Min andra Lorette är färdig! Detta har varit ett riktigt långdraget projekt eftersom den stickas i fingering tråd och med tunna stickor. Och precis som min förra Lorette så tröttnade jag rejält när jag kom till ärmarna, men tillslut kämpade jag mig igenom det också! När jag fyllde år i våras så fick jag iaf det här underbara garnet som är handfärgat från Peacock Yarn. Jag planerade att göra mig en Lorette eftersom jag har gillat min första Lorette så mycket. Så den 15 juni satte jag igång och började sticka på denna. Sen har den varit med genom sommaren och hösten, och i slutet av november fick jag äntligen klart henne!
Egentligen är ju Lorette randig men jag ville att detta garn skulle få all uppmärksamhet, så jag struntade i att göra ränder. Tycker tröjan blev fin med sin lilla spetskant och sedan enfärgad. Garnet i sig var helt underbart, jag älskar verkligen färgen (som är jättesvår att fota, den är liiite mer åt det gröna hållet än vad det ser ut på bilderna). Jag varvade härvor på hela tröjan förutom i spetsdelen. Jag tycker att man kan se en liten skillnad på mitten av tröjan och längst ner av tröjan, att det är mer blåa toner i mitten. Så det var bra att jag varvade ändå tror jag! Resåren på både kropp och ärmar gjorde jag denna gång längre än vad mönstret säger. Jag tyckte det kunde få bli en lite mer tydlig resår nu när ränderna inte var med. Sen gjorde jag italiensk avmaskning så det blev riktigt snygg kant!
Men jag är så nöjd med tröjan. Jag hoppas den kommer kännas lika bra som min gamla Lorette för då kommer den bli rejält använd iaf!
Jag använde mig av: Peacock Yarn Squishy Sock (färg: poseidon) Stickor nr: 2.75 & 3.25
I somras tog jag en tripp till Västerås och var inne på en garnaffär och klämde och kände på garnet Cascade 220. Har hört mycket om det och även haft folk i min närhet som stickat fina tröjor i det. Så jag var sugen på att testa och bestämde mig för att köpa med mig en tröjmängd hem.
Så i augusti påbörjade jag denna och för någon vecka sedan blev den klar. Det var första gången jag gjorde någon italiensk uppläggning och jag tycker att uppläggningen på halskanten blev lite konstig. Den blev okej, men själva uppläggningskantens maskor känns lite större än de vanliga maskorna i resårstickningen precis under. Men tycker åtminstone det blev okej, och jag tror inte någon annan kommer tänka på det. Speciellt inte någon som inte är stick-intresserad. Jag maskade av med italiensk avmaskning också, och det har jag ju gjort många gånger. Brukar dock inte göra förberedande varv innan avmaskningen, men det gjorde jag denna gång för det stod så bra förklarat i mönstret. Mönstret i sig var för övrigt superbra och välskrivet. Kan verkligen rekommendera om man vill ha ett basmönster på en raglantröja.
Garnet var väldigt härligt att sticka med, det flöt på bra. Maskorna lägger sig också något otroligt jämt med detta garn, så blir ju ett fint resultat tycker jag. Det är också det mjukaste 100% ull och inte superwash-garn jag någonsin känt på. Vill man ha ett mjukt ullgarn så tycker jag man ska kika in det här garnet! Jag kommer iaf köpa mer av det.
Jag använde mig av: Cascade Yarn, Cascade 220 (fg: 1812) Stickor: 3.0mm, 3.25mm, 4.0mm Nål Sax
Nu har jag sytt en ny Nocturne Top av ett tyg som jag ville sy tröjan i!
Åkte förbi selfmade och letade lite tyger och fann detta mörkblåa tyget med små blommor på som jag fastnade för direkt. Förra gången jag sydde tröjan, i ett gammalt lakan, så hade jag endel svårigheter, så som att sy på ärmarna. Denna gång så råkade jag ut för andra problem. Så även fast man gör en så kallad muslin, så betyder det uppenbarligen inte att nästa plagg kommer bli helt perfekt (fast man vet ju åtminstone hur storleken kommer bli!). Själva V:et på tröjan gick superbra att sy på min muslin, men nu när jag sydde det mer riktiga plagget så fick jag faktiskt problem med det. Jag fick sprätta upp och göra om, men det blev ju iaf bra tillslut.
