Stickade blåbärsvantar

Förra hösten var jag i Nora en dag och gick runt och tittade lite. Där hamnade jag i någon liten handarbetsbod och fick syn på boken ”Sticka och virka” av Jenny och Kamilla Alderbrant. I den fanns ett mönster på lingonvantar som jag tyckte var väldigt fina. Jag tänkte där och då att det kommer ta år och dar innan jag kan flerfärgssticka, eftersom jag precis hade lärt mig sticka, men bestämde mig ändå för att köpa med mig boken hem. Under året 2021 har jag försökt sticka och virka lite mer från böcker som jag har köpt och har varit väldigt sugen på att lägga upp dessa blåbärsvantar. Jag hade ju hunnit prova på lite flerfärgsstickning under julen med julvanten 2020 i alla fall. Garnhärvans podcast har också haft en sagoKAL under sommaren och tyckte att dessa blåbärsvantar kunde passa bra in där. Med tanke på Puttes äventyr i blåbärsskogen som jag läste när jag var liten.

För mig blev det alltså inga lingonvantar som mönstret är uppstickat i boken. Blått har varit en favoritfärg väldigt länge för mig och jag kände direkt när jag såg mönstret att jag ville göra blåbärsvantar istället. Dessutom älskar jag blåbär, det om något är ju verkligen skogens guld. Vantarna gick hur som helst ganska bra att sticka bortsett från några små missöden. Jag hade lite problem med stickfastheten först men det löste sig och jag fick köpa hem nya stickor. När jag började sticka hade jag också glömt lite hur flerfärgsstickningen funkade men det kom snabbt tillbaka till mig när jag kollade upp lite youtubeklipp.

Det enda större misstaget jag åkte på med dessa vantar var det klassiska ”sticka två högervantar”. Jag körde nämligen på i mönstret och läste från samma håll och insåg det precis när jag hade stickat klart bladranden på vante nr 2, dvs jag hade stickat nästan 1dm. Där föll verkligen lusten till botten kan jag meddela men jag sov på saken och bestämde mig dagen efter att det helt enkelt fick vara så. Egentligen ska alltså blåbären som finns före bladen vara spegelvända. Jag löste problemet med att börja kolla på mönstret från andra hållet efter bladremsan istället. Så allt från lövdelen och uppåt har blivit rätt enligt mönstret iaf och tummen hamnade på rätt ställe. Känner mig verkligen tacksam att jag kom på felet innan jag hade kommit upp till tummen eller ännu värre stickat klart hela vanten. Då vet jag inte om de här någonsin hade blivit klara.

Mönstret i sig var okej. Jag förstod dock inte att jag stickade den längre versionen med den ”gröna” kanten först. För på bilderna i boken har vanten börjat stickas från den första vita kanten. Så det där gjorde mig lite förvirrad och jag hade nog också hoppat över den gröna kanten om jag hade förstått det innan jag började sticka (mudden är lång nog ändå). Hade varit bara med bara en liten notis om att vantarna på bilden inte var exakt lika som vantarna i mönstret. Men annars flöt det på bra förutom att jag då glömde läsa mönstret från ”fel håll” på vante nr 2.

Är jag då nöjd med dessa vantar? Ja! Jag är så nöjd. Jag var lite orolig att de skulle bli för små först för den första jag stickade kändes lite tajt. Jag hade väl dragit åt lite väl hårt i flerfärgstickningen. Men det löste sig faktiskt väldigt bra sen i blockningen så det är jag riktigt glad över och nu passar de mina händer jättebra. Och dessutom tycker jag de blev hur fina som helst! Tänk att jag kan sticka såna här vantar redan, har ju bara hållit på med stickningen i ett år. Allt går om man bara vill!

Vilket team är ni? Blåbär eller lingon?

Jag använde mig av:
Filicolana Arwetta (145, 101, 148)
Sticka: 2.0 (rundsticka)


Mönstret finns i boken ”Sticka och virka” av Jenny och Kamilla Alderbrant eller på jennypennys hemsida: https://jennypenny.se/monster/vantmonster/lingon-vantar.html

  • Inläggskategori:Vantar
  • Kommentarer på inlägget:5 kommentarer

Julvanten 2020

Så då har jag äntligen blivit klar med julvanten 2020. Järbos jul-KAL som de ordnade i december. I perfekt tid tills snön och kylan kom till oss. Det har verkligen stickats många vantar i den här KAL:en och många har gjort de så himla fort. Jag har tagit det i lite lugnare tempo dock men nu kan jag iaf visa upp mina!

