Under maj-juni blev jag väldigt sugen på att prova we are knitters bomullsgarn. Många som gör så fina saker i det garnet! Så jag hittade en mönster på ett linne som jag kunde virka. Beställde garn på en rea eftersom det är ganska dyrt garn. Sen var det bara och vänta och vänta tills det äntligen kom fram till mig.
Först tyckte jag att garnet delade sig väldigt mycket men när jag hade virkat en bit så upplevde jag inte alls det problemet längre och tyckte det var väldigt skönt att virka med. Det är ju ganska tjockt garn så det går ju snabbt då. Jag hade några småproblem med mönstret, bland annat vilken storlek jag skulle välja eftersom mönstret var från US. Sen hade jag en fundering på att det som står baksida på i mönstret faktiskt är framsidan. Det insåg jag när jag skulle sy ihop de två delarna. Men annars gick det bra att virka på projektet och jag tyckte det var superkul eftersom det blev så fint. Gillar verkligen mönstret och färgvalet.
Det tråkiga med det här projektet är att linnet faktiskt blev lite för litet. Jag kan ha det på mig, men det sitter ganska tajt, så jag blev faktiskt ganska besviken på att det blev så litet. Jag är ju inte van vid att virka kläder och har bara gjort en
tröja förut. Nu när jag har två klädesplagg i ryggsäcken så känner jag att nästa gång jag ska göra något plagg ska jag följa min kropp och inte bara förlita sig på mönstret helt och hållet. För under båda mina plagg-projekt som jag har virkat har jag känt från början att ”undra om det här inte kommer bli för litet”. Och ofta ska man ju faktiskt följa magkänslan och det man mäter på sin kropp. Inte tänka att det kommer ordna sig i blockningen eller när hela är färdig. För det blir ju inte magiskt jättemycket större helt plötsligt.
När jag sydde ihop ena sidan på linnet (bak och framstycket) insåg jag att det skulle bli för litet. Någonstans här tappade jag väldigt mycket av min drivkraft och att jag tyckte projektet var kul. Jag kände att det skulle bli för litet så jag bestämde mig för att repa upp det jag precis sytt ihop och virka några små tillläggsremsor i kanten (se bild nedan). Det blev ju bra tillslut men eftersom projektet inte blev som jag hade tänkt mig så har jag bara känt ”suck” över detta projekt i ungefär en månad nu. Har inte ens orkat fotografera linnet.
Kände dock nu att det var dags att avsluta detta projekt. Så tog fram linnet och kameran och knäppte några bilder. Det är ju långt ifrån fult och jag kan ha det på mig för så litet är det inte. Men ibland när det ändå inte blir som man tänkt sig så känner man sig besviken trots allt. Dock är jag konstigt nog taggad på att försöka mig på något nytt plagg igen, tips på mönster på virkade kläder mottages gärna!
Och tänk vad mycket man lär sig av att faktiskt göra färdigt saker man tycker är lite svårt. Hur mycket nytt man lär sig och tar med sig till framtiden. Det är nog det viktigaste för mig med detta projekt. Att man lär sig av sina misstag!
Jag använde mig av:
We are knitters, Pima cotton (färg: aquamarine)
Virknål nr: 6.0 och 5.0
Nål
Sax
Blockningsmatta + nålar
