Växtfärgat garn med avokado #2

Äntligen har jag fått fram färggrytan igen. Det är ju ganska mycket moment och kräver lite tid och utrymme att färga, så det blir ju tyvärr inte gjort lika ofta som jag önskar. Speciellt inte när livet är igång i vardagen och jag inte har så mycket tid och ork. Men nu så fanns tiden och jag hämtade upp mina färgningsgrejer. Jag har sparat på avokado i frysen så jag hade en hel påse full med avokadoskal och kärnor. Så min tanke var att färga på det men att dela upp badet i två kastruller och ändra PH-värdet så den ena är sur och den andra basisk och se vad skillnaden blev. För att kunna färga två bad samtidigt så kände jag att jag behövde inskaffa en ny kastrull också. Har tänkt på det ett tag att det vore roligt att ha två kastruller för då kan man experimentera lättare med PH eller färga två bad åt gången. Så jag åkte till myrorna och hittade faktiskt en perfekt kastrull. Det var en pastakastrull som hade en sil som ingick. Först tänkte jag att det var lite klumpigt att behöva ha den extra delen av kastrullen också men insåg snabbt att det är ju jättesmart när man växtfärgar. Kan ju bara lägga i det jag ska färga i silen och när det är dags att färga är det ju bara att lyfta upp silen och då har man sitt klara färgbad. Perfekt ju!

Jag började med att tvätta garnet med olivtvål som jag har som ska vara PH-värde 7. Sen tog jag fram 4 avokadokärnor och skal och la i 5 liter vatten. Jag kokade inte upp det den här gången för jag har läst att det kan påverka färgen om man värmer badet för mycket (dvs kokar istället för att ligga runt 70 grader). Jag vet inte men jag tänkte att jag testar och ser vad som händer om jag bara värmer det till 70-80 grader istället för att stormkoka det som jag har gjort förut. Värmde iaf upp badet till ungefär 80 grader och höll det där i en timme. Sedan lät jag badet stå i fyra dygn (pga hade lite annat för mig). Sen plockade jag ur avokadokärnorna och skalen ur badet och delade upp det i två kastruller.

Denna gång tänkte jag färga med Kampes två-trådiga ullgarn och jag hade delat upp ett nystan i två. Så jag hade två härvor med 50g på varje härva. Jag blötla mina härvor i 30 minuter innan det var dags att stoppa ner de i badet. Undertiden värmde jag upp en liten del vatten (ca 1dl) och spädde ut med 1/2 msk alun och hällde sedan ner i båda baden (dvs 1dl vatten+ 1/2msk alun till ett färgbad). Jag kollade PH-värdet och insåg att det var surt i båda baden, så jag hällde ner 1/4 dl bikarbonat i det ena badet. Det blev direkt väldigt basiskt. Nästa gång ska jag testa ta mindre bikarbonat för jag tror jag tog onödigt mycket denna gång. Dessutom är det nog bättre att värma upp en del vatten och lösa upp bikarbonaten i det innan man häller ner det i kastrullen. Jag har redan gjort detta misstag en gång förut för när man sedan värmer på vattnet så ser man att det ”bubblar lite” av bikarbonaten och jag tror inte det är särskilt bra för ullen egentligen…

<– Basiskt bad, surt bad –>

Hur som helst så la jag ner ullen i båda färgbaden och värmde sedan sakta upp vattnet till ca 80 grader. Där höll jag temperaturen i ungefär 1 timme och sedan drog jag bort kastrullerna från värmen, satte på locken och lät de stå i två dygn. Efter det så sköljde jag ur båda nystanen några gånger tills de inte släppte mer färg och hängde sedan på tork. Det basiska badet hade inte alls tagit upp lika mycket färg som det sura. Det tappade dessutom mer färg i sköljningen så något med bikarbonaten har ju garanterat påverkat upptagningsförmågan av färgen.

Men det var ett roligt experiment och det var roligt att de blev så pass olika färger av samma färgbad. Det basiska blev mer ljust rosa och det sura badet drar mer åt aprikoshållet i färgton.

