För några helger sen så skrev Maja Karlsson på instagram att hon skulle ha en KAL med ”sticka vantar över en helg”. I september så var jag på hennes boksläpp i Guldsmedshyttan när hon presenterade sin nya bok Vinterstickat och där fanns också alla stickade plagg uppstickade. Jag köpte såklart boken och funderade genast på vad jag skulle vilja sticka ur den. Klok som jag var så beställde jag garn till vanten Vargavinter, så jag hade ju det garnet liggandes redo för just ett vantprojekt när Maja i oktober sedan berättade om vanthelgen. Jag tänkte att jag nog inte skulle hinna sticka klart ett par vantar på en helg, men det hann jag faktiskt!
Vantarna är stickade i Álafosslopi, och det var ju ett rejält tjockt garn att sticka med. Tänkte först att jag var off stickfastheten och att de skulle bli för stora, men det visade sig att jag var helt rätt och de blev faktiskt perfekta i storlek. Det var roligt att sticka med sånt tjockt garn eftersom det växte fort. Dessutom så var det lite orangea/ljusgröna ploppar i det gröna garnet så det var roligt att sticka med när det dök upp såna små tweedploppar ibland.
Ett snabbt och enkelt projekt iaf och jag stickade klart den första vanten på lördagen och den andra på söndagen. Sen tog det ungefär 3 dagar för dom att torka efter blockningen eftersom de är så himla tjocka! Men de kommer bli bra att kunna använda i vinter!
Jag använde mig av: Ístex Álafosslopi (fg: 9966, 0051) Stickor: 4.5 mm & 5.0 mm
För några helger sedan så sorterade jag lite i min stash, och insåg återigen att jag har ganska mycket garn. Eller det beror ju på vem man jämför med. Jag har inte så många tröjmängder liggandes, men jag har ganska mycket olika små nystan. Så jag såg mitt höstgarn som jag köpte förra året på sy- och hantverksfestivalen, och tänkte att det kunde vara trevligt att sticka något med det nu när det börjar bli höst. Så jag började leta lite mönster på Raverly och fick syn på Smith’s Gloves halvvantar. Garnet jag letade till passade ju inte alls till detta mönster, men jag blev förälskad i mönstret så jag letade fram ett annat garn (rest från Vertices Unit, egentligen köpt som ett alternativ på ränderna till min Lorette) och satte igång.
Visade också mönstret för min stickvän och hon gillade också det så vi körde som en liten miniKAL. Jag vet inte hur många gånger jag har repat på den vänstra vanten, jag började nämligen med att ta sticka nr 3.0, enligt mönstret. Stickade upp ungefär 5 cm på mudden och insåg då att jag tyckte de blev alldeles för breda. Jag gillar inte när halvvantar är lösa, jag föredrar verkligen att de sitter på handen så man kan använda dom när man skriver på ett tangentbord tex. Sagt och gjort, jag repade upp allt och gick drastiskt ner till stickor 2.0 mm istället och började sticka på igen. Testade på handen efter stickningens gång och det kändes bra runt handleden, så jag körde på upp till några varv efter tummen. Då provade jag vanten igen och insåg att efter avdelning från tummen blev vanten extremt tajt över bredaste delen på handen. Så jag la undan stickningen någon kväll och tänkte att ”det kanske bli bra ändå”. Testade igen nästa kväll och kände att nej jag vill helst inte ha blodstopp i fingrarna när man har på sig vanten… Så jag repade upp hela igen. Bytte till stickor 2.5 mm och hoppades nu på det bästa. Stickade hela vanten och kände att den blev bra i storleken. Maskade av och tyckte att jag nog hade gjort lite för hård avmaskning, men stickade klart tummen och tänkte att det kan jag nog leva med. Sen stickade jag höger vante och efter att ha maskat av den också, där jag faktiskt tänkte på att göra en lös avmaskning så insåg jag hur mycket bättre den blev. Så ja, återigen till att repa på vänster vante… jag plockade försiktigt upp avmaskningen och avmaskade igen, fast lösare. Så mycket bättre blev det! Så tillslut hade jag stickat klart båda vantarna.
