Min sambo behövde en halsduk när kylan började krypa på. Vi gick till garnaffären och bestämde färg och jag köpte mig 4 nystan. Väl hemma tittade jag runt på mönster men hittade egentligen ingenting som jag gillade så då bestämde jag mig för att göra ett eget simpelt mönster. Korsade stolpar på ena raden och vanliga stolpar på andra raden fick det bli. Hur bred skulle den vara då? Jag kollade på min gamla virkade halsduk och mätte lite och fick till en bredd. Hade lite problem om hur jag skulle göra i vändningarna för att det skulle bli snyggt men jag löste det också och sen var det bara att virka på. Jag tog med mig virkningen till jobbet och virkade på rasten och jag virkade hemma, sakta men säkert gick det framåt. Enda tills en dag då mitt garn tog slut. Det var inte så farligt egentligen eftersom det bara var och gå och köpa mer, men någonstans där började jag tappa lusten för att virka vidare också. Ungefär halva halsdukens längd var färdig, men det betydde också att halva var kvar. Min sambo tyckte också att den var för bred och tjock och skulle bli för varm. Jaha, så där och då kändes det rätt ”suck” över hela projektet. Det blev liggandes i några veckor. 

 

Sen nu i helgen plockade jag upp halsduken igen och tänkte att jag måste virka färdigt den. Jag avskyr när jag får saker liggandes som UFOn, blir så stressad av det. Ligger och gnager i bakhuvudet och känns som jag inte borde börja på nya projekt. Så för att få bort den känslan så bestämde jag mig för att titta på halsduken igen och se vad jag kunde hitta på med den för att det skulle kännas roligt igen. För det första bestämde jag mig för att skippa att ge bort den till min sambo (då han ändå redan hade ”tagit” min gamla halsduk) och då öppnade det även upp för att jag skulle kunna göra den till en tubhalsduk. Och med en tubhalsduk som mål så var det inte alls särskilt långt kvar på projektet, eftersom den inte behöver vara lika lång som en vanlig halsduk. Jag kunde redan nästan dra den runt min hals två varv! Så lite positiva tankar och ett nytt mål gav mig kraft till att virka färdigt tubhalsduken. Nästan två garnnystan till och sen kunde jag äntligen virka ihop halsduken till en tubhalsduk, fästa alla trådar och säga att ”nu är den färdig!”. 

 

Just nu känns det extremt skönt att den äntligen är färdig. Och även fast det inte blev som det var tänkt så är jag nöjd, kul att jag fick en ny tubhalsduk till mig själv och den blev också väldigt varm. Men nästa gång jag gör en halsduk tänker jag nog använda mig av tjockare garn och större virknål så det inte behöver ta så himla lång tid att bli färdig. 

Sax
Nål 

 

 

Fäst alla trådar.