Växtfärgat garn med vass #1

Jag har varit sugen på att färga garn med vass enda sen förra året, men då blev det aldrig av för jag var ute lite väl sent på året. Men i år, i slutet av semestern så tog jag tag att färga garn med vass.

Vi alla vet ju hur mycket regn det kommit den här sommaren, och jag kan säga att även om det ser trevligt och soligt ut på bilden nedan var verkligheten något annorlunda när jag skulle plocka mina vass, eller ja, närmare bestämt vassvippor. Jag tog mig ut efter att det hade ösregnat här i drygt en vecka. Grundvattnet var högt och det är fortfarande (trots en månad nästan har gått sen detta gjordes) vattenpölar som inte tar sig ner i jorden. Hur som helst så hade jag tittat ut ett ställe, en park/stor gräsplätt i närheten där jag visste att det fanns vass. Just denna dag som jag cyklade dit var ju vädret prima, så jag hade på mig sandaler dagen till ära. Jag led cykeln med mig ut på gräsmattan och insåg ganska snabbt att det inte längre är en gräsmatta jag går på, utan snarare en mindre sjö. Sandalerna blev dyngsura direkt och jag sjönk ner. Men när jag ändå redan var blöt tänkte jag att det inte spelar någon roll nu, så jag fortsatte ta mig mot vassen. Väl i närheten av vassen, insåg jag att jag fick lämna cykeln och ta mig igenom ett snår av högt gräs för att kunna komma fram och plocka vassvipporna. När jag klipp några vippor så började alla insekter göra entre. Getingar, mygg och pissmyror. Ja, fötterna som var i blöta sandaler var fulla av pissmyror som bet mig så det sved. Tillslut fick jag nog och ungefär sprang genom snåren tillbaka till cykeln, traskade snabbt genom ”grässjön” och ut på cykelbanan igen, utan tillräckligt med vassvippor såklart.

Jag tänkte att det måste väl ändå finnas något bättre ställe att plocka på, så jag cyklade iväg ungefär 300m och insåg att vassen bokstavligen HÄNGDE ut över cykelbanan där. Ja, där och då, med blöta, svidande fötter av pissmyrebett kunde jag inte annat än att skratta åt mitt extremt dumma val till äventyr. Men glad iaf att jag hittade lite mer lättåtkomligt vass och jag kunde klippa av så många vassvippor jag kände att jag behövde innan jag bar mig hemåt igen.

Väl hemma mätte jag upp hur mycket vassvippor jag hade fått ihop, det blev närmare 933g totalt. Jag la i allt i min största kastrull och fyllde på med vatten till 9 liter. Sen värmde jag på hela badet och lät det vara på spisen i cirka 2 timmar. Denna gång kokade jag inte badet, utan lät det ligga runt 80 grader. Sedan drog jag bort badet från plattan och det fick stå till dagen efter.

Jag silade bort alla vassvippor och kvar i kastrullen var ungefär 6.5 liter färgbad. Detta delade jag upp i två kastruller, dvs hällde 3.25 liter vatten i varje kastrull och hällde sedan i 2 liter vanligt vatten i varje kastrull också. Uppdelningen av färgbadet var för att jag tänkte färga med ett garn jag har köpt på Adlibris för många år sedan, som jag hade en tröjmängd i. Jag ville försöka ha så lika färgbad som möjligt så jag kunde lägga två härvor i varje bad och hoppas på att de blev samma färg i båda baden. Garnet var iaf en vit bas och heter Merino Fine DIY, 100g/400m.

Jag hade förbetat garnet med alun och lät det nu ligga i blöt i cirka en halvtimme innan jag stoppade ner det i färgbaden. Först när jag la ner garnet drog badet åt det brunröda hållet. Men när badet kom upp i runt 60-70 grader så skedde en förändring och hela badet började skifta i grönt istället.

Jag hade på färgbadet med garnet i på spisen drygt en timme, runt 80 grader. När en timme hade gått så stängde jag av plattan, och lät garnet ligga kvar i kastrullerna till nästa dag.

Dagen efter så tog jag upp garnet och sköljde ur det tills det slutade att vara färg i vattnet, och hade även i en skvätt fintvättmedel på slutet. Sedan hängde jag ut garnet på tork i skuggan.

Att färga med vass var verkligen så himla roligt. Färgen blev helt otroligt fin tycker jag. Det är svårt att tro att garnet är växtfärgat tycker jag. Färgen blev så skarp och vacker. Och om det nu är något positivt, så tycker jag härvorna/färgen ser köpa ut snarare. Jag var ganska orolig för att det skulle bli olika toner på de två olika färgbaden jag gjorde eftersom så himla mycket spelar roll när man växtfärgar. Tex temperaturen i baden, kastrullerna, hur lång tid man har på värme osv. Men jag lyckades ju faktiskt få härvor där jag inte ser någon större skillnad på färgbaden alls. Det tycker jag var superroligt att lyckas med faktiskt!

Växtfärgat garn med gul- och rödlökskal

Färggrytorna har varit framme! Jag har sparat både gul- och rödlöksskal ett bra tag nu så jag hade rejält med skal liggandes. Rödlöksskal ska kunna ge en grön färg och det har jag varit sugen på att försöka få ett bra tag nu. Blev hur som helst lite taggad på att färga så jag hämtade upp mina grytor och färgningsredskap från källaren och satte igång. Denna gång körde jag alltså två bad samtidigt eftersom jag inskaffat mig en ny färgningskastrull i början av sommaren.