Mönstret var bra skrivet men jag upptäckte två frågetecken. Det ena var ett faktiskt mönsterfel, det fattades 6 maskor på storlek XS/S som jag stickade på varv 7-10. Jag har skrivit anteckningar om det på min Ravelry-projektsida HÄR, så titta in där om du tänker sticka vanten. Det andra lilla frågetecknet var angående projektbilderna som hon hade lagt upp. I mönstret står det nämligen vilken vante som är vänster och vilken som är höger. Men tittar man på projektbilderna så har hon på sig vantarna tvärt om på de flesta bilderna. Det var lite förvirrande när bild och text inte stämde överens. Men jag har på mig vantarna på mina bilder som det står skrivet i mönstret.
Nu när vantarna är klara så är jag verkligen så nöjd. Tycker de är jättesnygga och jag kan verkligen rekommendera att sticka ett par (dessutom är mönstret gratis). Det var roligt trots att jag fick lite problem längst vägen. Men jag kan absolut tänka mig att sticka ett par till i framtiden, nu vet jag ju vad som behöver göras för att få de perfekta.
Jag använde mig av: Fru Fjellman, Merino Sock (Färg: Teddy) Stickor nr: 2.5mm Nål
I november så teststickade jag ett par vantar åt Annelie (@powerofwool). Hon har gjort en vintertröja som heter Winter Night Sweater och efter den så gjorde hon också ett par matchande vantar. Eftersom jag redan hade Svensk Ull 3tr hemma så var jag snabb på att fråga om jag fick teststicka de, och det fick jag!
Så jag valde bland grönt, vinröd, blått, beige och grått garn som jag hade hemma. Och det slutade upp med blått och grått, en beprövad kombination av färger som jag också gjorde julvanten 2020 i (vilket är mina absolut mest använda vantar). Så jag satte igång och stickade på bra, mönstret var bra skrivet och bara att följa vad det stod. Det enda jag ändrade lite på var att jag tog en halv storlek mindre i stickor på mudden men annars följde jag allting till punkt och pricka. Det gick snabbt att sticka och på två veckor så hade jag stickat båda vantarna.
Tycker de blev väldigt fina, de känns väldigt vintriga med sina granar mitt på. Jag tänkte fota vantarna i någon lite mer vintrig och fin miljö, därav har det tagit en sån lång tid att få upp inlägget här sen de blev klara. Men även fast december har varit helt underbart vintrigt så har jag inte hunnit med det. Jobb på dagarna, mörker på kvällarna och sedan legat sjuk i en vecka, och nu idag regnar det ute. Så ibland får man nöja sig med att fota enkelt för att ens få upp ett inlägg kände jag tillslut! Man ska inte göra det svårare för sig än vad det är.
I oktober så började jag att sticka på ett par sockor. Jag hittade något basic mönster och använde mig av ett garn jag hade liggandes hemma. La upp två stycken sockor samtidigt och använde stickor nr 2.25. Minns att jag fick väldigt ont i handleden av projektet tyckte det var ganska tråkigt. Garnet var lite för halt på stickorna och det flöt inte på bra alls. Så när det egentligen var dags för att ta av till hälen så la jag bort hela projektet och det fått ligga i en påse sedan dess.
Så en dag nu i maj plockade jag fram dessa och bestämde mig för att göra om de till handledsvärmare (för att inte behöva ha de liggandes som ett ufo). Jag var verkligen noll sugen på att sticka vidare på dessa sockor. Jag hade ju gjort typ hela skaftet förut, så jag la bara upp några maskor för tummarna och sen stickade jag vidare några varv och maskade av. Toppen och så skönt att bli klar/av med detta projekt som mest har känts tråkigt!