Ärmarna gick bättre med det här tyget, kanske för det var lite tunnare än lakanet som jag använde förra gången. Plagget har också ett mycket bättre fall denna gång och tycker helheten av plagget blev finare denna gång med ett finare och mer utvalt tyg.
Det är kul att vara igång lite mer med sömnad iaf!
Egentligen fick jag syn på ”Lorette” ganska tidigt. Det var precis när den hade släppts i våras och innan ”alla” på instagram hade börjat producera varsin Lorette. Jag körde dock en ”handarbeta från stashen”-period som pågick enda från januari in i juni och jag hade inget garn hemma som jag ville/kunde använda till Lorette. Men jag visste åtminstone direkt när jag såg den att jag ville göra en, för helt ärligt, det är en av de finaste stickade tröjorna jag har sett. Sommaren kom iaf och jag hade fullt upp med att sticka sommarplagg men i mitten av juli så tog jag och beställde hem en välförtjänt examenpresent till mig själv från Fru Fjellman. Rejält lyx kändes det som men det ska man väl också ha när man kämpat på bra.
Jag hade lite svårt att välja färger så jag satt länge och valde mellan diverse nyanser. Men det slutade tillslut upp med att jag bestämde mig för den svagt rosa tonade färgen som huvudfärg och sedan kunde jag verkligen inte välja vilken färg jag skulle ha som ränder, så jag köpte med mig både en härva brunt och en härva lilaspräckligt. När jag beställde var min tanke mer åt det bruna hållet, men när härvorna kom hem så såg jag hur SJUKT bra den lila och rosa passade ihop så då fanns det inget annat alternativ. I det lila garnet är det liksom stänk av exakt samma nyans som det rosa garnet. De var verkligen som gjorda för varandra.
Så i början av augusti så la jag upp min Lorette (efter att ha stickat inte mindre än två provlappar!). Sen har jag stickat på och stickat på. För mig blev det rätt stickfasthet med stickor 3.25mm. Spetsen gick jättefort att sticka och var rolig att göra, själva oket och kroppen var också rolig att sticka. Det man behövde hålla koll på var hur många varv man stickade innan man skulle byta färg. Jag valde att låta garnet jag inte använde löpa med på insidan av tröjan hela tiden, så det fick jag också hålla koll på. Men allting gick faktiskt bra enda fram till ärmarna. De var nämligen något tråkiga och sega att sticka. De kändes som de aldrig blev klara. För det första, magic loop med två färger att hålla koll på, nje inte jättekul med så ”korta” varv och nystan som kan trassla sig. För det andra, att hålla koll på ett antal ränder stickade för färgbyte och ett annat antal ränder för ärmminskning var inte det roligaste heller. Sen kommer vi till den tredje punkten; färgskiftning i bottengarnet.
Jag är 100% medveten om att de rekommenderar att randa handfärgat garn (dvs sticka ett varv med en härva och nästa varv med en annan härva), just för att handfärgade garner kan skifta i nyansen. Två av mina tre härvor till bottenfärgen var väldigt lika så jag randade inte de hela tröjan utan randade bara i några varv när jag gjorde färgbyte. Men sen kom vi till ärmarna, där fick jag använda mig av det tredje nystanet och då tyckte jag det märktes en nyansskillnad, vilket jag kände var lite ”typiskt” när jag tyckte tröjan i övrigt blev så fin. Men jag stickade på ändå (för vad hade jag för val egentligen), och när ärmarna var klara så kunde jag inte se färgskiftningen ändå. Så det blev ju bra tillslut ändå!
Men det jag ville komma fram till var att ärmarna verkligen kändes som en evighetsresa. Jag har faktiskt haft den här tröjan som enda projekt sedan början av augusti till början av oktober och den har tagit upp all min sticktid. Även fast det var aningens segt på slutet så är jag så nöjd nu när den är klar. Tycker den blev så himla fin och bra i storleken också. Är himla nöjd med både garnet och mönstret och skulle kunna sticka mig en till (utan ärmarna då kanske haha). Och liksom hur fint blev det inte när ränderna inte blir så strikta, utan mer flyter ihop lite med bottenfärgen? Magiskt tycker jag själv iaf!