Jag började med att hälla upp 5 liter vatten i båda kastrullerna och sedan la jag ner 4 nävar rödlöksskal i den ena och 3 nävar gullöksskal i den andra. Här gick jag lite på känn bara och kastade ner skal utan att mäta upp hur mycket det var. Enligt en bok jag har skulle man ha 2 nävar skal men jag hade sparat så mycket så jag tänkte att jag ville bli kvitt med det mesta. Jag lät vattnet och löken småputtra i cirka en timme. Efter det så gjorde jag lite olika med det gula badet och det röda badet så jag delar upp inlägget här i två delar tänkte jag.

Gula lökskalsbadet:
Jag lät färgbadet svalna till dagen efter och då silade jag bort lökskalen. Sedan använde jag en 50g härva som jag hade delat från en 100g härva. Garnet jag använt är Kampes tvåtrådiga ullgarn och detta var en ljusgrå bas. Jag hade redan betat garnet med alun för någon månad sedan så jag la ner garnet i en balja med ljummet vatten och lät det suga åt sig vatten i ungefär 30 minuter. Sedan la jag ner garnet i färgbadet och värmde upp sakta till runt 80 grader. På den temperaturen höll jag badet i ungefär en timme och sedan lät jag det svalna i cirka två timmar.

Oftast brukar jag ju låta garnet ligga i tills dagen efter men lökskal ska tydligen ge en beständig färg direkt så det går att ta upp det snabbare än andra växter. Jag lät som sagt temperaturen gå ner en aning och sedan la jag över garnet i en balja med varmt vatten (ungefär samma temperatur som badet hade). Sedan sköljde jag ur garnet några gånger och hade även i en skvätt ulltvättmedel på slutet. Efter det fick det hänga på tork.

Röda lökskalsbadet:
Av det röda badet gjorde jag två färgningar. Jag började att färga samma kväll som jag hade kokat upp badet för jag tyckte nämligen badet hade så mycket färg redan då. Så efter färgbadet hade småkokat i en timme så lät jag det svalna i cirka två timmar för att få ner temperaturen lite. Jag använde mig av Kampes tvåtrådiga ullgarn men här hade jag en lite mörkare grå bas. Körde också ett 50g alunbetat garn till detta bad. Garnet fick ligga i blöt i 30 minuter innan och sedan silade jag bort lökskalen ur grytan och stoppade ner garnet i färgbadet. Det hölls varmt (80grader) i cirka en timme och sen lät jag badet svalna två timmar innan jag sköljde ur garnet.

Dagen efter så gjorde jag färgning nummer två. Jag använde den andra 50 grams härvan av samma härva som jag hade delat i två, så detta bad är färgat på samma bas som det första rödlöksskalet. Processen såg sedan precis likadan ut som bad nummer ett.

Jag spelade in lite små filmklipp medans jag färgade den här gången så om någon vill se det mer ”rörligt” hur jag gör så finns det här. Brukar ju annars släppa lite klipp i händelser på instagram när jag färgar. Men tänkte testa något nytt denna gång för jag och instagram är inte bästa vänner längre (för mycket reklam överallt enligt mitt tycke).

Hur det blev?
Alltså jag är så nöjd med resultatet från dessa färgningar. Lök verkar ju vara tacksamt eftersom det verkligen ger starka färger. Tycker det var så roligt också att äntligen lyckas få fram en grön nyans! Det första rödlöksskalsbadet blev nog lite för starkt för att ge en klar grön ton, det drar över lite mot det gula hållet. Dock tycker jag den färgen blev väldigt djup och härlig. Tänker lite på mossa när jag ser den. Det andra badet blev ju ljusare grönt och det var den färgen jag gärna ville lyckas med att få. Så blev väldigt glad att det blev så. Enligt boken så skulle man ju ha två nävar rödlöksskal för grönt men jag hällde ju i mera. Så tänker att om man håller sig till två nävar så blir det kanske grönt direkt. Tål att testas nästa gång! Men hur som helst väldigt häftigt ändå att båda rödlöksbaden är färgade på samma garn och att det blir så himla annorlunda färgnyanser med bad ett och två!

<- rödlök bad 2, rödlök bad 1 ->

Och färgbadet med gult lökskal fick ju som väntat en härlig orange ton. Det blev nästan exakt samma ton som jag fick förra gången jag färgade med gula lökskal. Det blir verkligen färg av det hela iaf!

<- rödlök andra badet, rödlök första badet, gul lök ->

Växtfärgat garn med gult lökskal (efterbad)

Här kommer då fortsättningen på mitt förra inlägg. Efter att jag hade färgat det första badet som verkligen fick stark orange färg så fanns det fortfarande färg kvar i vattnet. Jag hade sparat lökskalen som jag kokade upp första omgången så jag bestämde mig helt enkelt för att fortsätta färga. Jag hällde tillbaka lökskalen i mitt färgbad igen och tänkte att jag kanske kunde få ut lite extra färg om jag kokade upp badet igen. Jag har ingen aning om det gav något mer men jag tror faktiskt det. För jag tyckte badet ändrade sig lite efter att jag hade kokat allt igen och lät det så och svalna i ett dygn.