<– färgad i basiskt bad, färgad i surt bad –>

Växtfärgat garn med gult lökskal (efterbad)

Här kommer då fortsättningen på mitt förra inlägg. Efter att jag hade färgat det första badet som verkligen fick stark orange färg så fanns det fortfarande färg kvar i vattnet. Jag hade sparat lökskalen som jag kokade upp första omgången så jag bestämde mig helt enkelt för att fortsätta färga. Jag hällde tillbaka lökskalen i mitt färgbad igen och tänkte att jag kanske kunde få ut lite extra färg om jag kokade upp badet igen. Jag har ingen aning om det gav något mer men jag tror faktiskt det. För jag tyckte badet ändrade sig lite efter att jag hade kokat allt igen och lät det så och svalna i ett dygn.

Sen kunde jag alltså färga igen. Jag silade ur alla lökskal igen och använde återigen färdigbetat garn (med alun). Detta garn var dock av en annan sort, nämligen Kampes två-trådiga och dessutom på ljusgrå bas. Jag la garnet i blöt i ungefär en halvtimme innan jag stoppade ner det i grytan. Som vanligt värmde jag upp till ungefär 80 grader och höll den temperaturen under cirka en timme. Sedan lät jag det svalna i kastrullen tills dagen efter innan jag sköljde ur det med en liten skvätt ulltvättmedel.

Tycker det var väldigt häftigt att man verkligen kunde se i badet att färgen hade försvunnit denna gång. Kolla bara badet innan jag la i garnet och badet efter att jag hade tagit upp det. Så stor skillnad i nyans!

Garnet tog åt sig bra och det blev väldigt mycket mer gult än det förra badet. Tänker att det är dels för att jag färgar på en grå bas denna gång och dels att det faktiskt inte är kvar lika mycket färg som det var i det första badet (antagligen mest det sistnämnda). Men väldigt roligt att experimentera med och se hur allt blir. Det roliga med växtfärgning är ju att det blir som det blir liksom! Gillar i alla fall denna gula färg också, den är ganska mycket mer ”kraft” i än mina andra växtfärgade gula garner. Jag tyckte tex att det jag färgade på kanadensiskt gullris blev väldigt gult, men när det här garnet tog plats bredvid det så drog helt plötsligt ”gullrisgarnet” mot grönt istället. Det är också en till sak som är väldigt spännande med växtfärgning, att garnerna verkligen ändrar färg beroende på ljus och vad som är bredvid dom. En annan sak jag upptäckt när jag färgat på ljusgrå bas är att garnet blir nästan lite mer melerat än om man bara har vit bas. Det är roligt!

Avslutar detta inlägg med lite bilder på garnen ihop. Tänk att samma lökskal kan ge så olika nyanser! Det är verkligen en hel vetenskap bakom att färga med naturen. Och jag känner mig verkligen fast just nu i att tänka på växtfärgning, jag är SÅ sugen på mer hela tiden. Vi får se vad nästa bad blir, har just nu lite gamla te-påsar, rödlöksskal samt avokado (i frysen) liggandes. Får passa på att färga på matrester på vinterhalvåret så jag kan ägna mig mer åt växter på sommaren!

Växtfärgat garn med gult lökskal

Helgen efter tentan så åkte min färggryta fram. Jag hade sparat lökskal ett tag så jag hade både gula och röda lökskal. Tänkte först egentligen färga på båda samtidigt men när det väl var dags tänkte jag att det kanske var roligare att separera och köra ett färgbad på bara gult lökskal och sen någon gång i framtiden köra ett annat färgbad på röda lökskal. Så, så fick det bli!

Denna gång så förbetade jag garnet för första gången (har annars betat samtidigt som jag färgat pga tyckt det varit enklast). Jag betade tre nystan samtidigt, båda som jag skulle färga i detta bad och ett till. Så jag värmde upp lite vatten separat och blandade ut alunen (1msk till 100g garn), sedan hällde jag upp vatten i min stora kastrull och hällde ner alunvattnet och la i garnet. Sen värmde jag på till ungefär 80 grader och höll det där i en timme. Jag hängde upp garnet på tork för jag skulle inte färga samma dag.