Jag använde mig av: Drops Fabel Stickor nr: 2.5 Nål
Nu måste jag väl ändå säga att det har blivit en liten tradition för mig att vara med på julvanten KAL som järbo ordnar varje december. Jag har väl inget år börjat sticka exakt när delarna kommit ut men den här gången påbörjade jag iaf vanten samma vecka som första delen kom ut. Sen så stickade jag på i min egna takt. Det gick dock ganska snabbt att sticka dessa, för nu har jag ungefär koll på hur en vante är ”uppbyggd” i grunden och då är det lättare att förstå mönstret också. Fick såklart kolla upp en del moment som jag hade glömt bort men förstod det mesta.
Mitt färgval till denna ”julvante” fick bli grått och grönt. Jag hade ju kvar rester från Angulus pläden som passade perfekt att ta slut på. Jag nystade upp alla små rester till minigarnkakor och sedan stickade jag med de tills de tog slut. Förutom att jag stickade fel någon gång och fick repa upp några varv så tycker jag att det gick bra att sticka dessa vantar. Hade jag stickat vantarna igen så hade jag nog dock något/några varv på tummen till. Den blev lite kort, så det ska jag försöka komma ihåg att tänka på nästa år.
Tycker också att 2022’s julvante var väldigt fin i mönstret, lite lik 2020’s julvante och den vanten använder jag fortfarande dagligen på vintern. Sen färgkombinationen grått och mörkgrönt är ju verkligen snyggt! Passade på att fota vantarna förra veckan när snön låg kvar också. Verkligen vinterkänsla!
Jag använde mig av: Järbo Svensk Ull Stickor: 3.5mm Sax
Det blev faktiskt ännu ett par halvvantar Pricken stickade i december. Ännu en julklapp och denna gång till min sambo. Eftersom jag redan hade stickat två par vantar så gick ju dessa jättesmidigt att göra. Jag använde mig av Kampes 2-trådiga ullgarn och det grön/bruna nyansen är en härva som jag har färgat på rosmarin förra året. Jag gjorde exakt likadant som jag gjorde med pricken #2 angående hur jag ändrade lite i diagrammet. Dock är dessa stickade efter diagrammet med ljus kontrastfärg och dessutom en storlek större än de andra som jag har gjort. Dessa är alltså stickade i M.
Så jag fick alltså ihop två stickade julklappar i år och en virkad julklapp. Det är jag väldigt nöjd med och mer än jag brukar göra, och det bästa av allt är att de var väldigt roliga att göra. Enkelt och relativt ”snabba” projekt även om de såklart har tagit tid att göra.
Jag använde mig av: Kampes 2-trådiga ullgarn Stickor 2.5mm och 3.0mm Nål
Årets julklapp var ju hemstickat. Det har nog ingen i handarbetsvärlden missat. Jag bestämde mig för att sticka ett par halvvantar till en i julklapp (dock redan innan jag visste årets julklapp). Eftersom jag hade stickat ett par Pricken till mig själv (som har suttit så himla bra på mina händer och jag har använt de jättemycket redan) så kände jag att det blir en bra julklapp. Jag valde att köra efter diagrammet med mörk kontrastfärg denna gången. Dessa blev alltså tvärt emot mina egna vantar i kontrast. Jag använde samma gröna garn som jag hade till mina halvvantar, dvs det som jag har färgat med rött lökskal. Men som ljus färg tog jag denna gång en ljusgrå härva.
Vantarna gick bra att sticka och jag ändrade också lite i mönsterdiagrammet. Jag valde att bara använda mig av räta maskor hela vanten för jag ville skippa det mer ”ojämna” som blir med avigt. Och sedan valde jag också att göra en sorts diamant högst upp på vanten (mer exakt beskrivet finns på mitt Ravelry-projekt). Alltså tycker mönstret är fint som det är egentligen och det bär ju en historia om hudcancer. Anledningen till varför jag ändrade på mönstret var helt enkelt att jag hade lust. Vill man ändra någon detalj så tycker jag man ska göra det, det blir roligt så.