Sen kunde jag alltså färga igen. Jag silade ur alla lökskal igen och använde återigen färdigbetat garn (med alun). Detta garn var dock av en annan sort, nämligen Kampes två-trådiga och dessutom på ljusgrå bas. Jag la garnet i blöt i ungefär en halvtimme innan jag stoppade ner det i grytan. Som vanligt värmde jag upp till ungefär 80 grader och höll den temperaturen under cirka en timme. Sedan lät jag det svalna i kastrullen tills dagen efter innan jag sköljde ur det med en liten skvätt ulltvättmedel.

Tycker det var väldigt häftigt att man verkligen kunde se i badet att färgen hade försvunnit denna gång. Kolla bara badet innan jag la i garnet och badet efter att jag hade tagit upp det. Så stor skillnad i nyans!

Garnet tog åt sig bra och det blev väldigt mycket mer gult än det förra badet. Tänker att det är dels för att jag färgar på en grå bas denna gång och dels att det faktiskt inte är kvar lika mycket färg som det var i det första badet (antagligen mest det sistnämnda). Men väldigt roligt att experimentera med och se hur allt blir. Det roliga med växtfärgning är ju att det blir som det blir liksom! Gillar i alla fall denna gula färg också, den är ganska mycket mer ”kraft” i än mina andra växtfärgade gula garner. Jag tyckte tex att det jag färgade på kanadensiskt gullris blev väldigt gult, men när det här garnet tog plats bredvid det så drog helt plötsligt ”gullrisgarnet” mot grönt istället. Det är också en till sak som är väldigt spännande med växtfärgning, att garnerna verkligen ändrar färg beroende på ljus och vad som är bredvid dom. En annan sak jag upptäckt när jag färgat på ljusgrå bas är att garnet blir nästan lite mer melerat än om man bara har vit bas. Det är roligt!

Avslutar detta inlägg med lite bilder på garnen ihop. Tänk att samma lökskal kan ge så olika nyanser! Det är verkligen en hel vetenskap bakom att färga med naturen. Och jag känner mig verkligen fast just nu i att tänka på växtfärgning, jag är SÅ sugen på mer hela tiden. Vi får se vad nästa bad blir, har just nu lite gamla te-påsar, rödlöksskal samt avokado (i frysen) liggandes. Får passa på att färga på matrester på vinterhalvåret så jag kan ägna mig mer åt växter på sommaren!

Växtfärgat garn med rosmarin

Precis innan julen drog jag igång ett litet färgbad igen. Det blir alltid längre tid än jag egentligen vill mellan mina färgbad men så är livet antar jag. Får vara glad att jag åtminstone hinner med att färga ibland! Denna gång blev det alltså på rosmarin. Jag hade nämligen en rosmarinplanta (typ som ett litet träd) ute på balkongen hela sommaren. Det är en ettårig växt och när allt annat åkte in från balkongen i höstas blev den kvar där ute med tanke på att den tål ungefär minus 10 grader, så jag tänkte att vi använder väl den i matlagningen tills kylan tar den. Sen att det blev vinter och minus 16 grader precis i början på december i år hade väl ingen trott?

Efter den kölden tyckte jag plantan såg extremt ledsen ut och började bruna (vem hade inte gjort det liksom?). Så då bestämde jag mig för att klippa ner den och använda det sista av trädet till ett färgbad. Jag klippte grenarna och plantan och stammen i småbitar och la i 5 liter vatten. Sedan kokade jag det i en timme och lät sedan svalna i ett dygn för att sedan koka upp det igen för att återigen svalna. Jag kan säga att det luktade väldigt mycket rosmarin i köket när man kokade upp det, kändes som man hade haft alldeles för mycket rosmarin till någon maträtt! Efter andra uppkokningen fick grytan stå i 6 dagar (längre än planerat) innan jag fick tid att börja färga garnet.

Jag silade bort rosmarinen ur grytan och la garnet i blöt i en hink vanligt vatten i en halvtimme, samtidigt som jag kokade upp ungefär 1dl vatten som jag sedan löste upp ca 1msk alun i. Det hällde jag sedan ner i det kalla färgbadet och sedan var det dags att lägga i garnet. Denna gång färgade jag på Kampes två-trådiga ullgarn och basen var ljusgrå. Vill experimentera lite mer med olika basfärger på garnet i framtiden. Vore roligt att göra ett bad någon gång och sedan färga en vit och en grå härva i samma färgbad.

När garnet var i grytan så började jag värma upp till ungefär 80 grader. Väl uppe i 80 grader så höll jag det där i cirka en timme innan jag tog av kastrullen från plattan och lät svalna. Sedan lät jag faktiskt garnet ligga i färgbadet i 4 dagar till (återigen inte planerat att det skulle ligga så lång tid, men annat kom mellan), Efter de dagarna sköljde jag ur garnet med ett ulltvättmedel som jag har och sköljde tills garnet inte släppte mer färg längre, sedan lät jag det torka.

En sak som jag hade slarvat med denna gång var att binda små garnbitar i ”åttor” runt härvan på minst tre ställen för att inte garnet ska trassla sig. Jag hade bara det lilla knytbandet som kom med härvan. Ni kan ju gissa om det trasslade sig? Det trasslade sig nämligen något fruktansvärt så jag fick spendera en och en halv timme på att snurra ihop det till en garnboll och samtidigt lösa trasslet istället för att kunna härva upp det till en garnkaka på min maskin på mindre än 5 minuter… Ibland ångrar man verkligen sig och jag har lärt mig en läxa till framtiden, nämligen KNYT RUNT HÄRVORNA! INGA UNDANTAG!