När det väl blev dags att färga så kokade jag upp 5 liter vatten ihop med ungefär 30g gult lökskal. Det fick vara på och puttra i en timme på spisen och sedan lät jag det svalna i ett dygn.

Dagen därpå la jag mitt garn i vatten i ungefär en timme innan det var dags att färga. Denna gång färgade jag faktiskt på ett nytt garn för mig, nämligen Raumas 2-tråds gammelserie. Eftersom det garnet kommer uppnystat redan så hade jag såklart fått härva upp det till en härva först (denna gång var jag supernoga med att knyta livlinor/”åttor” längst härvan). Lite extra jobb att behöva härva upp garnet men det var ändå helt okej, det var ju trots allt inte så mycket garn. Nystanen/Härvorna är 50g i varje så jag hade två stycken att färga med.

Innan jag la ner garnet så silade jag bort lökskalet ur färgbadet och sparade det i en burk (till ett andra färgbad, mer om det i nästkommande blogginlägg). Sedan la jag alltså i garnet och lät badet värmas upp till ungefär 80 grader, där jag höll temperaturen i en timme. Jag blev så himla glad när jag la ner garnet den här gången för WOW vilken färg det blev direkt. Alltså det såg verkligen ut som saffran och det blev så effektfullt att se den vita basen som jag la i förvandlas i färggrytan.

När en timme gått så lät jag garnet ligga och svalna i badet till dagen efter då jag tog och sköljde ur det. Jag använde en skvätt ulltvättmedel och sen sköljde jag faktiskt rätt många gånger denna gång tills vattnet blev klart. När garnet hade torkat kunde jag bara konstatera att det verkligen hade blivit färg denna gång. Det är nästan neon-aktig färg på garnet och jag kan faktiskt knappt förstå att det är naturligt färgat. Det är ju så stark och klar färg, verkligen häftigt att det kan bli så här! Färgen när garnet torkat är ungefär som en morot eller ostbågar beroende på vilket ljus det är i. Till detta garn har jag faktiskt redan ett projekt i åtanke, ska bli roligt att lägga upp nu när jag äntligen fått härvorna till garnkakor och hunnit med att fota garnet också (det var solsken idag!).

Efter jag hade tagit upp detta garn ur färggrytan så tyckte jag att det fortfarande var färg kvar i badet. Så jag tänkte ”varför inte fortsätta färga ett efterbad?”. Så fortsättning följer angående det…

Växtfärgat garn med rosmarin

Precis innan julen drog jag igång ett litet färgbad igen. Det blir alltid längre tid än jag egentligen vill mellan mina färgbad men så är livet antar jag. Får vara glad att jag åtminstone hinner med att färga ibland! Denna gång blev det alltså på rosmarin. Jag hade nämligen en rosmarinplanta (typ som ett litet träd) ute på balkongen hela sommaren. Det är en ettårig växt och när allt annat åkte in från balkongen i höstas blev den kvar där ute med tanke på att den tål ungefär minus 10 grader, så jag tänkte att vi använder väl den i matlagningen tills kylan tar den. Sen att det blev vinter och minus 16 grader precis i början på december i år hade väl ingen trott?

Efter den kölden tyckte jag plantan såg extremt ledsen ut och började bruna (vem hade inte gjort det liksom?). Så då bestämde jag mig för att klippa ner den och använda det sista av trädet till ett färgbad. Jag klippte grenarna och plantan och stammen i småbitar och la i 5 liter vatten. Sedan kokade jag det i en timme och lät sedan svalna i ett dygn för att sedan koka upp det igen för att återigen svalna. Jag kan säga att det luktade väldigt mycket rosmarin i köket när man kokade upp det, kändes som man hade haft alldeles för mycket rosmarin till någon maträtt! Efter andra uppkokningen fick grytan stå i 6 dagar (längre än planerat) innan jag fick tid att börja färga garnet.