Jag använde mig av: Fru Fjellman, Merino Sock (färg: Nevermore & Wallflower) Stickor 3.25 & 2.75 Sax
Jag köpte häftet Vildmark när Järbo släppte det för något år sedan. Jag köpte det nog mest för jag ville sticka halvvantarna egentligen och det har jag ju också gjort. Men sen så såg jag att Fru Otterström hade stickat en Toften förra hösten och enda sedan dess har jag varit lite småsugen på att göra en egen. Så nu när det började närma sig hösten igen så tog jag tag i det och beställde hem lite garn till en egen Toften! Jag kunde verkligen se mig själv använda den i Oktober bland alla tusen höstfärger. En riktigt härlig höst/vintertröja!
Jag funderade som vanligt på vilken färg jag skulle välja till min tröja. Egentligen tycker jag den är väldigt fin i ljusgrått som den är uppstickad i på projektbilderna. Men jag kände att jag ville göra något lite annorlunda så jag bestämde mig för att välja en annan färg. Ville dock fortfarande ha en neutral färg som kändes naturnära så det slutade upp med färgen Wasa Crisp (garnet är Svensk ull). Jag påbörjade tröjan i augusti och insåg när jag väl skulle börja att den var stickad nerifrån och upp. Något som jag aldrig hade gjort förut. Man har ju hört endel som klagar på att de får fel längd på tröjor när de stickar nerifrån och upp eftersom det är mycket svårare att testa.
Men jag började ändå och insåg att det första man skulle göra var en icord-kant. Det hade jag heller aldrig gjort förut som början så jag fick kolla upp det också. När jag fick till icord-kanten så började jag med ärmarna och i början när man stickade resåren var det lite tungt för händerna. Så där fick jag ta många pauser för att inte få ont, men sen när jag kom till bara räta maskor igen så kände jag inte av något med händerna så det var skönt. Den lilla flätan som följer med hela tröjan var jättelätt att göra. Min vän lärde mig hur man kan sticka flätorna utan flätsticka genom att typ klämma två maskor med tummen när man byter plats på maskorna. Det var verkligen jättesmidigt och gick väldigt bra. Det var också spännande när man kom upp till hur ärmarna skulle monteras eftersom jag aldrig hade satt på ärmar, men nu vet jag hur det fungerar också.
Det mest kluriga med tröjan måste ändå ha varit flätan när man kom upp över ärmarna. Det blev nämligen så att flätvarven hamnade på olika varv på fram- och bakstycket efter de förkortade varven. Så där fick man hålla lite koll när man stickade så att det blev rätt. Jag satte olika markörer på fram och bakstycket så jag visste vilka flätor som var fram och bak hela tiden utan att behöva titta. Sen precis innan halskragen så blev det väldigt knasigt också med flätorna. Jag hade ju skrivit upp hela tiden vilket varv jag var på men där släppte jag allt och körde bara på känsla för då hamnade flätorna typ på olika varv allihopa. Det stod i mönstret att det kunde ske och berodde på vilken storlek man stickade. Men så fort jag släppte tanken att jag behövde ha stenkoll på varv och bara gjorde utifrån hur jag såg flätan skulle fortsätta så gick det bra.
Som sagt var jag lite orolig för passformen hela tiden men jag kunde verkligen inte ha gjort tröjan bättre. Det här blev den bästa passformen jag någonsin gjort på en stickad tröja. Tycker den sitter så bra och längden är helt perfekt verkligen på kropp och ärmar. Precis som jag ville ha den verkligen! Hade också lite funderingar på om den skulle klia mycket i halsen eftersom det ändå är ren svensk ull. Visst sticker den en aning, men jag hade ändå på mig tröjan en hel skogstur på två timmar utan att ens tänka en enda gång på att den kliade. Så där blev jag också väldigt förvånad att det gick så bra. Känns som huden vänjer sig. Men tänker köpa en tunn polotröja som jag kan ha under om jag vill använda tröjan inne mer.