Jag har aldrig stickat vantar förut och jag har dessutom aldrig stickat flerfärgsstickning. Jag har heller aldrig läst ett stickmönster på diagram. Jag var också lite smått rädd för att göra en tumme och den där lettiska flätan på vanten tyckte jag såg väldigt avancerad ut. Sen skulle ju dessutom vanten stickas på strumpstickor vilket jag heller aldrig har använt förut. Men jag tänkte ändå att jag kör bara. Det kan inte gå annat än fel liksom, det värsta som kan hända är att man får repa upp och göra något annat med garnet istället.

Så innan julen så satte jag igång med den första vanten. Jag gick upp lite i stickstorlek för jag hade fått tillsagt att man ofta stickar tajtare med flerfärgsstickning. Sen satte jag igång och kollade mönster och la upp min första vante på strumpstickor. Alltså ni anar inte hur obekvämt jag tyckte det var att sticka med strumpstickor. Kanske var det för långa stickor för mitt projekt eller så var det bara jag som tyckte det var klumpigt och att alla andra stickor man inte använde bara var ivägen hela tiden. Så efter ungefär 3 varv och mycket frustration så kastade jag över alla maskor till en rundsticka och då föll lugnet över mig. Sån enorm lättnad att få använda sin rundsticka igen och magic loop.

Sen flöt det på bra. Lettiska flätan var långt ifrån krånglig. Det var hur bra som helst beskrivet och jag klarade det utan några problem alls. När jag skulle börja med flerfärgsstickningspartiet så följde jag Linneas råd om att se till att hålla mönsterfärgen närmast mig hela tiden. Jag hade lite problem med flotteringarna så efter några varv kollade jag upp och insåg hur man kunde göra om det blev för långa trådar på insidan. Men annars tycker jag det flöt på med flerfärgspartiet ändå. Visst det var lite klurigt ett bra tag med hur jag skulle hålla trådarna men mot slutet av vanten hade jag fått koll på det.

När jag hade stickat färdigt den första vanten så tyckte jag att den var så liten. Kanske att det hade gått och blocka ut den men jag var tveksam till det. Kändes som den satt som ett korvskinn på handen och samtidigt var den lite för kort. Blev lite ledsen över det såklart eftersom jag hade kämpat med en hel vante så jag la undan stickningen några dagar. Efter nyår så hade jag tänkt färdigt och var 100% redo att repa upp den. Jag vill inte ha saker jag inte kan använda så kände mig bekväm med mitt val. Dessutom kunde jag nu också fixa till flotteringarna i början av vanten som hade blivit lite dåliga.

Så jag repade upp till flätan och tog fram större stickor samt stickade efter den långa verisionen av mönstret som hade tillkommit på KAL:ens fb-sida. Jag var inte den enda som hade problem med storleken på vanten.

Jag vet inte vad som hände sen för helt plötsligt så hade jag stickat två vantar och tummar på dom. Det kändes som det gick fort och jag minns knappt något från stickningen mer än att jag nötade maskor och stirrade på mönstret i appen. Jag använde mig föresten av en app som heter knitCompanion där jag kunde stoppa in mönsterdiagrammet som en pdf. Sedan fanns en smart liten genomskinlig men smått färgad ”rad” som man kunde dra med hela tiden så man såg vilket varv man var på. Väldigt praktiskt att använda vid diagram.

Jag är så glad att jag vågade testa dessa vantar trots att det var så mycket nya moment för mig. Jag är också glad att jag repade upp den första vanten så de blev helt perfekta i storlek istället för små. Tycker de blev hur bra som helst tillslut och det är ju något med färgen mörkblått som får mig på fall. Jag är nästan sugen på att lägga upp ett par till för de var ändå så roliga att göra och tycker som sagt de blev hur fina som helst.

Jag använde mig av:
Järbo, Svensk Ull (Gotland grey och Bergslagen Dark blue)
Stickor nr: 3.5 (till mudden o flätan), 4.5 till resten.

Mönster hittar ni här: https://www.jarbo.se/sv/julvanten-2020.html

  • Inläggskategori:Vantar
  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer