Julvanten 2020

Så då har jag äntligen blivit klar med julvanten 2020. Järbos jul-KAL som de ordnade i december. I perfekt tid tills snön och kylan kom till oss. Det har verkligen stickats många vantar i den här KAL:en och många har gjort de så himla fort. Jag har tagit det i lite lugnare tempo dock men nu kan jag iaf visa upp mina!

Jag har aldrig stickat vantar förut och jag har dessutom aldrig stickat flerfärgsstickning. Jag har heller aldrig läst ett stickmönster på diagram. Jag var också lite smått rädd för att göra en tumme och den där lettiska flätan på vanten tyckte jag såg väldigt avancerad ut. Sen skulle ju dessutom vanten stickas på strumpstickor vilket jag heller aldrig har använt förut. Men jag tänkte ändå att jag kör bara. Det kan inte gå annat än fel liksom, det värsta som kan hända är att man får repa upp och göra något annat med garnet istället.

Så innan julen så satte jag igång med den första vanten. Jag gick upp lite i stickstorlek för jag hade fått tillsagt att man ofta stickar tajtare med flerfärgsstickning. Sen satte jag igång och kollade mönster och la upp min första vante på strumpstickor. Alltså ni anar inte hur obekvämt jag tyckte det var att sticka med strumpstickor. Kanske var det för långa stickor för mitt projekt eller så var det bara jag som tyckte det var klumpigt och att alla andra stickor man inte använde bara var ivägen hela tiden. Så efter ungefär 3 varv och mycket frustration så kastade jag över alla maskor till en rundsticka och då föll lugnet över mig. Sån enorm lättnad att få använda sin rundsticka igen och magic loop.

Sen flöt det på bra. Lettiska flätan var långt ifrån krånglig. Det var hur bra som helst beskrivet och jag klarade det utan några problem alls. När jag skulle börja med flerfärgsstickningspartiet så följde jag Linneas råd om att se till att hålla mönsterfärgen närmast mig hela tiden. Jag hade lite problem med flotteringarna så efter några varv kollade jag upp och insåg hur man kunde göra om det blev för långa trådar på insidan. Men annars tycker jag det flöt på med flerfärgspartiet ändå. Visst det var lite klurigt ett bra tag med hur jag skulle hålla trådarna men mot slutet av vanten hade jag fått koll på det.

När jag hade stickat färdigt den första vanten så tyckte jag att den var så liten. Kanske att det hade gått och blocka ut den men jag var tveksam till det. Kändes som den satt som ett korvskinn på handen och samtidigt var den lite för kort. Blev lite ledsen över det såklart eftersom jag hade kämpat med en hel vante så jag la undan stickningen några dagar. Efter nyår så hade jag tänkt färdigt och var 100% redo att repa upp den. Jag vill inte ha saker jag inte kan använda så kände mig bekväm med mitt val. Dessutom kunde jag nu också fixa till flotteringarna i början av vanten som hade blivit lite dåliga.

Så jag repade upp till flätan och tog fram större stickor samt stickade efter den långa verisionen av mönstret som hade tillkommit på KAL:ens fb-sida. Jag var inte den enda som hade problem med storleken på vanten.

Jag vet inte vad som hände sen för helt plötsligt så hade jag stickat två vantar och tummar på dom. Det kändes som det gick fort och jag minns knappt något från stickningen mer än att jag nötade maskor och stirrade på mönstret i appen. Jag använde mig föresten av en app som heter knitCompanion där jag kunde stoppa in mönsterdiagrammet som en pdf. Sedan fanns en smart liten genomskinlig men smått färgad ”rad” som man kunde dra med hela tiden så man såg vilket varv man var på. Väldigt praktiskt att använda vid diagram.

Jag är så glad att jag vågade testa dessa vantar trots att det var så mycket nya moment för mig. Jag är också glad att jag repade upp den första vanten så de blev helt perfekta i storlek istället för små. Tycker de blev hur bra som helst tillslut och det är ju något med färgen mörkblått som får mig på fall. Jag är nästan sugen på att lägga upp ett par till för de var ändå så roliga att göra och tycker som sagt de blev hur fina som helst.

Jag använde mig av:
Järbo, Svensk Ull (Gotland grey och Bergslagen Dark blue)
Stickor nr: 3.5 (till mudden o flätan), 4.5 till resten.

Mönster hittar ni här: https://www.jarbo.se/sv/julvanten-2020.html

  • Inläggskategori:Vantar
  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

Virkade handledsvärmare

I höstas kunde jag inte motstå att köpa det här underbara garnet. Superglittrigt och otroligt vacker färg för en som mig som älskar mörkblått. Jag har funderat ett tag på vad jag skulle vilja göra med garnet, men utan att ha hittat något perfekt projekt. Det blir ju lätt så när man köper garn utan att ha något projekt i tanke! Då blir det liggandes och bara väntar på att ”rätt projekt” ska dyka upp. Att man aldrig lär sig! 

Hur som helst så tog jag fram garnet här i veckan och gjorde den klassiska ”Raverly sökningen” på garnet som jag har pratat om förut här på bloggen. Jag fann då att någon hade gjort ett par såna här handledsvärmare av garnet (fast bruna) och tyckte att dom såg riktigt fina ut så jag bestämde mig för att göra ett par jag också. 

Det var en ny maska med i projektet som heter krokodilvirkning eller ja mer korrekt: ”crocodile stitch”. Alltid lika spännande och lära sig nya maskor och jag måste säga att detta var nog den mest udda maskan jag har sett inom virkning. Man virkar liksom runt två stycken stolpar, upp och ner. Ja ni får testa själva om ni är sugna, kul var det iaf och fint blev det! 

Jag justerade storleken lite på handledsvärmarna och gjorde den större modellen eftersom mitt garn var ganska tunt. Efter justeringen blev de verkligen perfekta i storlek. Så här i efterhand är jag väldigt nöjd med hur dom blev, jag bara älskar den här djupblåa färgen och det silvriga glittret ihop. Så bra kombo! Dessutom är dom jättevarma att ha på sig för garnet är en blandning av mest ull och lite nylon och polyester. Så även om de passar bra till fest så passar de också utmärkt att ha när man sitter vid datorn för att hålla värmen på händerna! 

Jag använde mig av:
Lang yarns, Mille Colori Sock & Lace Luxe
Virknål nr: 3.5
Sax
Nål

Mönstret hittar ni här: https://www.ravelry.com/patterns/library/dragon-scale-fingerless-gloves-9

  • Inläggskategori:Kläder
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Blå vantar

 
Jag fick syn på ett par vantar på internet och helt plötsligt satte jag igång att virka ett par själv. Jag hade ett gammalt garn (Järbo, Molly) liggandes hemma. Två nystan av blått. Undra om det skulle räcka till två vantar? Jag chansade och satte igång. När jag kommit ungefär halvvägs med första vanten så inser jag att ”ne garnet kommer inte räcka”, men nu när jag väl hade kommit så långt så ville jag ändå fortsätta för att se om det verkligen inte skulle räcka. Jag kan säga att det var nervöst på slutet av vanten… men garnet räckte, precis verkligen, blev en meter ungefär kvar. Vilken tur! 
 
Jag tycker att vantarna blev bra, dock blev dom en aning tajta för mina händer. Kanske berodde på att jag använde ett annat garn än orginalmönstret eller att jag helt enkelt har stora händer (?). Men jag hade i vilket fall som helst inte kunnat gjort större vantar pga garnbrist, så jag är nöjd ändå! Och vantarna går på mina händer ändå, bara lite mer tajta än mina andra vantar jag har. Det var roligt att det gick så snabbt att virka dom, en kväll per vante tog det bara. Första kvällen kunde jag verkligen inte slita mig från virkningen pga spänningen om garnet skulle räcka eller inte! 

 

På första bilden ser ni hur lite garn det blev kvar av ett nystan. Andra bilden visar att ett nystan räcker till en vante (och här har ljuset varit framme och spökat för som ni ser på de andra bilderna är garnet inte alls lila). 
 
Jag använde mig av: 
Järbo garn, Molly (ett nystan per vante)
Virknål 5
Vanlig nål att fästa med
 
 
Det blir extra kul att ta på sig vantarna när man har virkat de själv. 
  • Inläggskategori:Kläder
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer