Efter att ha färgat med vass i augusti och det blev så himla grönt och fint resultat så var jag sugen på att testa igen. Förra gången hade jag ju merinogarn vilket jag vet tar upp färg bättre än rent ullgarn. Dessutom var vassen väldigt mycket mer färsk förra färgningen än vad jag kunde hitta denna gång. Men jag vart ändå sugen att prova på ren ull (Kampes 2trådiga) och lite senare på säsongen. Så andra helgen i september gav jag mig ut på vass-jakt igen. Denna gång gick det betydligt mycket smidigare eftersom jag visste nu att jag kunde plocka vass direkt från en cykelbana. Det vill säga; inga pissmyrebett denna gång!

Jag plockade på mig ungefär 130g vassvippor och la ner de i fem liter vatten som jag sedan värmde upp. Lät det småkoka i ungefär en timme innan jag ställde det åt sidan att svalna till nästa dag.

Jag märkte att vassen inte släppte lika mycket färg som förra gången, de kändes liksom mer ”torra” denna gång. Men lite färg blev det åtminstone i badet. Dag två så silade jag bort vassen och förblötte garnet i ungefär 30 minuter innan jag stoppade ner det i grytan. Jag hade redan förbetat garnet med alun för länge sedan så att färgen faktiskt skulle fastna. Denna gång färgade jag på ett ljusgrått garn.

Efter att ha lagt ner garnet i badet så värmde jag sakta upp det till 80 grader och höll det varmt i cirka en timme innan jag drog bort kastrullen från plattan och lät det svalna. Jag var lite lat denna gång så garnet fick ligga i badet i två dygn innan jag sköljde ur det.

Resultatet denna gång blev ju som ni ser inte som förra färgningen med vass. Men eftersom jag färgade på ren ull så visste jag att färgen skulle bli svagare. Tänkte dock att den åtminstone skulle dra lite åt det gröna hållet men det blev mer åt det gula hållet. Kanske var det just för lite färg i badet, dvs för torra vassvippor, och i kombination med rent ullgarn blev alltså färgen inte så stark. Men det var roligt att testa igen, nästa år ska jag nog köra med merinoull igen, för den gröna färgen jag fick då vart ju riktigt najs.