Är jag nöjd med färgen då? Ja, jag tycker det blev en härlig färg som drar mot lite grön/gul/grå/brun beroende på vad den är i för ljus. Det var absolut kul att testa och skulle lätt kunna tänka mig att färga mer på rosmarin i framtiden! Men nästa färgbad blir nog antingen te, avokado eller lökskal! Vi får se när det blir av! Jag längtar redan, det är så roligt att experimentera med växtfärgning!

Växtfärgat garn på kanadensiskt gullris

Nu har färgningsgrytorna varit framme igen. Denna gång fick jag inspiration när jag var ute på en joggingrunda. Jag sprang förbi en äng full med stora gula blommor. Tänkte direkt att där kan jag plocka några blommor och testa färga garn med, men visste inte riktigt vad blomman hete. Så när jag kom hem igen så började jag med att kolla i min fältflora och med lite hjälp av Google också så kom jag fram till att det var någon sorts gullris. Höstgullris eller Kanadensiskt gullris. Är fortfarande inte helt säker på vilken sort det är, men tycker det ser mer ut som kanadensiskt gullris så jag säger väl att det är det (tills någon får rätta mig).

Hur som helst så gick jag tillbaka till ängen dagen efter och klippte ner några blommor och tog med mig hem i en papperskasse. Väl hemma klippte jag sönder allt i mindre bitar och la ner i kastrullen. Kokade upp det tillsammans med 5 liter vatten och lät det koka i en timme. Sen fick det svalna och jag lät grytan stå i 2 dygn. Sen silade jag bort växterna och la ner några gram alun i vattnet. Jag tvättade garnet med olivtvål innan färgningen och lät det ligga i vatten ungefär en halvtimme.

Sen var det dags för själva färgningen. Stoppade ner garnet när färgbadet fortfarande var kallt och värmde sedan sakta upp till ungefär 80 grader. När temperaturen väl hade kommit upp i grader så höll jag den temperaturen i en timme. Det syntes att garnet hade fått färg då men jag lät sedan färgbadet svalna och stå i 2 dygn till.

Sen var det dags för det spännande att skölja ur garnet för att se hur färgen blivit. Denna gång satt i alla fall färgen fast, till skillnad från förra färgningsförsöket. Visst att garnet blödde lite i början men efter att jag hade sköljt garnet några gånger så slutade det släppa färg. Jag hällde också i lite ulltvättmedel och gjorde en liten snabb och försiktig tvätt för att få bort lite lukt från garnet. Sen lät jag garnet torka och kunde sedan två dagar senare nysta upp garnet!

Denna process var väldigt rolig att göra. Jag följde inte något recept denna gång från min färgningsbok (Naturlig färgning), utan jag gjorde bara lite som jag kände för. Också väldigt spännande att se vad det blev för färg och det var roligt att färga på ullgarn igen efter mina två senaste ”misslyckade” färgningsförsök. Jag gillar verkligen färgen som blev, den drar lite mot det gröna hållet i vissa ljus, och mer mot det gula i andra ljus. Har 3 härvor till av detta ullgarn (som är Kampes tvåtrådiga) så nu ska jag bara komma på vad jag ska färga här näst!

Två pågående projekt och garnkärlek

Tänkte ta och visa lite vad jag håller på med just nu. Jag har nämligen fått lite inspiration till att påbörja en sjal av detta garn. Garnet fick jag i julklapp och är från Fru Valborg. Merino sock heter det och färgen är Belize. Jag tycker färgen är helt underbar med sina blåa och lila toner. Det är också lite rost-prickar ”inkastade” i garnet. Har egentligen enda från i julas funderat på vad jag skulle kunna göra av denna och tänkt att en stickad sjal nog skulle bli fin. Jag har ju aldrig stickat någon sjal så tänkte att det kunde vara roligt att prova.

Jag har tittat runt lite efter en sjal där det räcker med en härva men inte riktigt fastnat för någon. Sen dök det upp en sjal på ett poddavsnitt jag såg på och jag fastnade direkt, nämligen Spindrift Shawl. Den såg enkel och fin ut. Precis vad detta garn behöver för att få färgen att framträda. Tror nämligen det skulle bli lite för rörigt om det var för mycket som hände i sjalen eftersom färgen på garnet är så melerat.

Så igår tog jag min härva och skulle skulle sätta igång. Satte mig ner och kom på ”just det, det är ju en härva, jag måste ju nysta upp den”. Så fram med nystmaskinen men det tog emot lite ändå att nysta upp det. Inte för att det är jobbigt att nysta, men för att jag tyckte garnhärvan var så himla fin. Tycker att garnet inte framträder lika fint sen när man härvar upp det till en garnkaka så jag blev lite feg nästan och tänkte ”ska jag verkligen härva upp den och använda min finaste härva?”. Men ja, det är klart jag skulle, om det är något garn man ska använda så är det ju ens finaste garner. Är ju roligt att de får bli något istället för att ligga i garnskåpet, även om det tar emot lite att göra av med sin härva. Men man kan ju alltid köpa och önska sig mer garn!

Jag nystade i alla fall upp härvan tillslut och sen la jag upp sjalen direkt. Nu har jag hunnit komma 20% in på sjalen så det går ganska snabbt. Blir riktigt härlig vill jag lova, ska bli kul att se hela färdig sen!


