Jag fick syn på ett par vantar på internet och helt plötsligt satte jag igång att virka ett par själv. Jag hade ett gammalt garn (Järbo, Molly) liggandes hemma. Två nystan av blått. Undra om det skulle räcka till två vantar? Jag chansade och satte igång. När jag kommit ungefär halvvägs med första vanten så inser jag att ”ne garnet kommer inte räcka”, men nu när jag väl hade kommit så långt så ville jag ändå fortsätta för att se om det verkligen inte skulle räcka. Jag kan säga att det var nervöst på slutet av vanten… men garnet räckte, precis verkligen, blev en meter ungefär kvar. Vilken tur! 

 

Jag tycker att vantarna blev bra, dock blev dom en aning tajta för mina händer. Kanske berodde på att jag använde ett annat garn än orginalmönstret eller att jag helt enkelt har stora händer (?). Men jag hade i vilket fall som helst inte kunnat gjort större vantar pga garnbrist, så jag är nöjd ändå! Och vantarna går på mina händer ändå, bara lite mer tajta än mina andra vantar jag har. Det var roligt att det gick så snabbt att virka dom, en kväll per vante tog det bara. Första kvällen kunde jag verkligen inte slita mig från virkningen pga spänningen om garnet skulle räcka eller inte!