Jag silade bort rosmarinen ur grytan och la garnet i blöt i en hink vanligt vatten i en halvtimme, samtidigt som jag kokade upp ungefär 1dl vatten som jag sedan löste upp ca 1msk alun i. Det hällde jag sedan ner i det kalla färgbadet och sedan var det dags att lägga i garnet. Denna gång färgade jag på Kampes två-trådiga ullgarn och basen var ljusgrå. Vill experimentera lite mer med olika basfärger på garnet i framtiden. Vore roligt att göra ett bad någon gång och sedan färga en vit och en grå härva i samma färgbad.

När garnet var i grytan så började jag värma upp till ungefär 80 grader. Väl uppe i 80 grader så höll jag det där i cirka en timme innan jag tog av kastrullen från plattan och lät svalna. Sedan lät jag faktiskt garnet ligga i färgbadet i 4 dagar till (återigen inte planerat att det skulle ligga så lång tid, men annat kom mellan), Efter de dagarna sköljde jag ur garnet med ett ulltvättmedel som jag har och sköljde tills garnet inte släppte mer färg längre, sedan lät jag det torka.

En sak som jag hade slarvat med denna gång var att binda små garnbitar i ”åttor” runt härvan på minst tre ställen för att inte garnet ska trassla sig. Jag hade bara det lilla knytbandet som kom med härvan. Ni kan ju gissa om det trasslade sig? Det trasslade sig nämligen något fruktansvärt så jag fick spendera en och en halv timme på att snurra ihop det till en garnboll och samtidigt lösa trasslet istället för att kunna härva upp det till en garnkaka på min maskin på mindre än 5 minuter… Ibland ångrar man verkligen sig och jag har lärt mig en läxa till framtiden, nämligen KNYT RUNT HÄRVORNA! INGA UNDANTAG!

Är jag nöjd med färgen då? Ja, jag tycker det blev en härlig färg som drar mot lite grön/gul/grå/brun beroende på vad den är i för ljus. Det var absolut kul att testa och skulle lätt kunna tänka mig att färga mer på rosmarin i framtiden! Men nästa färgbad blir nog antingen te, avokado eller lökskal! Vi får se när det blir av! Jag längtar redan, det är så roligt att experimentera med växtfärgning!

Växtfärgat garn på kanadensiskt gullris

Nu har färgningsgrytorna varit framme igen. Denna gång fick jag inspiration när jag var ute på en joggingrunda. Jag sprang förbi en äng full med stora gula blommor. Tänkte direkt att där kan jag plocka några blommor och testa färga garn med, men visste inte riktigt vad blomman hete. Så när jag kom hem igen så började jag med att kolla i min fältflora och med lite hjälp av Google också så kom jag fram till att det var någon sorts gullris. Höstgullris eller Kanadensiskt gullris. Är fortfarande inte helt säker på vilken sort det är, men tycker det ser mer ut som kanadensiskt gullris så jag säger väl att det är det (tills någon får rätta mig).

Hur som helst så gick jag tillbaka till ängen dagen efter och klippte ner några blommor och tog med mig hem i en papperskasse. Väl hemma klippte jag sönder allt i mindre bitar och la ner i kastrullen. Kokade upp det tillsammans med 5 liter vatten och lät det koka i en timme. Sen fick det svalna och jag lät grytan stå i 2 dygn. Sen silade jag bort växterna och la ner några gram alun i vattnet. Jag tvättade garnet med olivtvål innan färgningen och lät det ligga i vatten ungefär en halvtimme.

Sen var det dags för själva färgningen. Stoppade ner garnet när färgbadet fortfarande var kallt och värmde sedan sakta upp till ungefär 80 grader. När temperaturen väl hade kommit upp i grader så höll jag den temperaturen i en timme. Det syntes att garnet hade fått färg då men jag lät sedan färgbadet svalna och stå i 2 dygn till.

Sen var det dags för det spännande att skölja ur garnet för att se hur färgen blivit. Denna gång satt i alla fall färgen fast, till skillnad från förra färgningsförsöket. Visst att garnet blödde lite i början men efter att jag hade sköljt garnet några gånger så slutade det släppa färg. Jag hällde också i lite ulltvättmedel och gjorde en liten snabb och försiktig tvätt för att få bort lite lukt från garnet. Sen lät jag garnet torka och kunde sedan två dagar senare nysta upp garnet!

