat väldigt mycket saker som ligger här hemma överallt). Jag är också väldigt inne på att göra saker som går att använda i mitt skapande för tillfället och när jag började fundera på vad jag kunde virka utan att behöva få någon mer grej att ”lägga på hyllan” här hemma så kom jag på det perfekta projektet. Nämligen en hjärtekatt! Hur bra idé som helst kände jag direkt när tanken dök upp. Jag har virkat hjärtekatter förut så jag vet exakt hur man gör, jag kan använda garn som jag har hemma, jag kan använda mina fina virknålar och det blir något som faktiskt kommer till nytta! Så himla perfekt.

Jag har ju virkat endel hjärtekatter genom åren, mestadels virkade jag de på lunchrasten när jag jobbade. Det var det perfekta projektet att göra då eftersom man hann klart ungefär ett ben, en svans eller en arm på en rast. Men nu tog jag alltså en del av min helg och vek åt att virka denna. Och så himla roligt det var! Har ju inte virkat sedan augusti nu men alltså jag kan säga till er att virkning har ändå en väldigt speciell plats i mitt hjärta. Och det känns så tydligt när jag får den här lusten till att virka något och sedan sätter mig och gör det. Det går fort, det blir fint och jag bara älskar att göra det. Som jag sa till några vänner att stickning är också kul, men virkning i mitt hjärta liksom. Kanske är det för jag hållt på med virkning så länge men alltså det är sådan otroligt härlig känsla att känna sån lust kring en hobby som jag gör kring just virkning. Det är magiskt.

Men nog om det just nu, tillbaka till hjärtekatten. Denna gång valde jag färger som jag vet att jag inte kommer att göra något annat med. Två nyanser av rosa som ni kan se. Jag visste inte om färgerna skulle räcka så jag tänkte att jag i annat fall bara skulle sätta in någon mer färg. Men den ljusrosa färgen räckte verkligen precis när jag lekte med färgsättningen på ben/armar/svans och den mörkare rosa fick jag en liten snutt över bara. Jag gillar verkligen hur man kan leka med färger och använda färger man i vanliga fall inte använder när man gör småprojekt. Det är roligt och givande.

Jag använde mig av:
Svarta Fåret, Tilda
Virknål nr: D
Stoppning
Sax
Nål

Hjärtekatten är ett projekt där man får skicka in handvirkade hjärtekatter till. Sedan skänks de bort till universitetssjukhusen i Lund och Göteborg. När det föds barn med hjärtproblem som behöver opereration så får dessa barn en egen hjärtekatt. Denna kan användas pedagogiskt eller som tröst och glädje till barnet. En kompis för livet helt enkelt. Med ett lagat hjärta – precis som barnet.