Jag har också startat upp ett annat projekt som innehåller en otroligt fin färgkombination. Nämligen en Angulus pläd. När Järbo släppte sitt mönsterhäfte i december med Svensk Ull så visste jag direkt att jag ville virka den pläden. Kände mig liksom kär direkt jag såg filten och visste att någon gång ska jag bara göra en sån här filt. Tycker den är så otroligt fin! Men jag hejdade mig såklart med att köpa garn (för sån är jag oftast) och avvaktade. Dels för att jag var lite rädd för att starta upp en filt igen, de filtar jag har gjort har nämligen tagit så himla lång tid att göra förut. De har löpt över flera år till och med vilket jag kan tycka är lite jobbigt. Jag vill gärna virka färdigt projekt efter projekt och inte hålla på med jättemånga projekt samtidigt. Men sen behövdes det ju också väldigt många garnnystan till en hel stor filt så garnkostnaden för filten blev ju över 1000 kronor om man skulle använda sig av rekommenderat garn och ja, jag är student just nu. Så min hjärna resonerade att det inte var ett vettigt beslut att göra den filten just då/nu på grund av dessa två anledningar.

Men så har jag läst en otroligt tuff, innehållsrik och framförallt svår mattekurs på universitetet (dessutom på distans!). Den har tagit extremt mycket tid och jag bestämde mig helt enkelt för att om jag klarar den svåra mattetentan (vilket kändes totalt orimligt) så skulle jag få köpa garn till Angulus. Behövde verkligen ha en ”morot” för den tentan. Efter extremt mycket och hårt slit och månader av pluggande så skrev jag tillslut tentan. Ja, kollar man tillbaka på februari och mars kan man faktiskt se ett svart hål i mitt skapande för då hände typ ingenting annat än studier. Men hur som helst, jag klarade tentan och efter allt det matteslitet fick jag tillslut beställa mitt garn. Väldigt värd det enligt mig! Så jag kan bara tacka mig själv för väldigt hårt jobb att jag kan få göra denna filt.

Helgen efter att resultatet hade ramlat in så fick jag börja fundera på färgvalet till min filt. Det var inte det lättaste vill jag säga. Efter VÄLDIGT mycket om och men så landade jag tillslut i mörkgrönt och ljusgrått. Jag tvekade enda till garnet kom innanför min dörr och jag fick se det på riktigt. Då visste jag direkt att jag hade gjort helt rätt val. Och nu när jag har kommit en bit på filten är jag så sjukt glad över mitt färgval. Det blir så otroligt himla vackert. Skogskänsla och lugnade. Den mörkgröna färgen alltså, den är SÅ vacker. Jag är verkligen kär i min filt.

Så det här var två projekt som jag håller på med just nu och även ett litet annorlunda inlägg på bloggen än vanligtvis. Hoppas ni gillade det också! Jag kände i alla fall att jag ville titta in här och säga att skapandet trots allt pågår här hemma. Och detta i form av faktiskt två lyxiga (för mig iaf) projekt. Nu kan det dock möjligtvis bli tyst fram till juni igen här på bloggen eftersom jag går in i en tentaperiod igen. Men sen ska jag ha en lugn, skön, förhoppningsvis varm och skapande sommar. Jag har så mycket idéer jag vill göra och ser så mycket fram emot sommaren. Ska skriva mönster, färga garn, sticka och framförallt virka!

Färgat garn på avokado

Förra helgen skulle vi ta och frosta av frysen här hemma och jag har ju samlat lite avokadoskal och kärnor i en påse i frysen sedan i somras. Så när vi väl hade plockat ut allting från frysen så kände jag att det inte var läge att lägga tillbaka en påse med gamla avokadoskal i en ren och fin frys. Dessutom var det ju ett tag sedan jag färgade nu så blev sugen på att ta tag i det.

Sagt och gjort hämtade jag min färgningskastrull från källaren och satte igång. Först åkte alla skal och kärnor ner i 5 liter vatten. Det var runt 6-8 st avokados som jag hade sparat. Enligt recepetet i boken ”Naturlig färgning” som jag ”följde” skulle man ha betydligt mindre skal och kärnor men jag kände att jag kör på med alla. Jag hade nämligen bara en härva kvar av mina ullhärvor som jag köpte förra sommaren så detta fick bli det sista ullbadet innan jag måste köpa mer garn (fast har lite bomullsgarn kvar att färga på). Tyvärr har adlibris slutat sälja sitt ull-diy-garn så jag måste leta upp något nytt ställe att få tag på billigt garn att färga nu. Kanske låter lite konstigt att säga billigt ullgarn men just nu när jag färgar för skojs skull och utan att veta vad jag ska göra av garnet så vill jag helst ha så billiga det går, mest för att jag inte vet vad jag ska göra med garnet innan jag färgar. Och om det skiter sig så är det inte så kul med jättedyrt garn heller. Jag är ju fortfarande i prova-på stadiet. Om någon vet något bra ullgarn att färga på så får ni gärna säga till!

Jag kokade i alla fall kärnorna och vattnet i 30 minuter och efter det så lät jag badet stå och vila till dagen efter, ungefär 24 timmar. Jag plockade upp alla skal ur badet (insåg än en gång att jag måste få tag på en sil till mina färgningsredskap) och även lite avokadokött som hade lossnat från skalen och låg och flöt på ytan innan jag skulle lägga i garnet. De flesta kärnorna lät jag ligga kvar i under själva färgningen.