Som jag skrev förra gången så är mönstret väldigt välskrivet och jag älskar verkligen passformen på dessa vantar.
Jag använde mig av: Kampes 2-trådiga ullgarn Stickor 2.5mm och 3.0mm Nål
Jag fick förra fredagskvällen syn på dessa halvvantar och kände genast att ”dessa vill jag sticka!”. Ni vet när man ett sånt himla sug så man bara vill börja på en gång. Men klockan var mycket och det var fredag kväll så jag lugnade ner mig och gick och la mig istället. Direkt morgonen efter köpte jag dock mönstret och började rota bland mina växtfärgade garner. Jag tror nämligen att just vetskapen av att jag kunde få använda mina växtfärgade garner i kombination med att jag verkligen vill ha fler halvvantar gjorde suget så stort.
Så jag provade några olika färgkombinationer och var väldigt sugen på att använda just den gröna färgen. Hade jag haft ljusgrått hemma så hade jag nog använt det, men jag hade tydligen färgat upp alla gråa härvor. Hur som helst så testade jag mig fram och gjorde även tricket med att fota färgkombinationer och göra bilderna svartvita för att kunna se kontrasten bättre då. Smälter färgerna ihop när bilen är svartvit så kommer mönsterstickningen inte bli så tydlig, ser man däremot stor skillnad mellan färgerna i svartvitt så kommer mönstret också komma fram bättre i stickningen. Så jag valde tillslut kombinationen grön och svagt rosa. Den gröna är färgad med rödlöksskal och den rosa är färgad med avokado. Rosa kanske ni nu tänker? Den är ju vit! Nja, det är väldigt svårt att fånga färgen på det där nystanet. Som ni kan se på bilderna så drar färgen mot rosa i vissa ljus, medan i andra ljus ser den helt kritvit ut.
Jag satte igång och sticka direkt på lördagen och sen kunde jag inte sluta. Jag satt väl och stickade ungefär hela dagen och mot kvällen så var den första halvvanten färdig. Riktigt roligt projekt och mönstret var verkligen sånt som man bara kände ”ett varv till” med. På söndagen var jag tvungen att plugga (som vanligt…) och då stickade jag bara lite på kvällen. Men sen blev det typ en-två kvällar till i veckan och sen var vante nummer två också färdig. Det var så roligt att se vanten växa fram i och med att jag hade färgat garnet själv. Liksom det är jag som har ”gjort” färgerna, kändes verkligen roligare/speciellare än att använda garn man köpt. Är nu jättesugen på att göra projekt med mina växtfärgade garnhärvor!
Är iaf hur nöjd som helst med vantarna, var lite orolig ett tag att vantarna skulle bli för små för jag valde att sticka den minsta storleken. Men efter förra årets halvvantar-försök så har jag ändå lärt mig att jag hellre har vanten lite tajt än löst. Och så här i efterhand tycker jag ändå de sitter helt perfekt. De sitter liksom på plats precis som de ska!
Jag använde mig av: Kampes tvåtrådiga ullgarn Stickor: 2.5mm (mudd), 3.0mm (flerfärgat parti) Nål
Som ett sista projekt 2022 blev det ett par till av Florarna handledsvärmare (de blev klara innan nyår men har inte hunnit med att blogga). Mina förra som jag gjorde passade men kändes lite stora och inte så tajta som jag ville ha dom (trots att jag hade gått ner i stickstorlek redan!), så jag gav dom till min sambo i julklapp, eftersom de passade bra på honom. Jag hade ju dessutom kvar garn från de första paren så det var ju bara att sätta igång med ett par till. Sagt och gjort, jag letade fram ytterligare en halv storlek mindre på stickorna, nämligen 2.00mm denna gång och satte igång att sticka. Stickade precis likadant som de andra förutom att jag gjorde 8 varv efter delningen för tummen.