Älskar verkligen slutresultatet och att jag blev klar så pass fort så jag kunde använda den nu till hösten! Denna kommer jag verkligen bära med mig och använda på skogsturer och även när vintern kommer och man sitter i kalla skollokaler. Brukar vara iskalla klassrum på uni verkligen och det känns ju som de kommer försöka spara in ännu mer på värmen i år liksom. Enda jag skulle ändra på om jag gjorde den igen är att tänka lite mer på att verkligen spänna mina varv när jag stickar fram och tillbaka på förkortade varven. Det syns lite att masktätheten är annorlunda där, men det löste sig ändå ganska mycket när jag blockade plagget så det är jag glad för. Jag använde mig av precis 5 härvor, och gjorde inte halskragen exakt så lång som det stod i mönstret för då hade jag behövt nysta upp en härva till. Men tycker halskragen blev alldeles lagom ändå!
Jag använde mig av: Svensk ull (500g) färg: 59021 Wasa Crisp Stickor: 3.5mm & 4.5mm Virknål: 3.5 Nål & sax
Jag stickade ju en ljusgrön Peacock Tee förra sommaren och jag har använt den jättemycket. Tycker den är så fin och sitter bra på mig så jag bestämde mig för att sticka en till nu till sommaren. Jag ville ha en mer neutral så jag valde att sticka en vit denna gång (vilket jag ju var inne på redan förra sommaren men hittade då den där gröna i en rea-korg och körde på den istället). Jag beställde hem garn i maj och satt igång direkt. Var verkligen sugen på att sticka denna fort!
Och fort gick det. Jag satt på kvällarna efter tentaplugget (de kvällar jag orkade) och stickade på. Det som är skönt när man redan har stickat en tröja av samma mönster var ju att jag inte behövde tänka något innan jag satte igång. Jag tog bara samma sticka som förut och visste att det kommer bli bra. Och bra blev det, den är lite tajtare än min andra men det beror på att jag har övat på att hålla garnet på ett annat sätt när jag stickar nu under våren. Detta för att mina aviga varv alltid blev så himla lösa så jag har vant om mig och hålla garnet mer spänt (snurrar det ett extra varv runt ringfingret nu), och då har min stickfasthet blivit bättre.
Konstigt nog upptäckte jag dock ett fel på varvet efter hela hålmönstret är stickat. Maskantalet i mönstret stämmer inte med hur många maskor man ska markera med markörer, och det var tydligen fler som hade upptäckt det. Jag vet inte hur jag inte upptäckte det förra gången men jag förstår nu varför min gröna Peacock drar sig ner lite över höger axel för det är fler maskor på det stycket än de borde. Så jag omfördelade nu maskorna på varvet så de blev jämna och om jag nu vill sticka denna igen så har jag ännu mer anteckningar och nästa gång kommer det förmodligen gå ännu lättare. Kanske har hon uppdaterat mönstret också på Ravelry men jag hade köpt detta mönster direkt från hennes hemsida av någon anledning. Annars är ju Ravelry bra som ger en uppdateringar automatiskt när fel upptäcks i mönstret, därför föredrar jag att köpa mönster där.
Jag valde också att göra denna vita version lite kortare än min gamla, både på kroppen och på ärmarna. Vill testa att ha en sån kortare tröja och se hur jag kommer använda den. Tänker att den kommer vara fin till midjekjolar i sommar. Ärmarna kände jag för att korta av också för tycker de är onödigt långa, jag gillar inte så mycket ärmar som går ner till armvecket. Föredrar hellre att de är kortare. Är iaf mycket nöjd med min nya tröja och tycker fortfarande mönstret är väldigt snyggt på Peacock Tee. Fick syn på att Lene (hon som gjort mönstret) har släppt en ny sommartröja som är lite lik denna, nämligen Palme Tee. Så för ögonblicket inväntar jag faktiskt garn som jag har beställt för att påbörja den sen!