Denna process var väldigt rolig att göra. Jag följde inte något recept denna gång från min färgningsbok (Naturlig färgning), utan jag gjorde bara lite som jag kände för. Också väldigt spännande att se vad det blev för färg och det var roligt att färga på ullgarn igen efter mina två senaste ”misslyckade” färgningsförsök. Jag gillar verkligen färgen som blev, den drar lite mot det gröna hållet i vissa ljus, och mer mot det gula i andra ljus. Har 3 härvor till av detta ullgarn (som är Kampes tvåtrådiga) så nu ska jag bara komma på vad jag ska färga här näst!

Färgat garn på svart thairis

Jag drog igång färgningsgrytan direkt igen efter förra försöket med att färga garn på brännässlor. Jag tog helt enkelt det garnet igen eftersom jag tyckte att det fick en ganska tråkig och livlös gul svag färg. Jag hade läst att med svart ris kunde man få fram lila och blåa toner så jag hoppades på det denna gång. Ni ser ju direkt hur det gick, garnet tog helt enkelt inte upp färgen denna gång heller. Eller det tog upp extremt lite färg vilket gjorde att garnet fick någon sorts gråbeige nyans tillslut.

Jag började med att koka upp 6dl ris i 3liter vatten, lät det småkoka i 30 minuter och silade sedan av riset. Kvar efter det blev det 1,4 liter vatten som var väldigt färgat. Jag hällde i 1/2 msk alun och sedan hällde jag på 2 liter vatten till. Jag blötlade garnet i en halvtimme ungefär innan och stoppade sedan ner det i färgbadet. Sedan höll jag badet varmt (70 grader) i en timme. Till sist lät jag garnet ligga i badet i 3 dygn innan jag tog upp det och tvättade ur det med olivtvål.

Det var väldigt mycket färg som försvann när jag sköljde ur/tvättade garnet. Det vill säga att garnet inte tog upp färgen typ alls. Jag använde mig också dock av svart thairis och inte svart ris som det stod i receptet. Jag vet inte om det gjorde någon skillnad men jag är ganska säker på att det är det här garnet som har väldigt svårt att ta upp färg. Eftersom både brännässelbadet och detta risbad hade mycket färg i badet och garnet ändå inte blev färgat.

Garnet i sig blev också ganska tråkigt när det torkade. Det blev det även efter första färgomgången. Det känns liksom matt och stelt och tråkigt. Och när jag skulle härva upp härvorna till garnkakor så blev jag nästan så frustrerad att jag bara ville kasta garnet direkt. Det hade nämligen krullat sig och liksom hakade fast i varandra när man skulle nysta upp det. Jag fick stå och dra ut lite garn hela tiden och sedan nysta, så blev mycket extrajobb. Men jag höll ut och fick mina garnkakor tillslut. Min tanke med garnet var ju att använda till att sticka någon sommartopp, men just nu känner jag mig verkligen inte så sugen. Färgningen var rolig men resultatet blev ju mindre roligt (även om den gråbeigea färgen blev fin tillslut och jag kan tänka mig en topp i den), garnet trasslade sig när jag nystade och det känns ganska matt och stelt och tråkigt. Så kanske blir det liggandes ett tag, eller så har jag kommit över det värsta om någon vecka nu när de väl är upphärvade.

Men nu är det här garnet färdigfärgat och jag har inget mer sådant garn liggandes hemma iaf. Så framöver ska jag färga på roligare garn som faktiskt tar upp färgen lite mer. Men man lär sig hela tiden vad som funkar och inte. Har beställt hem två olika sorters ullgarn för att fortsätta testa färga på nu i sommar iaf! Så det ska bli roligt att se hur det blir.

