Yogasockor – Knitting is my yoga

Jag och en vän bestämde oss för att ha en liten miniKAL tillsammans och sticka ett par yogasockor. Jag letade runt efter mönster på yogasockor och fann mönstret ”Knitting is my yoga”. Tyckte de var himla snygga så vi bestämde oss för att göra varsitt par av det.

Vi letade därefter runt efter lite garnalternativ och slutade tillslut upp i Arwetta. Min vän bestämde sig snabbt för att ta den ljusblå lite halvt melerade färgen ”Blågrå Melange”. Jag var lite inne på andra färger men tyckte också att färgen hon valde var snygg och skulle passa bra till ett par yogasockor så tillslut valde jag samma färg som henne.

Vi körde igång och stickade på varsitt håll och det gick bra. Jag kan på riktigt säga att detta var det roligaste jag någonsin har stickat. Det var så beroendeframkallande med mönstret på framsidan av sockan. Riktigt roligt och lätt att följa med i hela tiden. Dessutom tycker jag mönstret är så himla snyggt! Jag är jättesugen på att göra dessa sockor till vanliga sockor med samma mönster som går ner så där på framsidan.

Olika långa resår och olika avmaskningar.

Jag stickade iaf klart en hel socka men kände att den främre resåren på sockan blev lite för lång. Dessutom maskade jag av med en stretchig resår vilket gjorde att hela resåren blev helt bubblig. Blev inte jättenöjd med det men körde på ändå med socka nr 2. Min vän gjorde direkt resåren till 4 varv istället för 6 varv som det ”skulle vara” enligt mönstret. Fick se bild på hennes och tyckte det blev mycket snyggare. Så när jag kom till resåren på socka 2 så gjorde jag endast 4 varv och sedan maska jag av ”vanligt” utan stretch. Sen så repade jag upp resåren på socka nr 1 och gjorde den likadan. Blev verkligen så mycket bättre som ni kan se, samt sitter mycket bättre på foten!

Även fast sockorna var jätteroliga att göra så har det tagit tid att få klart. Jag har haft otroligt mycket i skolan så jag har inte haft tid till något annat knappt. Just nu är det dessutom tenta-period och nu när jag fick fäst sockornas trådar så har jag faktiskt inget mer projekt pågående. Saker jag vill göra finns det gott om så bara jag får lite ork och tid så ska jag försöka mig på något igen.

Men om någon är sugen på yogasockor kan jag verkligen rekommendera dessa iaf. Så himla roliga att göra och så beroendeframkallande. Satt uppe till 00.30 någon kväll för jag inte kunde sluta sticka. Och alltså visst blev de fina ändå tillslut!

Jag använde mig av:
Filcolana Arwetta Classic (Blågrå Melange)
Rundsticka: 2.0mm
Storlek: 64 m


Mönstret hittar ni här: https://www.ravelry.com/patterns/library/knitting-is-my-yoga-2

  • Inläggskategori:Sockor
  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

Julvanten 2020

Så då har jag äntligen blivit klar med julvanten 2020. Järbos jul-KAL som de ordnade i december. I perfekt tid tills snön och kylan kom till oss. Det har verkligen stickats många vantar i den här KAL:en och många har gjort de så himla fort. Jag har tagit det i lite lugnare tempo dock men nu kan jag iaf visa upp mina!

Jag har aldrig stickat vantar förut och jag har dessutom aldrig stickat flerfärgsstickning. Jag har heller aldrig läst ett stickmönster på diagram. Jag var också lite smått rädd för att göra en tumme och den där lettiska flätan på vanten tyckte jag såg väldigt avancerad ut. Sen skulle ju dessutom vanten stickas på strumpstickor vilket jag heller aldrig har använt förut. Men jag tänkte ändå att jag kör bara. Det kan inte gå annat än fel liksom, det värsta som kan hända är att man får repa upp och göra något annat med garnet istället.

Så innan julen så satte jag igång med den första vanten. Jag gick upp lite i stickstorlek för jag hade fått tillsagt att man ofta stickar tajtare med flerfärgsstickning. Sen satte jag igång och kollade mönster och la upp min första vante på strumpstickor. Alltså ni anar inte hur obekvämt jag tyckte det var att sticka med strumpstickor. Kanske var det för långa stickor för mitt projekt eller så var det bara jag som tyckte det var klumpigt och att alla andra stickor man inte använde bara var ivägen hela tiden. Så efter ungefär 3 varv och mycket frustration så kastade jag över alla maskor till en rundsticka och då föll lugnet över mig. Sån enorm lättnad att få använda sin rundsticka igen och magic loop.

