Sy- och hantverksfestivalen hösten 2023

I helgen som var så besökte jag återigen sy- och hantverksfestivalen. Det har ju hunnit bli några festivaler nu för min del, men varje gång är lika rolig för det! Jag har ju varit där med lite olika inriktning, i början var det mest virkning och virkgarn jag letade efter medans nu är det lite mer stick-garn och även tyg som jag tittar på. Fast tyg borde jag (kanske) egentligen inte köpa eftersom jag knappt syr något. Men jag tänker att någon dag kommer jag lära mig mer inom sömnad också och då kan det vara kul att ha lite fina tyger. Det är iaf något jag vill kunna och planerar att lära mig mer om i framtiden!

Men själva mässan var sig lik iaf. Det finns massvis med garn, tyg och en hel del annat att titta på. Inför denna mässa hade jag faktiskt kollat ut tre projekt som jag ville köpa garn till. Jag var dock osäker på om garnet jag hade skrivit upp skulle finnas på mässan, men otroligt nog så hittade jag garn till alla tre projekt! Något barntyg ville jag också köpa, samt libbstickas finsk lantras som också var uppskrivet på min inköpslista, ihop med några härvor Kampes 2-tr till växtfärgning. Men jag tänkte nu visa lite närmare vad jag faktiskt köpte, låt oss kolla ner i min stora träningsbag full med godsaker från mässan!

Till att börja med så hittade och köpte jag Rauma finull och alpacka följetråd som jag har planerat att sticka en jacka av, nämligen en Skaarejakke av Aftenstrikk.

Sedan hittade jag Sandnes Peer Gynt och Novita 7 bröder som jag ska sticka en liten tröja av. Tänker dock inte avslöja vilken tröja det ska bli ännu här, men ni får se den när den är färdig iaf!

Mitt tredje planerade projekt är en Kuutar Wrap Cardigan av Sari Nordlund som jag har velat gjort enda sedan jag såg den första gången. Den är verkligen så fin!

För att kunna sticka ovannämnda projekt behövde jag också inhandla lite nya stickor. Köpte dock först fel storlek på stickorna när jag köpte 5.0, 5.5 och 6.0mm, när jag egentligen skulle ha 5.50, 6.0 och 6.5mm. Så jag fick gå tillbaka och köpa en 6.5mm också på slutet av dagen när jag insåg det. Insåg också att man tydligen ska ha andra kablar till de större ChiaoGoo-stickorna, men för att undvika det så köpte jag en sån adapter så man kan använda stora stickor till mina small kablar. Får se hur det blir, men känns värt att prova iaf. Jag gillar verkligen ChiaoGoo-stickorna men det är ju också en djungel med alla dess stickor/kablar som man måste ha.

Ett barntyg var jag som sagt också ute efter. Jag tänkte att jag fick nöja mig med ett tyg denna gång eftersom jag inte syr så mycket just nu. Så jag såg detta och blev helt kär, så det gick bara inte att lämna bakom mig. Tänk er en liten mössa eller ett par barnbyxor i detta. Urgulligt.

Några härvor Kampes 2-tr köpte jag också så att jag har något att färga på om suget sätter in!

Sist men inte minst så var jag väldigt sugen på att prova Libbstickas Finsk Lantras efter att ha hört många säga att det är ett härligt garn. Det har jag just nu ingen exakt plan för vad det ska bli, men något spännande ska jag nog kunna hitta på med det. Sedan gick jag förbi ullcentrums monter och fick syn på den här extremt höstiga härvan och det blev min ”finhärva” för denna gång. En sån där man bara inte kunde lämna bakom sig liksom.


Så det var alla mina inköp från detta året. Ni kanske kan ana ett smått (kanske tråkigt tycker nog vissa) tema med basfärger i centrum i mina inköp. Men jag är så sugen just nu på att sticka basplagg. Jag vill ha vitt, grått, svart och sedan kunna mixa det med lite färg i diverse blusar och byxor. Så jag är verkligen så nöjd med mina inköp och jag är också glad att jag hade planerat endel innan så jag visste vad jag var ute efter. Tycker alltid man ska bjuda sig själv på något oplanerat inköp också, men det känns skönt att ha hittat garn och stickor till projekt jag funderat på i några månader nu. Hade jag inte haft planerade projekt hade jag nog haft smått panik över alla inköp faktiskt. Det är skönt att veta vad ens garn ska bli! Typ alla garner är också nya för mig, så det ska bli riktigt spännande att testa och se hur de beter sig som tyg och ihop med mina stickor.