Färgat garn på brännässlor

Jag har äntligen blivit ledig från mina studier och typ det första jag gjorde var att springa ut och plocka brännässlor för att färga garn på. Ja så mycket har jag längtat till att ha tiden att färga lite garn igen! Denna gång hade jag ett bomull- och lingarn från Adlibris som jag köpte för två somrar sedan när jag tänkte börja naturfärga. Jag hade ingen koll på att garn av olika material tar upp färg olika så jag köpte helt enkelt hem detta bomull- och lingarnet och sen de tre härvorna merinoull som jag har färgat upp under det senaste året. Till detta färgbad ville jag för första gången testa att färga alla 3 härvor på en gång, för jag har en idé om att sticka ett sommarplagg av garnet.

Jag har också varit extremt sugen på att färga garn utomhus så denna gång åkte jag faktiskt och köpte en kokplatta bara för att kunna färga garn ute. Jag hade en tanke om att det vore så mycket härligare att stå utomhus än inne i köket. Dessutom har ju iaf 2 av 3 färgbad jag har gjort hittills luktat ganska äckligt inomhus när man kokar upp materialet. Så jag kände att det var dags att testa en kokplatta iaf nu när det är sommar! Jag googlade runt ganska mycket på om någon hade använt kokplattor för att koka upp ett större färgbad till garn men hittade ingenting om det. Hittade dock lite info om att folk hade haft svårt att koka upp stora mängder vatten så blev lite osäker på om jag verkligen skulle köpa en platta. Men bestämde mig iaf för att köpa en platta och hoppades på det bästa.

Jag och min mamma gick iaf ut och plockade brännässlorna längst en cykelvägskant. Sedan klippte vi sönder nässlorna med sekatör och la allt i en stor burk så vi kunde mäta hur mycket nässlor det var. Vi hade handskar på oss men jag brände mig ändå igenom mina handskar och hade blåsor på fingrarna till dagen efter. Sånt är livet!

Jag insåg att min nya kokplatta behövde värmas upp först och svalna innan man kunde använda den för första gången, så vi kokade upp 7 liter vatten på spisen inomhus ändå och hällde i våra 500g nässlor. Det tog en evighet att koka upp vattnet och när det väl var uppe i kokpunkt så fick det koka i 1 timme. Sedan lät vi kastrullen vila i ett dygn. Dagen efter klipptes nässlorna sönder ännu mer och kokade upp hela badet igen. Lät sedan stå i 1 dygn till.

Dag nummer 3 så var det dags för själva färgningen att ske. Jag förblötte mitt garn i ungefär en halvtimme och silade bort nässlorna från badet. Sedan hällde jag i 1msk alun och värmde på lite så det löstes upp. Efter det doppade vi ner garnet i kastrullen och lät det sakta värmas på till 70 grader. Denna dag kunde jag prova min kokplatta och den var faktiskt över förväntan bra på att hålla 70 grader (återkommer med hur den tål att koka upp stora mängder vatten någon annan gång). Jag hade kastrullen med garnet i på plattan en och en halv timme. Efter det kom jag på att jag hade läst att om man ville att färgen skulle dra mer åt det gröna hållet skulle man göra badet surt. Så då hällde jag i 1msk vinäger. Jag har ingen aning om det gjorde något och om jag hade kommit ihåg bättre så hade jag haft i det samtidigt som alunet. Jag såg redan här att garnet inte hade tagit upp särskilt mycket färg och tänkte att det nog inte skulle ta upp så mycket mer heller. Men jag lät ändå garnet vara i färgbadet i tre dagar till.

I min bok om naturlig färgning så stod det om man färgar just med nässlor på bomull och lin så ska färgen ofta tas upp bra av garnet. Enligt boken skulle färgen bli lite gröngrå. I mitt fall så måste det ha varit så att garnet inte var bra på att ta upp färgen helt enkelt. För själva badet i sig såg väldigt mörkt ut, särskilt efter den andra uppkokningen av nässlorna. Om man jämför med hur garnet var innan så har det ju fått färg. En svag gulaktig ton, i vissa ljus lite mer grönaktig. Men färgen blev väldigt svag och det var mycket färg kvar i badet efteråt. Dessutom blev färgen ännu mindre gulaktig när garnet hade torkat efter badet.

