Stickat hårband

Jag har länge varit sugen på att sticka mig ett hårband. Min tanke har varit att jag ville ha ett smalt och ganska ”neutralt” band som man kan knyta där bak. Så nu har jag tagit tag i saken och stickat ett! Jag hade ett 100% lingarn liggandes hemma och kände att det skulle vara roligt att dels prova sticka med det, men också att det säkert skulle ge rätt uttryck som jag var ute efter. Dvs det där lite mer naturnära uttrycket, ungefär som att jag tänkte linnetyg fast i garn.

Eftersom jag inte är så kunnig inom stickning så kände jag inte att jag skulle behärska att göra något eget mönster. Efter lite letande så hittade jag ett mönster på ett hårband från ”vippet av pinnene” som hon precis hade släppt. Hennes version är ett väldigt brett hårband och dessutom två-färgat. Men jag hittade inget mönster som jag fastnade för så jag bestämde mig för att använda hennes mönster som en grund. Så sagt och gjort, jag stickade efter mönstret och hoppade över endel delar för att göra det lite smalare. Dessutom körde jag enfärgat. Men det gick verkligen hur bra och enkelt som helst att modda om det mönstret lite! Har skrivit upp mina ändringar på min Raverlry om någon är sugen på att efterlika.

Blev nöjd med hårbandet och det känns helt rätt i tyget med vad jag var ute efter. Det kan hända att jag stickar ännu ett där jag gör det ännu smalare och kanske moddar det lite mer så det blir raka maskvarv istället för ökningar/minskningar hela tiden. Vi får se helt enkelt!

Jag använde mig av:
Mark & Kattens Linen
Stickor 2.75mm
Nål

Mönstret finns här: https://ravel.me/sosopa
Mina ändringar finns här: https://ravel.me/litevirkning/egh2dg

Att lära sig sticka aviga maskor

Enda sedan jag började sticka har jag tyckt att mina aviga maskor har blivit väldigt ojämna. Jag tyckte det var lite konstigt i början när jag bara testade och sticka fram och tillbaka och fick så himla ojämt resultat. Jag minns att jag sökte runt på det men allt jag kunde hitta var att ”övning ger färdighet” ungefär och att det berodde på att man kanske spände sig mer på antingen aviga eller räta varv. Jag tyckte att det var lite konstigt med tanke på att jag fick väldigt jämt resultat när jag stickade runt runt, samt att jag i stort sett alltid har haft bra ”fasthet” och lagom med drag i händerna när jag virkat. Jag har aldrig behövt kämpa för att virka hårdare eller lösare. Min virkfasthet har funnits hos mig sedan start i stort sett.

Under hösten har jag stickat på en tröja som hade förkortade varv uppe vid halsen. Det innebar att man stickade fram och tillbaka en bit . När jag hade gjort färdigt de varven och började på slätstickning så såg jag som en kant där jag bytte mellan fram och tillbaka och slätstickningen. Jag funderade inte så mycket vidare på det och har låtit mig sticka vidare på tröjan. Igår blev tröjan klar och jag blockade den och fick då återigen en funderare på varför jag får en sådan skarp ojämn kant uppe vid halsen. Det är synd att det blev så för tröjan är så fin men kanten syns så tydligt och jag vill lära mig varför det blev så där.

Tänkte vidare att det måste ju nästan ha att göra med mina aviga varv så jag bestämde mig för att testa sticka en provlapp ”fram och tillbaka” igen för att få koll på mina aviga varv. Jag startade att göra så som jag har lärt mig i somras och mycket riktigt fick jag ett ojämt resultat. Sedan ”youtuba” jag lite och hittade en annan teknik att göra aviga maskor på som kallades ”norsk vis”. Det blev genast bättre och jag blev lite glad. Efter det kollade jag vidare igen och hittade ännu ett sätt vilket jag tror är det ”vanliga svenska viset” att sticka en avig maska på. Resultatet: helt jämt och fint!!

Efter min lilla provlapp skickade jag en film på hur jag har stickat aviga maskor till en kompis som är bra på stickning. Hon kom fram till att jag har stickat vridna aviga maskor. Så himla skönt att ha kommit fram till varför det har blivit så himla ojämt resultat alla gånger jag har försökt med stickning fram och tillbaka. Inte konstigt när man har stickat på fel sätt! På resårstickning har det dock inte märkts så himla mycket. Men nu är det bara att vänja om sig och göra rätt så jag får ett finare resultat. Övar redan på en resårstickad mössa som jag startade igår!

Under lila markör: så som jag stickat aviga sedan i somras. Mellan lila och grön markör: norskt vis. Över grön markör: ”vanliga” aviga maskor.

Ett första försök till stickning

Dagen jag väntat på så länge har äntligen kommit. Det har tagit tid och jag har tänkt tanken länge, men jag har inte varit redo förrän nu. Alltså i slutet av juni testade jag på stickning för typ första gången i mitt liv! Jag vet att jag har stickat i syslöjden någon gång samt med farmor när jag var liten men det är ingenting jag minns någon teknik av. Så jag är/var på ruta ett kan man verkligen säga.

Ett första försök till stickning resulterade i dessa små provlappar. Jag ”youtubeade” fram hur man lägger upp maskor, hur man gör räta maskor och hur man gör aviga maskor. Tog bara ett ullgarn jag hade hemma och några stickor som jag har ifrån farmor. Satte igång och tittade långsamt på klippen samtidigt som jag försökte härma. Jag tyckte det var halt och saknade virkkroken, tyckte garnet bara gled helt okontrollerat. Dessutom blev de aviga och räta maskorna väldigt olika tajta. Men jag fortsatte och körde och den vita ”provlappen” växte fram. Jag gjorde bara räta och aviga maskor lite slumpmässigt fram och tillbaka. En fördel som jag dock märkte nu när jag skulle lära mig att sticka och redan kan virka var att jag förstod mycket lättare vad en maska var. Jag kunde se maskorna som blev och förstod hur de var uppbyggda. Det hade jag problem med när jag började virka. Men är dock livrädd för att tappa maskor för då har jag ingen aning om hur man får tillbaka dom än så länge!

Eftersom jag planerade att göra en tröja i ett garn gick jag vidare till det garnet (gråa) och gjorde en ny provlapp. Sen gjorde jag också ett försök med magic loop på en rundsticka. En aning klurigt innan man fick in tekniken!

Efter lite mer stickprojekt i sommar (som kommer upp på bloggen snart), kan jag säga att det är roligt att sticka. Dock känner jag mig inte lika ”hooked” på stickning som jag har känt på virkning. På något vis känner jag att tålamodet är sämre och jag vill helst av allt bara kunna sticka utan att behöva lära mig det. Men jag jobbar på det och känner ett litet smått beroende på gång. Mest av allt vill jag sticka kläder som faktiskt går att använda. Där sitter hela min motivation just nu iaf!