Stickad tröja – Lorette

Egentligen fick jag syn på ”Lorette” ganska tidigt. Det var precis när den hade släppts i våras och innan ”alla” på instagram hade börjat producera varsin Lorette. Jag körde dock en ”handarbeta från stashen”-period som pågick enda från januari in i juni och jag hade inget garn hemma som jag ville/kunde använda till Lorette. Men jag visste åtminstone direkt när jag såg den att jag ville göra en, för helt ärligt, det är en av de finaste stickade tröjorna jag har sett. Sommaren kom iaf och jag hade fullt upp med att sticka sommarplagg men i mitten av juli så tog jag och beställde hem en välförtjänt examenpresent till mig själv från Fru Fjellman. Rejält lyx kändes det som men det ska man väl också ha när man kämpat på bra.

Jag hade lite svårt att välja färger så jag satt länge och valde mellan diverse nyanser. Men det slutade tillslut upp med att jag bestämde mig för den svagt rosa tonade färgen som huvudfärg och sedan kunde jag verkligen inte välja vilken färg jag skulle ha som ränder, så jag köpte med mig både en härva brunt och en härva lilaspräckligt. När jag beställde var min tanke mer åt det bruna hållet, men när härvorna kom hem så såg jag hur SJUKT bra den lila och rosa passade ihop så då fanns det inget annat alternativ. I det lila garnet är det liksom stänk av exakt samma nyans som det rosa garnet. De var verkligen som gjorda för varandra.

Så i början av augusti så la jag upp min Lorette (efter att ha stickat inte mindre än två provlappar!). Sen har jag stickat på och stickat på. För mig blev det rätt stickfasthet med stickor 3.25mm. Spetsen gick jättefort att sticka och var rolig att göra, själva oket och kroppen var också rolig att sticka. Det man behövde hålla koll på var hur många varv man stickade innan man skulle byta färg. Jag valde att låta garnet jag inte använde löpa med på insidan av tröjan hela tiden, så det fick jag också hålla koll på. Men allting gick faktiskt bra enda fram till ärmarna. De var nämligen något tråkiga och sega att sticka. De kändes som de aldrig blev klara. För det första, magic loop med två färger att hålla koll på, nje inte jättekul med så ”korta” varv och nystan som kan trassla sig. För det andra, att hålla koll på ett antal ränder stickade för färgbyte och ett annat antal ränder för ärmminskning var inte det roligaste heller. Sen kommer vi till den tredje punkten; färgskiftning i bottengarnet.

Jag är 100% medveten om att de rekommenderar att randa handfärgat garn (dvs sticka ett varv med en härva och nästa varv med en annan härva), just för att handfärgade garner kan skifta i nyansen. Två av mina tre härvor till bottenfärgen var väldigt lika så jag randade inte de hela tröjan utan randade bara i några varv när jag gjorde färgbyte. Men sen kom vi till ärmarna, där fick jag använda mig av det tredje nystanet och då tyckte jag det märktes en nyansskillnad, vilket jag kände var lite ”typiskt” när jag tyckte tröjan i övrigt blev så fin. Men jag stickade på ändå (för vad hade jag för val egentligen), och när ärmarna var klara så kunde jag inte se färgskiftningen ändå. Så det blev ju bra tillslut ändå!

Men det jag ville komma fram till var att ärmarna verkligen kändes som en evighetsresa. Jag har faktiskt haft den här tröjan som enda projekt sedan början av augusti till början av oktober och den har tagit upp all min sticktid. Även fast det var aningens segt på slutet så är jag så nöjd nu när den är klar. Tycker den blev så himla fin och bra i storleken också. Är himla nöjd med både garnet och mönstret och skulle kunna sticka mig en till (utan ärmarna då kanske haha). Och liksom hur fint blev det inte när ränderna inte blir så strikta, utan mer flyter ihop lite med bottenfärgen? Magiskt tycker jag själv iaf!

Jag använde mig av:
Fru Fjellman, Merino Sock (färg: Nevermore & Wallflower)
Stickor 3.25 & 2.75
Sax

Mönstret finns här: https://ravel.me/lorette-3