Jag tror att om jag hade lagt i något med ull så hade färgen blivit mycket starkare. På de ullgarner jag har färgat med så har jag ju sett hur färgen verkligen fastnat i garnet när jag färgade och jag har också läst om att det är svårare att få färgen att fastna på bomull just. Jag var faktiskt lite ”orolig” över detta garnet redan innan jag började färga och det var också därför jag kände att jag kör alla tre härvor på samma gång.

Hur som helst så blev det så här denna gång. Jag fick ett ”naturvitt” garn, ett naturfärgat garn helt enkelt. Jag har inte nystat upp härvorna för min tanke är att testa färga om garnet med något annat. Tycker iaf processen var väldigt rolig och jag lär mig nytt varje gång jag färgar. Och som sagt, färg blev det ju! Vad som helst kan hända när man färgar och det är det som jag tycker är så himla roligt och spännande! Mer färgning kommer garanterat ske i sommar!

<– Blött garn innan färgning. Blött garn efter färgning –>
Torkat garn efter färgning nedanför:

Boktips: Naturlig färgning

Tänkte berätta lite om en bok som jag köpte förra sommaren som jag verkligen gillar. Det var när jag började intressera mig för att vilja testa att färga lite garn som jag sökte runt och fann boken ”Naturlig färgning” av Lina Sofia Lundin. Jag hade ingen aning om hur man färgade garn så jag tänkte att något borde jag ju lära mig ur boken iaf!

När jag fick hem boken så lusläste jag den direkt. Det första jag slogs av var hur vacker boken var och hur fina bilderna i boken är. Boken är uppbyggd med en del fakta om hur man färgat genom tiderna i boken och sedan kommer tips på vad du behöver tänka på innan du ska börja färga (vad du behöver för saker, hur betning går till osv). I slutet av boken finns många olika recept där det står vad du kan färga med och hur mycket du behöver av allt. Jag blev verkligen sugen på färgning av att läsa boken och tycker det var väldigt bra skrivet om hur man kan testa. Kände hur jag fullkomligt sög in kunskap när jag läste den! Antagligen för jag var så peppad.

Men för mig kom det endel saker ivägen förra året så jag färgade aldrig garn då ändå. Men boken har stått framme på min garnhylla under året och jag har bläddrat i den och läst flera gånger och varit sugen på att testa. Och nu i somras tog jag ju tag i att testa färga med morotsblast från ett recept i boken.

För mig blev boken ett bra stöd när jag ville prova på att färga för första gången. Det kändes skönt att ha något att gå efter när man var/är totalt nybörjare. Men efter att ha läst boken ett flertal gånger så inser jag också hur fritt fram det är att bara testa på bäst man själv vill och kan. Det är svårt att färga garn om man vill ha en exakt färg. Men när man som mig bara vill testa och se hur det blir med olika naturmaterial inser jag att man knappast kan bli besviken (eller ja, det skulle väl vara om man inte lyckades få färgen att fästa och allt rann bort när man tvättade garnet isf). För det är ju trots allt själva processen som är jätterolig och sen att kunna säga ”det här har jag färgat själv” är ju häftigt! För mig är det väldigt lekfullt att testa att färga och jag är jättesugen på att prova mer. Nästa färgning är faktiskt på gång snart, jag har nämligen varit ute och plockat ekollon och ska prova färga på det någon dag här framöver!

Hur som helst så är jag glad över min bok. Jag brukar inte direkt fastna för böcker men denna är verkligen en bok som jag tycker om att bläddra i och läsa om och om igen.

obs. jag är inte sponsrad av något slag, berättar bara mina egna tankar och erfarenheter angående boken.

Färgat garn på morotsblast

Jag har varit igång och växtfärgat garn för första gången! Äntligen tog jag tag i detta (lite pushad från sommarens sybingo). Förra sommaren köpte jag nämnligen boken ”Naturlig färgning” och tänkte redan då färga. Jag köpte garn att färga, lite mått och träslevar på loppis och det enda som fattades var en stor kastrull. Det fick mig att vänta ett helt år innan jag tog mig i kragen och åkte iväg och köpte mig en stor 10 liters kastrull till färgning. Sen beställde jag hem lite alun från apoteket för att använda till betning.