När jag la vantarna bredvid varandra blev jag nästan lite chockad hur stor skillnad det var! Men dessa nya passar mina händer så mycket bättre så nu är jag riktigt nöjd med dom. De sitter lite tajt och jag hoppas inte garnet töjer sig allt för mycket. Sambons har redan töjt sig lite mer av användning. Men kanske är garnet sådant som töjer sig endel, jag får se med dessa. Är iaf väldigt nöjd nu med ett par som passar mig som handen i handsken!
Jag använde mig av: Garn:Tencel Raggi Rundsticka: 2.0mm
Förra året var första gången jag stickade en vante överhuvudtaget och det var på just julvanten 2020 av Järbo. Jag stickade inte samtidigt som KAL:en pågick utan jag la upp mina vantar i mellandagarna (som jag sedan fick repa efter nyår och sticka om med andra stickor). I år hade jag egentligen ingen tanke på att vara med på julvanten, men så kollade jag på Järbos live i slutet av november när de släppte fem nya färger i svensk ull och jag blev förälskad i färgerna. Samtidigt som de släppte färgerna så presenterade de också julvanten. Egentligen var jag inte så sugen på att vara med på vantarna för jag är inte så förtjust i rosmönster, eller alltså det är fint men det är bara inte min stil att ha på sig. Men jag var helt enkelt inte tillräckligt stark att stå emot frestelsen att köpa garn för helt plötsligt så hade jag köpt hem fyra av de fem nya färgerna. Då tänkte jag att jag får väl vara med på julvanten ändå då!
Jag började med att sticka vantarna på sticka 3.5 som var enligt mönstret. Tyckte dock att de blev alldeles för stora när jag hade stickat fram till ”mudden”. Så jag bestämde mig för att repa och gick ner en till 3.0 istället. Jag stickade båda vantarna samtidigt på en rundsticka och jag tycker faktiskt det är så smidigt. Så slipper de bli olika storlekar på de och även slipper sticka en vante till när man väl har klart en vante. Jag kom dessutom ihåg att tummen skulle sitta på olika sidor så det var toppen. Denna vante hade en istickstumme. Det hade jag aldrig gjort förut men det gick bra. Man stickade i en liten tråd som man sedan tog bort när man skulle plocka upp för tummens maskor.
Vanten var relativt rolig att sticka på. Tyckte dock att mönsterdelen där rosorna var gick väldigt segt. Men tror det var för att jag inte tyckte mönstret på rosorna var så himla spännande så det blev lite tråkigt med mönsterstickningen. Dessutom blev det lite mer spänt över just mönstret (vilket jag vet att det blir när jag stickar flerfärg) så själva vanten kändes stel och tråkig i formen också. Men det löste sig verkligen så himla bra när jag blockade vanten efteråt. Det blev SÅ himla stor skillnad vilket jag är jätteglad över.
Mönstret i sig var okej, jag föredrar dock när mönstret är lite tydligare skrivet med exakt varv för varv vad man ska göra. Kände mig lite lost i vissa steg men jag tog mig framåt i alla fall. Det som var bra dock var att det var små filmsnuttar som hjälpte en att förstå vissa moment. Så här i efterhand tycker jag vantarna blev fina och jag kommer att använda dom kring juletider. Det var det jag ville med dessa vantar, att de skulle få en riktigt julig känsla (därav mitt färgval), och det tycker jag ändå de fick.
Jag är också glad över att jag fick till tid att sticka klart dom till julen! Det kändes verkligen stort att hinna med. Jag vill också passa på att önska er alla som läser min blogg en god jul!
Jag använde mig av: Järbo, Svensk ull (Bauer Forest, Wasa Crisp, Lingonberry Jam) Stickor: 2.5mm rundsticka (80cm)