Jag använde mig av: Rundsticka 3mm, 4mm Sandnes Line (Färgnr: 1015), 5 nystan
Jag fick syn på denna tröja i höstas innan mönstret hade släppts. Blev verkligen supersugen och längtade tills mönstret skulle släppas. Köpte garn och valde ungefär samma färger som hon hade i sitt mönster förutom att min bottenfärg är vit och hennes skiftar i svagt rosa. Garnet är Knitting for Olive – Heavy Merino. I Januari så släpptes mönstret och jag köpte det direkt och la upp tröjan.
Under tiden jag stickade så var det största problemet jag stötte på att jag stickade efter fel mönsterbild under några varv, därför ser min inte ut exakt som originalet men jag märkte inte detta förrän jag var klar med hela oket och jag kände verkligen inte för att repa. Men jag bestämde mig för att det bara är jag som kommer att veta att mönstret inte är ”helt rätt” för ärligt talat så ser det inte alls fel ut om man inte vet exakt hur tröjan ska se ut. Och vem vet det på gatorna här hemma liksom? Ett annat problem i mönstret var att två mönsterbilder var felmärkta, så om man stickade exakt enligt mönstret så blev det inte som på hennes bilder ändå. Jag kollade upp hashtagen och såg att några hade gjort den missen, jag såg dock det i tid så den missen kunde jag lyckas undvika.
Tröjans halsring blev ganska vid, jag ser på andras att deras också är ganska vid men det var något som jag inte riktigt reflekterade över när jag bara såg tröjan på bilderna. Själva tröjan har lite en flaskhals-feeling högst upp, men får se om det töjs ut med användning av den. Sen bestämde jag mig också för att inte göra förkortade varv på denna, något jag kanske kan ångra lite nu för det blev ganska mycket tyg på framsidan av att skippa det. Men det var valfritt i mönstret och jag kände inte för det då. Dessutom är det roligt att ha testat att göra en ok-tröja och se hur den sitter på mig eftersom jag aldrig har gjort det. Jag testade också en ny avmaskning för mig som hete Tubular Bind Off vilken jag tycker blev snygg.
Men i stort sätt så trycker jag tröjan blev väldigt fin. Hade jag gjort om den hade jag nog gjort kroppen lite längre men jag har mer garn så jag kan ta upp den om jag stör mig på det vid användning i framtiden. Jag gillar dock verkligen mönstret på oket och färgerna ihop, det var det jag fastnade för med denna tröja. Den blev klar i början av maj så det har varit lite för varmt för att kunna använda den, men den ligger redo till hösten nu iaf!
Kommer komma några fler inlägg nu i framtiden än det brukar förhoppningsvis för nu har jag gått på sommarlov och kommer ha mycket mer tid åt att handarbeta och också hinna med att blogga. Har iaf tre inlägg (tre projekt klara) med detta att publicera för ögonblicket och fler hoppas jag det blir. Ska verkligen bli roligt att få skapa lite mer än jag brukar hinna med.
Jag använde mig av: Knitting for Olive – Heavy Merino, Färgnr: 92147 Marcipan, 92144 Dark Moose, (gick 7 vita och 2 bruna för mig) Rundsticka 3.25(mudd) & 4.0(kroppen+ärmarna) & 4.5(oket)
Jag fick syn på Peacock Tee på Garnhärvans podcast i mitten av juni någon gång. Tone hade stickat en sån till sig i cremevitt och jag blev sjukt sugen på att bara kopiera hela tröjan. Den var så himla fin i den färgen. Jag letade upp mönstret direkt och köpte det. Min plan var att beställa hem garnet men det var söndag så jag tänkte att jag kan beställa i veckan. På måndagen skulle jag åka upp på stan för ett ärende och innan det satt jag en liten stund och kollade på instagram. Typ det första inlägget jag såg var att min lokala garnaffär hade lagt upp en bild på en låda med Sandnes Line som hon skulle rea ut med start den dagen. Exakt det garnet jag behövde till tröjan ju! Jag typ kastade mig på cykeln och cyklade iväg till stan och var väl vid garnaffären några minuter efter att den hade öppnat bara. Det fanns inte jättemånga nystan av varje färg och tyvärr fanns det bara typ 4 nystan av den cremevita jag ville ha med i rean. Men så fick jag syn på denna gröna och tänkte att den är ju också fin och dessutom passar färgen bra året runt! Så jag slog till på det och köpte 6 nystan. Så här i efterhand är jag så nöjd med färgen. Tycker den är himla fin! Men är också sugen på att göra en i cremevitt också framöver.
