I september blev jag av någon anledning väldigt sugen på att sticka något till en bebis. Konstigt för jag har inga bebisar i närheten av mig men jag ville bara sticka smått helt enkelt. Jag tänkte till 100% att jag skulle försöka leta upp ett garn jag hade hemma och sticka med och ville även använda ett gratismönster. Så jag letade runt men tyckte inte jag hittade något passande mönster eller garn. Tillslut kom jag på att jag hade sett något bebismönster i tidningen Stickat & sånt. Hittade koftan i tidningen och tänkte att den kör jag på. Hittade också ett bomullsgarn i mina gömmor som hade samma löplängd som det rekommenderade garnet (dock var det ett merinoull-garn som var original).

Koftan stickades fram och tillbaka och själva mönsterdelen på oket var roligt att göra. Det var lite förvirrande i diagrammet bara för maskbeteckningarna betydde olika saker på det räta och det aviga varvet. Så jag fick vara med lite i huvudet när jag stickade det partiet. Jag vet också att jag har ojämn stickfasthet på ”fram och tillbaka” stickning. Ett varv blir mycket lösare maskor än på det andra varvet, så det blir en aning randigt. Man kan justera det med att ha olika stickstorlekar men jag orkade inte hålla på att prova det så jag körde bara på. Jag hade också otroligt lös stickfasthet på kroppen för jag testade såklart inte min stickfasthet innan jag började. När jag kom till ärmarna så valde jag att sticka runt med magic loop och jag insåg direkt att det blev en helt annan stickfasthet där. Även om jag visste det så orkade jag inte med att försöka ändra på det, så jag körde bara på. När en arm var klar så var jag så sjukt missnöjd men hade ingen som helst lust till att repa upp (för jag vet inte hur man repar större partier än), och jag hade ingen lust att sticka den andra ärmen heller. Men jag tog tag i det ändå för jag ville heller inte ha ett ufo liggandes. Så jag stickade den andra ärmen och sen lät jag tröjan ändå ligga några veckor.

Låt oss ta en sekund och konstatera att jag har heller ingen aning om ärmarna ens är i en lagom längd för en bebis ska kunna ha på sig koftan. Med tanke på att stickfastheten var så off på kroppen så är det ju nästan snarare en barntröja på kroppen men med bebisärmar? Ja vi får väl se om denna kofta någonsin kommer användas. Kanske till något gosedjur eller liknade annars. Vem vet!

Iaf efter några veckor tog jag upp koftan, fäste trådar och virkade två band och sydde fast istället för att ha någon knäppkant som koftan egentligen skulle ha. Kanten rullar sig ändå så det går ju att ha koftan så där öppen med en rullkant istället tänker jag. Jag har inte blockat tröjan än, men tror inte det kommer hjälpa heller eftersom stickfastheten är så off. Det är trots allt bomull också. Så ja, nu är den klar och jag blev inte nöjd och hela processen var egentligen ganska tråkig eftersom jag snabbt insåg att allt bara blev fel. Men i och med livet (studier som tar så mycket energi) så behövde jag bara köra på med mitt handarbete så det fick bli som det blev helt enkelt. Fanns ingen ork till att göra något perfekt och stanna upp och tänka angående fel, samt att det behövde inte bli perfekt heller för den var inte ens tänkt till någon. Det är svårt när man inte behärskar en teknik så bra att ändra och göra som man vill. För varje sak måste man då kolla upp eller prova och tänka mycket kring, och sånt tar mycket energi. Stickning sitter liksom inte i mina händer och huvud så som virkningen gör.

Så ja, det blev ett ganska misslyckat projekt men jag tänker ändå visa upp det. Allting kan man inte bli nöjd med!

Jag använde mig av:
Garn: Scheepjes Sunkissed (color 16)
Stickor: 3.0mm
Nål

Mönster finns i tidningen Stickat & Sånt nr 1, 2021