Jag bläddrade lite i min bok och kom fram till att jag ville testa färga på svart ris eller morotsblast. Det svarta riset ska ge en lila/blå-färg och morotsblasten skulle ge en grön färg. Jag fick syn på morötter med blast i affären och tänkte att det kör jag på så jag köpte med mig lite morötter hem.

Jag hade ungefär en tredjedel blast mot vad receptet sa, så redan där började jag experimentera lite själv. Jag valde också att ta lite mindre vatten för att det inte skulle bli alltför utspätt. Kokade upp vatten och blast och lät det koka i en timme. Sedan ställde jag det på svalning till dagen efter. Därefter silade jag bort allt blast för att det inte skulle fastna i mitt ullgarn. Jag hällde sedan i lite alun och la i garnet (som jag precis tvättat och blött ner) samt en termometer. Efter det satte jag på plattan och lät det vara runt ungefär 70-90 grader i en timmes tid. Här fick jag sitta vakt för att det inte skulle börja koka, men jag tog det väldigt försiktigt så det inte skulle hända. Kokar man ull så filtar det ihop sig. När nästan hela timmen hade gått så råkade jag bli lite okoncentrerad dock, så när jag skulle ta bort kastrullen så såg jag små bubblor på ett ställe i den. Aj aj, inte bra! Tror faktiskt att ullen blev aningens förstörd där sista minuten för kollar man nära kan man se att fibrena står utåt lite. Nästa gång ska jag vara ännu mer försiktig med detta!

Efter en timme på spisen i värme tog jag bara undan kastrullen från plattan och lät den stå med innehållet i, två dagar till. Jag tittade ner och rörde runt lite varje dag. Sedan kom den spännande tvätten, skulle all färg bara försvinna när jag tvättade eller hade något faktiskt fastnat? Och som ni kan se, det hade verkligen fastnat. Jag tvättade mitt garn med en olivtvål och sköljde sedan några gånger tills vattnet slutade vara färgat. Sedan hade jag i lite ättika i vattnet för att få bort lite lukt samt fixera färgen ännu mer (hade läst någonstans att det skulle funka, så testade iaf, vet dock inte om det gjorde någon skillnad). När tvätten var klar hängde jag upp härvan på tork och sedan var det bara att nysta ihop det till en kaka (obs vi ska inte ens tala om den där nystmaskinen på bilden, så himla snygg men så himla dålig kvalite, har skickat tillbaka två stycken så nu blir det ingen mer sådan).

Min största lärdom från denna växtfärgning är väl ändå att det är ju bara att prova sig fram. Har man inga krav på att ”exakt en sådan här färg vill jag ha”, så blir man nog glad och nöjd för vad man får. Det blev jag iaf! Det är ju en hel del som spelar roll vilken färg det blir, bland annat växterna, vattnet, betningen, garnet osv. Jag trodde dessutom att det skulle bli en väldigt svag grön nyans när jag insåg att jag hade mindre morotsblast än receptet sa, men det blev ju en väldigt klar gul färg istället! Ändå otippat för min del, men roligt! Sen lärde jag mig att vara ännu mer försiktig med plattan när garnet ligger i, trots att jag var superförsiktig. Men tänker att det kanske räcker att nå upp till ungefär 75 grader för att vara på den säkra sidan nästa gång. Men det bästa med att färga var ändå hela processen, spännande hela tiden och sen få ett fint resultat!

Nu är jag såklart sugen på att testa mer växtfärgning. Jag har redan lite sparade avokadoskal i frysen som ska bilda ett bad till någon härva. Sen vill jag testa på svart ris också. I framtiden är jag också sugen på att plocka något från naturen och färga med, blad eller ekollon tex! Men det går ju utmärkt nu när jag har alla redskap redan, man ska bara ta sig tiden.

Har du färgat garn någon gång? Berätta gärna isf, är ju så spännande!