Alltså det jag föll för med denna tröja var ju ändå mönstret. Det är någonting med det där små ”vågorna” och hålen som tilltalar mig extremt mycket. Tror faktiskt detta kan vara den finaste stickade t-shirt-tröjan jag sett. Den träffade verkligen rakt in på min klädstil (om jag nu har någon sådan).
Själva tröjan har faktiskt gått väldigt bra att sticka. På mönsterdelen på tröjan fick jag kolla upp lite maskor hur man gör men när jag väl lärde mig det så gick det jättebra. Det var också lite förkortade varv i ryggen och det var jag också tvungen att kolla upp. Men blev förvånad över hur enkelt det kändes med förkortade varv denna gång jämfört med förra gången jag gjorde det (min andra tröja). Kanske är det för att jag har mer koll på hur man ens gör räta och aviga maskor så jag kunde koncentrera mig mer på bara vändningen på förkortade varvet och inte behövde tänka på exakt allt. Övning ger färdighet brukar de ju säga.
Jag har hört att lin/bomullgarn har en förmåga att växa lite på längden (och kanske bredden också?). Så vi får se hur denna blir efter lite användningen. Älskar att jag prickade så rätt med storleken också. Tror det kan vara första gången jag verkligen tycker ett stickat plagg jag gjort själv passar perfekt! Just nu är jag iaf väldigt nöjd med den och ser fram emot att få använda den!
Jag använde mig av: Garn: Sandnes Line (6 nystan, 2340) Stickor: 3.0, 4.0 (enligt mönster)
Jag har äntligen gjort färdigt mitt första stickprojekt, nämligen en ankers sweater! Det har varit en process och jag har verkligen lärt mig massor nytt. Jag valde att sticka en ankers för att jag hade två andra vänner som precis hade lagt upp sommarversionen av ankers tröjan. Perfekt när man är nybörjare och behöver fråga om saker att ha någon att bolla med som jobbar på samma projekt. Jag hade redan ullgarn hemma som jag hade fått i julklapp och därför ville jag helst använda det så därav gjorde jag den vintrigare versionen av mönstret. Jag såg dessutom på Ravelry att några andra hade använt just det garnet jag hade till sina ankers så då tänkte jag att nu kör jag.
Ja allt med tröjan var ju egentligen nytt för mig. Hur man: lägger upp, stickar, använder rundsticka, byter rundsticka, raglanökningar, byter garn, fäster garn, stickar tillbaka, läser stickmönster och maskar av.
Så denna tröja har ju tagit tid. Jag började på den 23 juni och avslutade den 9 augusti. Jag har verkligen låtit processen tagit tid och jag har velat lära mig allt nytt på bästa möjliga sätt. Sen samtidigt har det varit väldigt skönt att vara snäll mot sig själv och låtit vissa fel man gjort bara vara för jag inte vet hur jag ska fixa till de, eller orkar repa upp jättemycket. Det är liksom inte värt det när man är nybörjare på något tycker jag att hålla på i evigheter för att få allt perfekt. Det kommer med tiden man lär sig.
Så här i efterhand är jag glad över tröjan. Den var lite liten innan jag blockade den men den fick lite bättre passform efter blockningen. Dock är den fortfarande aningen tajt. I efterhand tycker jag heller inte om garnet särskilt mycket då tyget som bildades är extremt tjockt, tröjan väger liksom en del. Såklart att det blir tjockt när man använder ett ganska tjockt garn men jag hade hellre haft ett lite lättare fall på tröjan och aningens större för att jag skulle känna att den var JÄTTEbra. Men det är trots allt min första stickade tröja någonsin så jag förväntade mig heller inget WOW av den. Men jag är nöjd och glad över den trots allt och den kommer vara perfekt när det är minusgrader ute och man ska ut i skogen (till skillnad från när jag tog kortet inne i 25 grader, puh varmt!).