Jag hällde i lite salt i badet och rörde runt en stund. Sedan var det dags att lägga i garnet som jag hade tvättat innan med olivtvål samt låtit ligga i blöt i ungefär en kvart innan. Jag lyfte ner garnet och startade sedan spisplattan och lät temperaturen stiga långsamt till den låg på ungefär 80-85 grader. Färgen som blev på garnet var ganska brunaktig och jag hade läst någon gång på internet någonstans att man kunde göra badet basiskt om man ville ha mer rosa-aktigt bad när man färgade med avokado. Jag var inte så sugen på just rosa men jag tyckte mitt bad drog åt det bruna hållet och tänkte att jag testar att ha i lite bikarbonat för att se vad som händer. Jag körde i en halv tsk ungefär och efter det så läste jag på lite mer om bikarbonat och insåg att det visst kunde skada ullens fiber. Jaha tänkte jag, kanske skulle läst lite först innan jag hällde i! Men som tur är gick bra för mitt garn ändå verkar det som. Och jag tyckte faktiskt att färgen efteråt drog mer åt det röda hållet än det bruna, kanske inbillning, kanske inte. Jag vet inte. Hur som helst så höll jag graderna i ungefär en timme efter det för att färgen skulle fastna i garnet.

Efter det började den eviga väntan. Jag lät mitt bad svalna och sedan stå i två dagar till för att färgen riktigt skulle sjunka in innan jag tog upp det. Då var det dags att skölja ur garnet och se hur mycket färg som faktiskt hade fastnat. Jag gjorde många ursköljningar och tillslut så släppte det inte ifrån sig mer färg. Jag körde då i lite ulltvättmedel och sköljde sedan av några gånger till innan jag hängde upp härvan på tork.

När garnet väl hade torkat så skulle jag nysta upp det. Hittade trots all tvättning av garnet en bit av ett avokadoskal som hängde ut när jag skulle börja nysta garnet. Lite charmigt ändå tyckte jag eftersom det visar var färgen kom ifrån. Tyvärr så gick min skruv till min garnvinda sönder när jag skulle fästa den där lilla trägrejen som håller vindan i ett visst läge. Så jag fick tejpa fast den istället och det gick att nysta då som tur var. Men mycket tråkigt ändå med tejp och funderar på hur jag ska göra för att kunna laga den igen. Tror det kanske är svårt att få tag i bara en skruv till en garnvinda och är ju inte så sugen på att köpa en helt ny för denna är ju väldigt fin och bra annars. Får fundera lite helt enkelt.

Den här gången blev jag faktiskt riktigt nöjd med resultatet av färgandet. Det har jag väl blivit alla gången men jag blev lite förvånad över hur rött garnet blev ändå. Många får ju antingen brunt eller rosa när de färgar med avokado men kanske blev det så passt rött för jag hade så mycket avokado i badet. Tycker också att jag lyckades fånga färgen som den är på bilderna den här gången så det är ju roligt att ni kan se färgen som den verkligen är.

Den enda lilla missen jag gjorde den här gången var att jag glömde att knyta om garnets trådar som sitter fast på tre ställen i härvan. Det kom jag inte på förän jag hade haft i garnet i badet och det var uppe i grader. Lite sent att knyta upp trådarna då och sätta dit nya lösare trådar. Det blev en aning ljusare nyans just där trådarna hade suttit men tack och lov tog det ändå upp mycket färg där också så tror inte det är något som kommer märkas när man använder garnet.

Detta var alltså min första avokadofärgning. I framtiden skulle jag lätt kunna tänka mig att färga på avokado igen nu när jag ser vilken fin rödbrun färg det gick att få fram. Jag har dragit mig lite från att färga på avokado för jag har inte varit så sugen på just rosafärgen jag sett endel får. Men nu känner jag att det vore kul att färga mer när färgen blir så här mörk och härlig. Men innan det sker har jag en hel del annat jag vill testa färga med också!

Mina tre naturfärgade garner hittills. Avokado i topp, morotsblast i mitten och ekollon i botten. De är ändå väldigt fina ihop!

Färgat garn på ekollon

Yey, jag har äntligen tagit tag i att färga garn igen. Jag påbörjade processen i början av oktober med att gå ut och plocka ihop lite ekollon. Det var en jätteblåsig dag så jag var väldigt glad över att jag hade tittat ut ett ekollonträd på sommaren så jag bara kunde plocka mina ekollon och sedan cykla hem igen.

När jag kom hem så rensade jag lite bland ekollonen och sedan la jag de på ”tork” i min färgkastrull. Efter ungefär en månad hade ekollonen torkat till ganska bra, samt att jag hade plockat bort några djur som hade kläckts av värmen (tacka vet jag att jag hade de i en kastrull med lock! Vädrade dock ibland också). Så när jag tyckte att de hade torkat tillräckligt nog så tog jag ekollonen och la en pappkasse på en skärbräda och slog sönder varje ekollon med en hammare. Enligt receptet kunde man mala sönder de men jag har ingen ”malningsmaskin” så jag hittade på eget vis att krossa dom.

Jag la ner ekollonen tillsammans med 5liter vatten i kastrullen och lät stormkoka i 30 minuter. Kan tala om att det INTE luktade kanelbulle i köket iaf. Tänk er sådan där riktigt sunkig skogslukt i något kärr. Nu snackar vi alltså inte om god skogslukt utan typ murket trä i vatten ungefär. Ingen höjdare alls! Jag var glad att jag kunde ha ett stort fönster helt öppet under koktiden.