Sen flöt det på bra. Lettiska flätan var långt ifrån krånglig. Det var hur bra som helst beskrivet och jag klarade det utan några problem alls. När jag skulle börja med flerfärgsstickningspartiet så följde jag Linneas råd om att se till att hålla mönsterfärgen närmast mig hela tiden. Jag hade lite problem med flotteringarna så efter några varv kollade jag upp och insåg hur man kunde göra om det blev för långa trådar på insidan. Men annars tycker jag det flöt på med flerfärgspartiet ändå. Visst det var lite klurigt ett bra tag med hur jag skulle hålla trådarna men mot slutet av vanten hade jag fått koll på det.

När jag hade stickat färdigt den första vanten så tyckte jag att den var så liten. Kanske att det hade gått och blocka ut den men jag var tveksam till det. Kändes som den satt som ett korvskinn på handen och samtidigt var den lite för kort. Blev lite ledsen över det såklart eftersom jag hade kämpat med en hel vante så jag la undan stickningen några dagar. Efter nyår så hade jag tänkt färdigt och var 100% redo att repa upp den. Jag vill inte ha saker jag inte kan använda så kände mig bekväm med mitt val. Dessutom kunde jag nu också fixa till flotteringarna i början av vanten som hade blivit lite dåliga.

Så jag repade upp till flätan och tog fram större stickor samt stickade efter den långa verisionen av mönstret som hade tillkommit på KAL:ens fb-sida. Jag var inte den enda som hade problem med storleken på vanten.

Jag vet inte vad som hände sen för helt plötsligt så hade jag stickat två vantar och tummar på dom. Det kändes som det gick fort och jag minns knappt något från stickningen mer än att jag nötade maskor och stirrade på mönstret i appen. Jag använde mig föresten av en app som heter knitCompanion där jag kunde stoppa in mönsterdiagrammet som en pdf. Sedan fanns en smart liten genomskinlig men smått färgad ”rad” som man kunde dra med hela tiden så man såg vilket varv man var på. Väldigt praktiskt att använda vid diagram.

Jag är så glad att jag vågade testa dessa vantar trots att det var så mycket nya moment för mig. Jag är också glad att jag repade upp den första vanten så de blev helt perfekta i storlek istället för små. Tycker de blev hur bra som helst tillslut och det är ju något med färgen mörkblått som får mig på fall. Jag är nästan sugen på att lägga upp ett par till för de var ändå så roliga att göra och tycker som sagt de blev hur fina som helst.

Jag använde mig av:
Järbo, Svensk Ull (Gotland grey och Bergslagen Dark blue)
Stickor nr: 3.5 (till mudden o flätan), 4.5 till resten.

Mönster hittar ni här: https://www.jarbo.se/sv/julvanten-2020.html

  • Inläggskategori:Vantar
  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

Ett första försök till stickning

Dagen jag väntat på så länge har äntligen kommit. Det har tagit tid och jag har tänkt tanken länge, men jag har inte varit redo förrän nu. Alltså i slutet av juni testade jag på stickning för typ första gången i mitt liv! Jag vet att jag har stickat i syslöjden någon gång samt med farmor när jag var liten men det är ingenting jag minns någon teknik av. Så jag är/var på ruta ett kan man verkligen säga.

Ett första försök till stickning resulterade i dessa små provlappar. Jag ”youtubeade” fram hur man lägger upp maskor, hur man gör räta maskor och hur man gör aviga maskor. Tog bara ett ullgarn jag hade hemma och några stickor som jag har ifrån farmor. Satte igång och tittade långsamt på klippen samtidigt som jag försökte härma. Jag tyckte det var halt och saknade virkkroken, tyckte garnet bara gled helt okontrollerat. Dessutom blev de aviga och räta maskorna väldigt olika tajta. Men jag fortsatte och körde och den vita ”provlappen” växte fram. Jag gjorde bara räta och aviga maskor lite slumpmässigt fram och tillbaka. En fördel som jag dock märkte nu när jag skulle lära mig att sticka och redan kan virka var att jag förstod mycket lättare vad en maska var. Jag kunde se maskorna som blev och förstod hur de var uppbyggda. Det hade jag problem med när jag började virka. Men är dock livrädd för att tappa maskor för då har jag ingen aning om hur man får tillbaka dom än så länge!

Eftersom jag planerade att göra en tröja i ett garn gick jag vidare till det garnet (gråa) och gjorde en ny provlapp. Sen gjorde jag också ett försök med magic loop på en rundsticka. En aning klurigt innan man fick in tekniken!

Efter lite mer stickprojekt i sommar (som kommer upp på bloggen snart), kan jag säga att det är roligt att sticka. Dock känner jag mig inte lika ”hooked” på stickning som jag har känt på virkning. På något vis känner jag att tålamodet är sämre och jag vill helst av allt bara kunna sticka utan att behöva lära mig det. Men jag jobbar på det och känner ett litet smått beroende på gång. Mest av allt vill jag sticka kläder som faktiskt går att använda. Där sitter hela min motivation just nu iaf!