Jag använde mig av: Drops Merino Extra Fine Mix (Color: 04) Stickor: 3.5mm och 4.0mm Sax Nål
Nu är mitt stora projekt för sommaren färdig. Jag kan säga att det inte har varit någon dans på rosor med den här inte! Snarare dans på tistlar. Jag startade upp det här projektet i början på maj. Det hela började med att jag hade väldigt svårt att välja färger till detta projekt, jag satt väldigt länge och valde på internet och jämförde färger. Men som ni säkert också upplevt är det svårt ibland med färger på skärmen, de ser inte alltid likadana ut när de väl kommer hem. jag hade bestämt mig för grå grundfärg och beställde sedan 4 andra färger som jag skulle kunna använda mig av, nämligen ljusgul, mörkgul, turkos och mörkgrön (som sedan kom till användning i detta projekt). När garnen kom hem blev det återigen att bestämma sig för vilka färger jag ville ha. Jag testvirkade några rutor med olika kombinationer men tyckte inte att några passade särskillt bra ihop med det gråa garnet. Det blev alltså en besvikelse med färgkombinationerna och det tillsammans med att jag inte kunde bestämma mig för blev till att jag la undan projekt. Redan här började jag tappa suget en aning.
En vecka senare tog jag fram projektet igen och bestämde mig tillslut för att rutorna fick bli endast mörkgula. Glad över att jag äntligen fattat ett beslut satte jag igång med rutorna. Såklart fick jag inte till rätt virkfasthet och höll på att krångla ett bra tag innan jag fick de att bli 10x10cm. Själva rutan i sig var också en aning krånglig vilket syns på testrutorna. Jag gjorde fel några gånger innan jag förstod mönstret helt.
När rutorna väl var klara var det dags att virka kroppen. Här tog jag dessutom ett uppehåll på över en månad innan jag hade ork att fortsätta. När jag väl satte igång igen fick jag virka, repa upp, virka, repa upp, virka, repa upp. Jag förstod inte riktigt mönstret alla gånger och fick gissa mig fram en del vilket resulterade i lite fula kanter som jag inte blev helt nöjd med. Detta störde mig lite eftersom mönstret var ett betalmönster och då har jag oftast lite högre förväntningar på hur det är skrivet. Dessutom så testade jag att göra virkfastheten innan jag började med projektet och fick rätt men ändå blev tröjan i sig fel proportionerad.
Efter extremt mycket upprepande (för att vara mig) var det dags att virka dit ärmarna. Jag virkade på efter mönstret eftersom jag ville ha långa ärmar. När jag gjort halva ärmen på ena sidan tvekade jag om detta verkligen skulle bli bra. Den blev så stor och pluffsig. Men jag ville se hur det blev så jag virkade klart ena sidan, testade tröjan och bara: NEJ. NEJ NEJ NEJ! Min ork var slut och tröjan åkte bort i en vecka till samtidigt som jag bara tänkte att ”jag struntar i den där tröjan, jag repar upp hela!”.
En vecka senare repade jag upp ärmen och testade tröjan igen. Jag virkade en rad med fasta maskor runt alla kanter på tröjan och virkade även ihop så två av rutorna sitter ihop (enligt mönstret var det bara den nedersta raden av rutorna som skulle virkas ihop). Sen la jag tröjan på blockning och ansåg den färdig.
Detta projekt har verkligen inte varit roligt och jag vet inte varför jag så envist skulle göra färdigt det ens. Den enda glädjen jag känt med projektet är väl när jag fick virka ”mag-delen” där det var enkla stolpvarv och att jag kunde kryssa för rutan ”Gör klart ett ufo” på sybingo. Men annars har det varit ett väldigt segt projekt som faktiskt har gjort att jag knappt virkat något i sommar. Så här i efterhand kan jag knappt ens vara nöjd med projektet och blir nästan bara sur av att se tröjan. Så vi får se om jag någongång kommer använda den eller om jag väljer att repa upp den tillslut ändå. Trådarna är iaf fästa och tröjan är helt klar. Men glad över projektet – nje det kan jag inte påstå! (dock tycker jag den gjorde sig väldigt bra på bild bredvid mina tomatplantor – alltid något!)
Jag använde mig av: Scheepjes Sunkissed (color: 15, 16) Virknål: 3.5 Nål Sax