Sedan fick iaf hela geggan stå och svalna i ett dygn. Efter det var det dags att öppna locket igen på den goda ”ekollonsoppan” och koka upp den igen. Efter ett uppkok fick den återigen svalna (ute på balkongen denna gång) för att sedan sila bort ekollonen. Jag gjorde en sorts sil av en gammal glassburk som jag skar små hål i botten på. Sedan hällde jag röran igenom så alla ekollon stannade kvar i glassburken. Efter det hällde jag i vinäger i vattnet, som jag åter hällde tillbaka i kastrullen, för att sänka pH-värdet.

Under tiden grytan svalnade så tvättade jag upp mitt merinoullgarn (från adlibris diy) med olivtvål. Sedan fick det ligga i vatten i några timmar. När vattnet i kastrullen svalnat helt och hållet hällde jag i lite rostigt vatten (1/2dl) som jag fått genom att lägga rostiga spikar i en burk med vatten i ungefär en månad. Detta skulle tydligen göra att färgen drog mer mot det gråa hållet. Sedan var det dags att stoppa ner garnet och sakta värma upp allt igen mot ungefär 80 grader. Jag höll bra och jämn temperatur denna gång i en timme. Köket stank dock under tiden, men vad gör man inte för lite naturfärgat garn!

Efter det så var det dags för grytan att återigen svalna. Jag lät garnet ligga kvar i vattnet i två dygn innan jag tog ur det och tvättade upp med lite olivtvål igen i flera omgångar. Sedan skölde jag hur många gånger som helst innan jag tyckte att vattnet var någorlunda rent efter att ha stoppat ner garnet. Detta eftersläppte mycket mer färg än när jag färgade med morotsblast. Efter det hängde jag upp det på tork i några dagar och tillsist vevade jag ihop det till ett nystan med min nystmaskin.

Puh vilken process! Men så himla roligt! Egentligen strävade jag efter att få garnet mer åt det grå/svarta hållet som man kunde uppnå med järnvatten. Jag tror kanske att jag tillsatte för lite järnvatten för att få någon effekt av det. Men det stod också att man egentligen skulle koka upp allt igen med ekollonen i och sedan tillsätta järn. Men jag hade ingen lust med det och jag tyckte ändå att jag hade fått en fin mörkbrun färg på garnet som jag gillade. Endel av det mörka försvann dock när jag tvättade garnet så tillslut blev det ändå lite mer ljust och jag tycker att färgen påminner lite om pepparkaka. Jag är ändå glad över färgen och jag kan absolut tänka mig att färga om på ekollon igen i framtiden för att försöka experimentera fram den där lite mer grå/svarta färgen. Men som det är nu fick jag ett brunt garn och jag ser verkligen fram emot att göra något kul med det!

Boken jag använt som hjälp under processen heter ”Naturlig färgning”.

Färgat garn på morotsblast

Jag har varit igång och växtfärgat garn för första gången! Äntligen tog jag tag i detta (lite pushad från sommarens sybingo). Förra sommaren köpte jag nämnligen boken ”Naturlig färgning” och tänkte redan då färga. Jag köpte garn att färga, lite mått och träslevar på loppis och det enda som fattades var en stor kastrull. Det fick mig att vänta ett helt år innan jag tog mig i kragen och åkte iväg och köpte mig en stor 10 liters kastrull till färgning. Sen beställde jag hem lite alun från apoteket för att använda till betning.

Jag bläddrade lite i min bok och kom fram till att jag ville testa färga på svart ris eller morotsblast. Det svarta riset ska ge en lila/blå-färg och morotsblasten skulle ge en grön färg. Jag fick syn på morötter med blast i affären och tänkte att det kör jag på så jag köpte med mig lite morötter hem.

Jag hade ungefär en tredjedel blast mot vad receptet sa, så redan där började jag experimentera lite själv. Jag valde också att ta lite mindre vatten för att det inte skulle bli alltför utspätt. Kokade upp vatten och blast och lät det koka i en timme. Sedan ställde jag det på svalning till dagen efter. Därefter silade jag bort allt blast för att det inte skulle fastna i mitt ullgarn. Jag hällde sedan i lite alun och la i garnet (som jag precis tvättat och blött ner) samt en termometer. Efter det satte jag på plattan och lät det vara runt ungefär 70-90 grader i en timmes tid. Här fick jag sitta vakt för att det inte skulle börja koka, men jag tog det väldigt försiktigt så det inte skulle hända. Kokar man ull så filtar det ihop sig. När nästan hela timmen hade gått så råkade jag bli lite okoncentrerad dock, så när jag skulle ta bort kastrullen så såg jag små bubblor på ett ställe i den. Aj aj, inte bra! Tror faktiskt att ullen blev aningens förstörd där sista minuten för kollar man nära kan man se att fibrena står utåt lite. Nästa gång ska jag vara ännu mer försiktig med detta!

Efter en timme på spisen i värme tog jag bara undan kastrullen från plattan och lät den stå med innehållet i, två dagar till. Jag tittade ner och rörde runt lite varje dag. Sedan kom den spännande tvätten, skulle all färg bara försvinna när jag tvättade eller hade något faktiskt fastnat? Och som ni kan se, det hade verkligen fastnat. Jag tvättade mitt garn med en olivtvål och sköljde sedan några gånger tills vattnet slutade vara färgat. Sedan hade jag i lite ättika i vattnet för att få bort lite lukt samt fixera färgen ännu mer (hade läst någonstans att det skulle funka, så testade iaf, vet dock inte om det gjorde någon skillnad). När tvätten var klar hängde jag upp härvan på tork och sedan var det bara att nysta ihop det till en kaka (obs vi ska inte ens tala om den där nystmaskinen på bilden, så himla snygg men så himla dålig kvalite, har skickat tillbaka två stycken så nu blir det ingen mer sådan).

Min största lärdom från denna växtfärgning är väl ändå att det är ju bara att prova sig fram. Har man inga krav på att ”exakt en sådan här färg vill jag ha”, så blir man nog glad och nöjd för vad man får. Det blev jag iaf! Det är ju en hel del som spelar roll vilken färg det blir, bland annat växterna, vattnet, betningen, garnet osv. Jag trodde dessutom att det skulle bli en väldigt svag grön nyans när jag insåg att jag hade mindre morotsblast än receptet sa, men det blev ju en väldigt klar gul färg istället! Ändå otippat för min del, men roligt! Sen lärde jag mig att vara ännu mer försiktig med plattan när garnet ligger i, trots att jag var superförsiktig. Men tänker att det kanske räcker att nå upp till ungefär 75 grader för att vara på den säkra sidan nästa gång. Men det bästa med att färga var ändå hela processen, spännande hela tiden och sen få ett fint resultat!

Nu är jag såklart sugen på att testa mer växtfärgning. Jag har redan lite sparade avokadoskal i frysen som ska bilda ett bad till någon härva. Sen vill jag testa på svart ris också. I framtiden är jag också sugen på att plocka något från naturen och färga med, blad eller ekollon tex! Men det går ju utmärkt nu när jag har alla redskap redan, man ska bara ta sig tiden.

Har du färgat garn någon gång? Berätta gärna isf, är ju så spännande!

Att återanvända garn från ett gammalt projekt

Tänkte ta och skriva lite om det här med att återanvända garn. För mig händer det att jag har gjort projekt som jag sedan inte har använt särskilt mycket av någon anledning. Det kan tex. vara att jag verkligen var sugen på mönstret i fråga men projektet kanske inte var något som jag faktiskt ville använda sen, eller att färgerna på projektet inte alls blev som man tänkte. Det finns många anledningar till varför man väljer att göra ett projekt och ibland kanske man inte har tänkt igenom allting så noga utan bara kör på i sin iver för att få börja med det man är sugen på att skapa.

I mitt fall denna gång handlade det om en halsduk jag gjorde för några år sedan. Jag köpte garnet på sy och hantverksfestivalen för länge sedan och det är egentligen ett perfekt sockgarn. Garnet var ganska dyrt eftersom det är handfärgat garn och blev liggandes hemma i något år iaf (för jag ville hitta det perfekta projektet), innan jag satte virknålen i det en dag när jag fick en idé om ett halsduksmönster. Inspirationen bara flödade den dagen och jag körde på och det blev en halsduk. Jag gillar verkligen hur den blev men jag har kanske bara använt halsduken en gång sedan dess. Det beror nog mest på att jag inte är någon rosa person så den passar inte så bra ihop med mina andra ytterkläder, hur mycket jag än ville att den skulle det.

I sommar nu när jag har börjat lära mig att sticka så blev jag sugen på att testa på magic loop på något litet projekt innan det är dags att använda den tekniken på ärmarna på min tröja som jag håller på med. Så jag letade upp ett sockmönster, ”hermiones everyday socks”, som jag tänkte att jag kanske kunde ge mig på som nybörjare. Jag tittade i skåpet efter garn men insåg att jag inte hade något passande sockgarn. Då kom jag på den gamla halsduken som låg intryckt i en låda i hallen och kände direkt att det här är det ”perfekta projektet” som jag hade letat efter till det där garnet.

Utan att ens knappt hunnit reflektera över det så hade jag plockat fram min nystmaskin, pillat upp där tråden var fäst på halsduken och börjat snurra upp garnet till en garnkaka. Efter några minuter hade jag en färdig garnkaka att börja använda igen. Så praktiskt!

Jag tänker att detta är verkligen något som inte är särskilt svårt att göra och varför ha kvar saker man gjort ”bara för att” när man inte använder det. Sen att man får garnet ”gratis” och direkt är ju också en bonus, samt att det känns bra att göra något som man verkligen känner garnet passar till.

Det man dock ska tänka på om man vill testa att repa upp något projekt är ju att alla garner inte passar att repa upp. Vissa garnsorter sätter nästan ihop sig när man virkar/stickar i de, och är omöjliga att repa upp. Jag vill också slå en liten varning för just den här nystmaskinen som jag har på bilderna. Jag upplever att den ofta gör garnet trassligt i mitten av kakan. Det blir som stora ”garntrasselhögar” som kommer ut ur kakan om man börjar inifrån. Jag hade dock en diskussion med någon (minns ej vem) för något år sedan på instagram som hade upplevt samma sak med denna typ av nystmaskin och hon rekommenderade en nystmaskin där själva plastgrejen som garnkakan bildas på står uppåt istället för åt sidan. Googla på nystmaskin så förstår ni vad jag menar. Hon tyckte iaf den sorten var mycket bättre och jag är faktiskt lite inne på att köpa en sån också för att prova om det blir bättre. För garntrassel vill man ju helst vara utan om man kan!

Sen kanske det går bättre om man faktiskt börjar på garnkakan från utsidan när man har nystat den själv också? Jag vet inte för jag gillar verkligen bättre att börja inifrån eftersom då kan själva kakan bara stå still. Har du någon erfarenhet av att återbruka garn eller nystmaskiner får du gärna kommentera.